- Project Runeberg -  Skriftställning / 12. Dussinet fullt /
313

(1968) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inte i mina barnbarns. Jag säger inte detta för att ni skall övertygas om
Marx eller Mao. Också från andra utgångspunkter än deras visar
analysen av krigen att jag har rätt. Sålänge krigen är lönsamma och
framåtdrivande kan de inte hindras med pacifistiska önskningar,
fromma förhoppningar eller appeller till de styrandes förnuft. Den
rådande produktionsordningen skulle heller inte ens marginellt störas av att
hundra eller tusen eller hundratusen hoppade av och ville något annat.

Däremot kan bestämda konflikter hindras från att utvecklas till krig.
Det kan göras genom medvetet politiskt arbete. Det kan gälla såväl
lokala konflikter som det krig mellan Sverige och Norge inför
unions-upplösningen vilket förhindrades 1905 som större och mer allmänna
konflikter. Det är ett nödvändigt och viktigt fredsarbete men det
kräver såväl medvetenhet som en mycket kall analys.

Om analysen brister och fredsarbetet riktas mot fel mål blir arbetet
krigsdrivande. Omedvetenhetens straff är döden. Den del av den
europeiska fredsrörelsen som även efter Hitlers makttillträde 1933 såg
Frankrike som krigsfaran; den brittiska Labour som såg Churchill som
krigshetsare på trettiotalet; den opinion som andades ut när Frankrike
icke enligt fredsavtalet satte armén i rörelse mot Tyskland när Hitler
remilitariserade Rhenzonen; den märkliga allians av isolationister och
kommunister som i Förenta Staterna åren 1940 och 1941 talade för
Amerika Först - de bildade alla i verkligheten krigsrörelser och
bidrog till att dra lidande och död över sig själva och sina närmaste
även om de flesta bland dem subjektivt var övertygade om att de
tjänade freden och de därtill var ärans män. Konsekvenserna av deras
handlande blev detsamma vare sig de handlande styrdes av dumhet
eller okunnighet eller brottslighet.

Det är nu hundrafemtio år som olika europeiska regeringar - ibland
var för sig och ibland i samlad kör - förklarat att de strävar efter
allmän avrustning. Det är lätt att håna detta. Tsarens fredskongress
och Hitlers fredstal och de nedrustningssamtal som alltid blivit som
mest larmande när upprustningen tar fart är som en långdragen svart
komedi. Detta hindrar inte att arbetet på att söka begränsa
supermakternas rustningar och att förbjuda och förstöra massförintelsevapen är
riktigt.

Men det finns som vi alla vet enkla svårigheter. För lite mer än
trettio år sedan gick jag här i Göteborg och samlade namn på
Stockholmsappellen. Jag vill läsa upp den:

”Vi kräver ovillkorligt förbud mot atomvapnet, som är ett vapen för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:20:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skrifts/12/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free