- Project Runeberg -  Slavisk kultur och litteratur under nittonde århundradet /
136

(1920) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgarerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLAVERNA.

och fornbulgariska har ju av filologerna betraktats som fornslaviska.
Men avbrottet genom den turkiska invasionen var ännu skarpare här
än i Serbien, ty bulgarerna stodo alldeles utanför den tysk-latinska
intressesfären och voro alldeles främmande för den italienska renässansen.
Ej heller hade de som serbokroaterna en Vuk eller Gaj, som kunde
reformera den tyvärr ännu vacklande ortografien. Det hårda, sträva
bulgariska språket är ock ur poetisk och stilistisk synpunkt ett
svårhanterligt instrument gent emot den melodiska, mjuka serbokroatiskan,
»slavernas italienska». I början bestod den nybulgariska litteraturen
av en mer eller mindre dilettantisk journalistik, som publicerades i
Konstantinopel, Smyrna, Leipzig o. s. v. De första bulgariska poeterna
voro i främsta rummet skollärare, krigare och statsmän, som i
litteraturen sågo ett politiskt kampmedel. Även härutinnan hade den
bulgariska litteraturen en nackdel gent emot den serbokroatiska, som trots
alla avbrott dock erbjöd en viss kontinuitet och aldrig helt släppte
taget med Europa. Det första fröet till en bulgarisk litteratur lades
1762 på den ortodoxa klosterhalvön Athos i Makedonien av munken
Paisi genom hans patriotiska krönika om de fornbulgariska tsarerna.
Medelpunkten för den uppspirande folkliga litteraturen blev »fader
Balkan» (Stara Planina, flet gamla högfjället), där hajduterna strövade
i obändig frihet om somrarna och där modersmålet var fredat. En
ymnig källa för konstdiktningen blev folkpoesien, vars förnämsta
skatter utgåvos 1861 av bröderna Miladinov från Makedonien på biskop
Strossmayers bekostnad. I denna episka och lyriska folkpoesi
framträder tydligast bulgarernas samhörighet med serberna (serbokroaternas
vila, skogsfén eller vattennymfen, källas av bulgarerna samodiva).
Men de serbokroatiska folkvisorna äro formellt skönare, och serberna
hade lyckan att i Vuk finna den rätte mannen, som tidigt kunde väcka
Europas intresse därför. På grund av sitt sydligare läge ha de
bulgariska folkvisorna dock tagit intryck av den turkiska kulturen, och även
antika stoff spåras hos bulgarerna. Den sydslaviska nationaldansen,
serbokroaternas kolo (ring), kallas av bulgarerna choro (det grekiska
choros), och liksom de gamla grekerna hade sina moiror, fingo de
nyfödda bulgariska barnen sina siande ödesgudinnor i tre narecnici.

IL

Grundaren av den moderna vitterheten i Bulgarien var Petka
Slavejkov (1827—95), den förste presidenten i den bulgariska sobranjen.
Han översatte delar av bibeln, omarbetade poetiska folkliga motiv

136

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:13:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/slavisk/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free