Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aurelius - 1. Aurelius, Bengt - 2. Aurelius, Erik - Aurén, Johan August - 1. Aurén, Tycho - 2. Aurén, Sven - Aurivillius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aurivillius
158
Aurivillius
Erik Aurelius.
socknen (lat. auris = öra)
släktnamnet A. Dennes sonsons sonson,
kyrkoherden i Åsbo, Östergötland, Nils
Bernhard A. (f. 1838, † 1881), blev far
till tvillingbröderna, komministern
Bengt A. (A. 1) och biskopen Erik A.
(A. 2).
1. Aurelius, Bengt Olof, präst,
f. 12 maj 1874 i Åsbo skn, östergötl.
län. Föräldrar: kyrkoherden Bernhard
A. och Sigrid Petersson. — Efter
mogenhetsex. i Linköping 1892 avlade A.
teoretisk teologisk ex. 1896 och
praktisk teologisk ex. 1897 i Uppsala. Han
blev pastorsadjunkt i Hedvig Eleonora
förs. i Stockholm 1903 och i Oscars
förs. 1907, pastoratsadjunkt där 1909,
är sedan 1912 komminister där och
var 1914—17 v. pastor. — A. liar vid
sidan av sin prästerliga gärning även
varit lärare vid Lyceum för flickor
1903—13 och bedrivit en omfattande
skriftställarverksamhet inom olika
områden, främst i teologiska och
religiösa frågor, som han behandlat dels
i tidskr.-artiklar, dels i böcker av
populär hållning. Hans många resor i
utlandet ha lämnat stoff till en del
av dem. — Gift 1906 med Hia
Hennings. N. B.
2. Aurelius, Sven Erik, teolog,
f. 12 maj 1874 i Åsbo skn, östergötl.
län, † 5 sept. 1935 i Linköping.
Tvillingbror till A. 1. — Efter
mogenhetsex. i Linköping 1892 inskrevs A. s. å.
vid Uppsala univ., där han blev fil.
kand. 1894, avlade teoretisk teologisk
ex. 1897 och blev teol. lic. 1905. A. blev
1912 teol. dr i Lund. Han
prästvigdes i Linköping 1907, blev docent i
exegetik i Uppsala s. å. och
reg.-pastor vid Upplands artillerireg.
1908, var tf. prof. i exegetik i Uppsala
190S—09, blev tf. prof. i Nya
testamentets exegetik i Lund 1910, prof.
i samma ämne 1912, kyrkoherde i
Hällestad, Dalby och Bonderup s. å.
och biskop i Linköping 1927. A. hade
med stor röstövervikt valts till
domprost i Linköping 1911 men utnämndes
ej. — A. företog 1910 en
vetenskaplig studieresa i Orienten, framför
allt i Palestina. — A:s verksamhet
som prof. var av stor betydelse för
det moderna exegetiska studiet vid
Lunds univ. Hans kritiska hållning
mot exegetiska
ytterlighetsståndpunkter var uttryck för en vidsynt
och måttfull inställning, där respekt
för traditionen förenades med en
modern kritisk ståndpunkt lik E. Staves
i Uppsala och Fr. Buhls i Köpenhamn.
—■ A. förstod att för sin forskning
väl utnyttja sina kunskaper inom
exegetikens gränsvetenskaper, ss.
religionshistorien och
palestinaforskningen. För en del av sina arbeten
hade han själv samlat material i
Palestina. —■ Som stiftschef gjorde
A. en betydande insats och gav det
bästa av sin varma personlighet.
Hans förmåga att skapa förtroende
och väcka frimodighet och entusiasm
hos sina underlydande är väl
omvittnad. Bland hans skrifter märkas
"Föreställningar i Israel om de döda
och tillståndet efter döden" (1907),
"Från Getsemane till Golgata" (1911)
och "Palestinabilder" (1913). — Gift
1912 med Julia Marx från Tyskland.
