Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras ”fynd” betraktas i Kina som intellektuellt häleri.
Detta borde professor Malmqvist känna till. Annars kunde
Arthur Waley - den store engelske tolkaren av kinesisk poesi och
prosa - kunnat upplysa honom.
När det gäller Mao Tsetung är problemet rätt enkelt.
Dels finns det den utgåva av hans texter som han själv var med
om att korrigera: ”Valda verk” och ytterligare några arbeten. Där
har han - som författare - gjort de ändringar han ansåg
nödvändiga för att texten skulle fungera i dagens politiska verklighet.
Dels förbereds den stora textkritiska utgåvan ”Samlade verk”.
Kina har en lysande textkritisk tradition. Nu samlas varje
ordförande Mao Tsetungs anteckning och text: alltifrån
marginalanteckningar i de skolböcker han använde som ung till de sista
årens utkast och direktiv.
När vissa utländska sinologer nu söker ”rädda” Mao Tsetungs
texter undan kineserna ses detta i Kina både som en politiskt
fientlig handling och som en ohygglig oförskämdhet mot Kinas
egna forskare. Att inte professor Malmqvist förstår hur djupt han
förolämpar de kinesiska forskare som nu sammanställer den
textkritiska utgåvan av ordförande Mao Tsetungs ”Samlade verk”
tyder på bristande respekt för de kinesiska kollegerna.
Det är sådant man i hela tredje världen kallar
kulturimperialism.
Jag är inte intendent för någon utställning. Inte heller är jag
ansvarig för Svensk-kinesiska vänskapsförbundet eller detta
förbund för mig. Men i mer än tjugo år har jag - i vårt eget intresse
-sökt verka för ökad kännedom om det moderna Kinas litteratur i
Sverige. Lu Hsun är viktig i vår debatt här och nu. Han är viktig i
svensk konstdebatt. Han är viktig i svensk debatt om kulturens
uppgift i en förkrigstid.
Det finns möjligheter att få hit en stor utställning som speciellt
lägger vikt också vid träsnittsrörelsen under 30-talet och Lu
Hsuns insatser för att göra Käthe Kollwitz och Frans Masereel
kända bland Kinas miljoner; som ordentligt tar upp 30-talets
litterära och konstnärliga frågor. I mer än tio år har detta
diskuterats. Nu kan det bli möjligt.
Men jag har talat uppriktigt med mina kinesiska vänner i
Peking och menat att om situationen i Sverige visar sig vara sådan att
de sinologer i Stockholm som nu ”räddar” Mao Tsetung undan
kineserna får grepp om utställningen och börjar ”rädda” också Lu
Hsun undan kineserna - då är det bättre att den utställningen går
till Förbundsrepubliken Tyskland eller till Holland. Det är inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
