Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frankrikes fall
Den följsamhet - den ”ombudssocialism” för att tala med Lasse och
Lisa Berg i Expressen 25-2-79 - som ännu präglar större delen av vad
som kallar sig ”vänster” i vårt land leder till en eländig politik.
Journalisthögskolans i Stockholm källkritikseminarium vårterminen
1979 har i en utförlig studie redovisat detta eländes följder för debatten
i Sverige om det Tredje Indokinakriget. (”Konflikten mellan Vietnam
och Kampuchea. En studie av den svenska debatten”. JHS,
Stockholm 1979. Lärare Torsten Turén.)
I den debatt som försiggick i Expressen i februari visade sig också
olika ”vänsterdebattörer” som Tommy Hammarström och C H
Hermansson oförmögna till resonemang när de kinesiska trupperna gick
över gränsen till Vietnam. De upplevde en inre känslostorm som
Tommy Hammarström eller lystrade som en gammal kavallerihäst när
befälet lät blåsa som C H Hermansson.
Och även allmänt förnuftiga journalister som Lasse och Lisa Berg
publicerade ett intellektuellt och politiskt svagt upprop två dagar efter
det att utrikesministern förmått formulera ett sakligt korrekt,
folkrättsligt hållbart och politiskt tydligt uttalande, som dessa journalister
- om de varit intresserade av en förhandlingslösning för hela Indokina
som gav fred och suveränitet åt alla stater i Indokina - bort stödja och
sprida. Istället bidrog de till den allmänna förvirringen.
För att förstå detta vänstereländes rötter tar jag än en gång
Frankrike som fall.
Våren 1944 var jag övertygad om att vi i Europa med befrielsen från
Hitler också skulle erövra en ny demokrati. Folken befriade sig. Den
övertygelsen delade vi alla. Trettiofem år senare vet vi att vi inte
erövrade denna nya demokrati och det mesta talar nu för att vi är på
väg in i ett nytt stort krig över Europa.
Jag anser dock fortfarande att vår övertygelse från våren 1944 var
riktig i den meningen att möjligheten då stod öppen. Detta innebär att
jag icke delar uppfattningen att det var sovjetarmén med visst bistånd
av Förenta Staterna och Storbritannien som befriade Europa. De
europeiska folkens befrielsekamp var deras eget verk. I denna
befrielsekamp ingick sovjetarmén som viktig kraft, inte mer! För att förstå
hur folken i Europa förlorade sin befrielse bör vi komma ihåg att på
femtiotalet lät Sovjetunionens ombud i Östeuropa hänga sådana
kommunister som var av annan åsikt än att det helt och odelat var
Sovjetunionens stridskrafter som segrat. I den del av Europa där Sovjetunio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
