- Project Runeberg -  Slavisk kultur och litteratur under nittonde århundradet /
135

(1920) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgarerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BULGARERNA.

med ock antyda Bulgariens förmenta krav på Tsargrad, kejsarstaden
vid Bosporen, i händelse den »sjuke mannen» avlede utan testamente
eller mer närstående arvingar.

Under den förste nye tsarens långa regering (från 1887 till
världskrigets sista akt) har Bulgarien förkovrat sig ofantligt snabbt i det
yttre för att gottgöra seklernas försummelse, även på det andliga
området, särskilt i fråga om folkbildningen. Denna undervisning
skedde i början helt och hållet på enskilda initiativ och medel, utan
den turkiska regeringens understöd och mot det grekiska
prästerskapets önskan. Så t. ex. upprättades 1835 den första bulgariska
folkskolan i den idoga Balkanstaden Gabrovo genom donation av en
rik bulgarisk köpman från Odessa. Redan 1870 hade bulgarerna
lyckats utverka en egen, av den grekiske patriarken i Konstatinopel
oberoende kyrkostyrelse, det s. k. exarkatet. Visserligen tillhöra
bulgarerna den ortodoxa trosbekännelsen — utom pomakerna, de för
länge sedan »förturkade» bulgarerna vid Rhodope-bergen — och
med sitt nyktra, materialistiskt lagda skaplynne äro de minst bland
slaverna bekajade av utvärtes fromhet eller bysantiskt bigotteri.
Men det var ett utomordentligt fint politiskt schackdrag, ty därigenom
att synoden i Sofia fick rättighet att upprätta stift även i de bulgariska
språknejder, som ännu hörde till Turkiet och Grekland, blevo de
bulgariska prästerna nationella och politiska pioniärer långt utom
fur-stendömets gränser. Resultaten av denna kyrkliga propaganda visade
sig särskilt i Makedonien, där bulgarerna i den fornbulgariska
tsar-staden Ochrida hade en gammal kulturhärd. Vid världskrigets utbrott
hade Makedonien 850 skolor med 46,000 bulgariska lärjungar — ett
vackert kulturverk, som genom världskriget tills vidare har hämmats.

Redan 1879 infördes allmän, kostnadsfri folkskoleundervisning, och
analfabeternas antal torde nu icke överstiga 40 %. Detta betyder icke
så litet för ett land, där den första boken utkom 1806 och den första
abc-boken 1829 (båda tryckta i utlandet). Efter svenskt mönster har
man till och med, på initiativ av f. d. undervisningsministern Ivan
Sièmanov, f. n. Bulgariens första sändebud i Ukraina, gjort försök med
populär-vetenskapliga föreläsningar i landsorten. Den högre
bildningen främjades genom grundande av ett litteratursällskap i Braila
1869, och därur framgick 1878 den bulgariska vetenskapsakademien.
I huvudstaden Sofia upprättades 1888 en högskola, som 1904
ombildades till ett universitet med tre fakulteter. Förgätas må ej heller, att
tsar Ferdinand, själv en mycket framstående ornitolog, har inlagt stor
förtjänst om naturvetenskapen, särskilt genom anläggande av parker
i huvudstaden med en botanisk och en zoologisk trädgård.

Den bulgariska litteraturen har lika gamla anor som den serbiska,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:13:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/slavisk/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free