- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
142

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142 PÂ SKOGS- OCH FJÄLLSTIGAR.
och bildar rent af ett jätteverk, som kraftigt formar vittna om
en enda mans hängifna och med utmärkt sakkunskap utförda
gärning1. Det har varit mig en glädje att här fa tillfälle att
omnämna detta grundliga arbete, som med hvarje år tillskyn-
dar staten allt större fördelar.
Från älfmötespunkten drogo vi så mot norr och nådde
efter ej fullt en mils krokig marsch fram till Area kvarnar,
hvarest vi inspekterade de där utförda flottledsbyggnaderna:
en 60 fot lång damm med "bord" och "portar" samt en 100
fots ränna. Härjämte hade ock en holme kanaliserats för att
underlätta stockarnas väg från ett där ofvanför beläget "sel"
eller lugnvatten ner till den stora timmerrännan, där vild-
markens stolta furor framdeles skulle komma att med eller
mot sin vilja ystert dansa galopp med den skummande vår-
floden. Från Areakvarnarne med deras väldiga stenkista, ströf-
vade vi upp på det höga Areavaara, där ett visst stort och
rikt sågverksbolag sköflat skogen så pass hårdhändt och sniket
hänsynslöst, att det gör ondt i ögon och hjärta att se för-
ödelsen. Där står blott några få smala och gängliga tallruskor
kvar, och någon återväxt kan säkerligen inte pina sig upp
på detta århundrade, om ej ett under sker — men under
ske gunås så rysligt sällan nu för tiden! Öfver det nästan
kala berget, där träden ropade efter hvarandra utan att få
svar, kommo vi ner till Areahemmanet vid Muonio älf, soin
just här beskrifver en halfcirkel och genom alla sina krökar
ger upphof ât en rad mer eller mindre våldsamma forsar med
en sammanlagd längd af omkring två mil, som mellan Kala-
inaakoski och riksröset nummer 26 förete en höjdskillnad af
14 meter. — Nu togo vi in hos Mårten Wörlund, som här
hade hustru och hem; vi fingo här riktigt bra under natten.
Nästa dag fortsatte vi mot norr längs Areajoki, passerade
Sivakkajoki utflödesmynning samt drogo uppåt mina gamla
bekanta Alainen- och Ylinen-Kursujärvi och nådde på kväl-
len fram till Järämäkurkio. Mårten åtföljde oss nu, ty han
hade varit byggmästare i älfven och ville gärna höra våra
omdömen om hans timringar. Löfstrand åter hade stått för
alla stensprängningar i vattendraget samt verkställt sådana
rensnings- och röjningsarbeten, som voro behöfliga för att
flottningsmanskap obehindradt skulle kunna färdas längs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 03:55:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free