N. B.
Aurén, Johan August,
språkforskare, f. 4 febr. 1843 i Kristbergs
skn, östergötl. län, † 7 okt. 1911 i
Mörsil. Föräldrar: trädgårdsmästaren
Arabers Peter Andersson och Maria Lovisa
Dahlqvist. — A. blev student i
Uppsala 1862, var e. o. lärare i Linköping
1863, i Norrköping 1864—66 och 1868
-—82, lärare vid tekn. skolan där 1870
—77 och kollega i Söderköping 1882
-—1906. — A. var som språkforskare
autodidakt. Fastän ett historiskt
betraktelsesätt i språkfrågor var honom
främmande, kom hans förträffliga
observationsförmåga honom till hjälp,
när han till skillnad från många
samtida hävdade, att språket består
av ljud och inte av bokstäver
("Bidrag till det svenska språkets
ljudlära", 1869). I "Bidrag till svenska
språkets qvantitetslära" (1874) har
han visat sig vara på rätt väg i vissa
metriska huvudfrågor, som senare
utforskats av andra vetenskapsmän.
Hans författarskap erhöll 1875, 1880
och 1907 uppmuntran av Sv. akad.
— Gift 1888 med Hedvig Erika
Söderström. (S. J.)
1. Aurén, Tycho Emanuel
Ericson, fysiker, f. 19 april 1870 i Hässjö,
Västernorrl. län. Föräldrar:
komministern Anders Ericson och Emma
Aurén. •— Efter studentex. i Umeå
1890 inskrevs A. 1893 vid Uppsala
univ., där lian blev fil. kand. 1895,
fil. lic. 189S och fil. dr 1901. Han
tjänstgjorde vid Telegrafverket 1892
—1906, var lektor i fysik och
matematik i Norrköping 1906—12 och i
fysik vid Högre lärarinneseminariet i
Stockholm 1913—35. — A. har bl. a.
studerat zinks lösningshastighet i
sura lösningar (drsavhandl.) och
genom sina arbeten över röntgenstrålars
absorption och intensitet lämnat
värdefulla bidrag till atomforskningen.
Sedan 1926 har lian bedrivit
uppmärksammade undersökningar över
solstrålningen. — Gift 1) 1898 med
Gina Andersson, ‡ 1914; 2) 1915 med
Selma Sellin. S. L.
2. Aurén, Sven Anders Göte,
journalist, f. 26 mars 1906 i
Stockholm. Son till A. 1. •— Efter
studentex. i Stockholm 1925 studerade A. vid
Stockholms högskola, där han avlade
kansliex. 1929. Från L’Institut des
Etrangères i Tours, Frankrike, erhöll
han diplom 1931. A. har varit
med-arb. i Aftonbladet åren 1932—36, i
Nu 1934—38 och från 1936 i Nya
dagligt allehanda, där han under
sign. Griggs gjort sig känd som en
vaken, rapp och habil reporter,
särskilt anlitad för reportage i
Mellaneuropa och England under
omvälvningarna där fore och efter
krigsutbrottet 1939. Sedan 1940är han tidn:s
andre red. A. har utgivit
reseskildringarna "Kemål slår näven i bordet"
(1934) ocli "Europeisk orient" (om
Albanien; 1936), de politiska
reportagesamlingarna "Resa bland
människor" (1937), "Makt och
marionetter" (1939) och "Brittisk puls"
(1942) samt kåseriet
"Stockholmspromenad" (1938). — Gift 1935 med Elsa
Depken. N. B.
Aurivillius, upplandssläkt, som
under en tid av 120 år givit Uppsala
univ. fem lärare i skilda ämnen.
Släktens äldste kände stamfar var
befallningsmannen i örbyhus, Christopher
Olsson, vars son Olaus Christophori,
kyrkoherde i Gävle och kontraktsprost
(f. 1603, † 1668), antog namnet A.
efter födelseorten (lat. auris — öra,
villa = by). Denne blev far till
filosofen Petrus A. (A. 1) och
språkforskaren Ericus A. (A. 2). Från A.
l:s son, superintendenten Magnus A.,
Karl XII:s biktfader (A. 3),
härstamma alla nedannämnda såväl som
släktens nu levande medl. Söner till
honom voro orientalisten Carl A. (A.
4) och läkaren Samuel A. (A. 5). Den
senare var gift med en dotter till
den berömde läkaren Nils Rosén von
Rosenstein. På dennes adelskap
adopterades 1773 A. 5:s barn, bland dem
konteramdralen Magnus von
Rosenstein och ärkebiskopen Carl von
Rosenstein; med den senare utgick den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
