- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
63

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

H A R J A K T I N E D E R K A L I K S S K Ä R G Å R D . 63
öfrigt vittnande om en tyvärr okänd mästares konstnärliga full-
ändning’, ehuru en beskäftig" s. k. förståsigpåare i "naturkonst"
säkerligen skulle velat "posera" om alltsammans och samtidigt
förjagat charmen frän situationen. De vackraste eller mest
tilltalande motiv, naturen uppenbarar till sina beundrares fäg-
nad, de blifva heller aldrig ätergifna med pensel eller penna,
ty de kunna ej återgifvas pa det sättet: man har blott att
girigt gömma dem i sin hågkomst, hvarur de lifslefvande
kunna träda fram i härlig dager, då man i ensamheten någon
gång drömmer vakna drömmar med slutna ögon.
På eftermiddagen läto vi en skärgårdsbo ro de af trött-
het skälfvande hundarna och alla våra harar med "blodad tand"
tillbaka till vårt kvarter samt gåfvo honom tillsägelse att hämta
friska trupper från ångaren. Snart voro de nya jaktkamraterna i
land på holmen: Viggo hette den ena af dem, den andra, som
lystrade till namnet Klinga, vill jag göra mig särskildt omak
med att som hastigast presentera för dig*, du jägare, som jag’
vet förstår sätta värde på en ypperlig harhund. Oansenlig
är hon till det yttre, har svart kropp med hvitt i bringan och
hvitt på fötterna, muskulösa ben- och bröstpartier, förefaller
gifvet ej vara annat än en gemen "bondhund" och skulle aldrig
i lifvet få pris på en hundutställning. Dock är det en utmärkt
hynda — hennes intellig’enta och vakna ögon skvallra för resten
om prinsessan i vallarejäntans grofva vadmalsdräkt. I marken
sköter hon sig som en rashund af renaste blod — ja, sådana
kunna emellertid sköta sig ganska illa ibland, om det inte
"vill sig" — och löper på spåret med högburet hufvud. Du
må inte tro, att hon hafsar ifrån sig sitt arbete, nej, hon gör
bukten mönstergillt samvetsgrant, ehuru hon drifver mycket
fort, så att hararna ibland inte veta sig nàg’on råd att kunna
smita undan. Finfin näsa, skarpsprungen, ihärdig, pålitlig —
där har du orlofssedeln för Klinga, som år 1889 hade rykte om
sig såsom den dugligaste stöfvaren i hela Småland. Grosshand-
lare E—son i Göteborg, hvilken skaffade konsul B. denna hund,
hade också skattat dess värde till -ett betydligt högt penninge-
belopp, hvilket jag väl hörde omtalas, men ej vill relatera,
enär därigenom alla möjliga mer eller mindre fula och mer
eller mindre dugliga Smålandsstöfvare skulle komma i afgjord
"hausse" på den privata hundmarknaden. Och finge små-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 03:55:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free