Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjurbäck, Olof - Bjure, Alfred - Bjurholm, Anders - Bjurman, Gunnar - Bjurner, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bjure
330
Bjurner
Anders Bjurholm. Målning (detalj) av J.
Kronberg 1902 (Nordiska museet).
heter och gav bort allt vad han ägde
för att hjälpa nödlidande. Som
teolog följde han i enlighet med sin
liberala läggning tydl. bibeln som norm
mer än det konfessionella dogmat. —
B. deltog som självskriven medl. av
prästeståndet i riksdagarna 1809,
1812 och 1815. I politiskt hänseende
anhängare av Montesquieus
maktfördelningsteori uppträdde han vid
1809 års riksdag med ett memorial
i författningsfrågan men var i övrigt
mest intresserad av sociala och
ekonomiska frågor. I en anonymt utg.
utredning, "Betänkligheter emot vissa,
efter uppsåtet och utseendet, för
landtbrukets trefnad vidtagne
anstalter och gynnande tänkesätt" (1818),
där påverkan av A. Smith är tydlig,
avvisar han tanken på
statsunderstödda näringar och förordar
upphävande av näringstvång, slopande
av allt skråväsen samt frihet i
handel och vandel. B. förordade även en
revision av kyrkolagen, varigenom
prästernas studier skulle helt
inriktas på deras kall, kyrkotukten
mildras oeh lektorerna uteslutas ur
domkapitlen. Även i andra av tidens
kyrkofrågor, bl. a. den om prästernas
befordran, representerade han en
reformvänlig uppfattning. — B. hade stora
litterära intressen och beundrade
särskilt Shakespeare; han översatte
"Hamlet" och "Kung Lear" (på
prosa). Han var även berömd för sina
latinska orationer. B. ansågs näst
Tegnér som sin tids lärdaste och
mångsidigaste biskop. — Gift 1811
med Maria Lundgren. N. B.
Bjure, Johan Alfred, läkare, f. 6
okt. 1888 i Möklinta skn, Västmanl.
län. Föräldrar: lantbrukaren Anders
Johan Andersson ocli Anna
Israelsson. — B. blev student i Västerås
1908 samt med. kand. 1912, med. lic.
1916, med. dr och docent i praktisk
medicin 1925, allt i Uppsala. Efter
förordnanden i medicin och pediatrik
huvudsakl. i Uppsala, varunder han
även undervisade i medicin samt
tidtals var tf. prof. i pediatrik och
medicin, blev B. 1927 överläkare vid
medicinska avd. av Centrallasarettet i
Västerås och styresman där 1935. Han
liar även varit intendent och
överläkare i Medevi och Sätra. Bland B:s
medicinska skrifter märkas dels några
arbeten (däribland gradualavhandl.)
om albuminuri (äggvita i urinen), dels
framför allt det tills, med H. Laurell
författade arbetet om
kroppshållningens verkan på kretsloppet och om
sjukdomssymtom i stående ställning.
— Gift 1919 med Lily Theorin.
P. H. T.
Bjurholm, Anders,
bryggeriid-kare, f. 11 febr. 1826 i österhaninge
skn, Stockholms län, † 1 sept. 1913 i
Stockholm. Föräldrar: klockaren
Anders B. och Greta Andersdotter. — B.
blev lärling vid broderns, Per B:s,
bryggeri i Stockholm 1844, senare
bokhållare och bryggmästare därstädes,
tills han 1852 förvärvade burskap som
bryggeriidkare. S. å. inköpte han det
Holmbergska bryggeriet i Stockholm,
S. Tullportsgatan 55 (nuv.
öst-götagatan 59), och utvecklade så
småningom detta gamla
handbryggeri till en modern
mönsteranläggning, vars produkter, framför allt
"Bjurholms porter", snart blevo
mycket uppskattade av allmänheten.
Företaget ombildades 1873 till ett ab.,
där B. var verkst. dir., tills han 1889
definitivt uppgav sin praktiska
bryggeriverksamhet. Sedermera
framträdde lian särskilt på det organisatoriska
området. Bedan 1885 hade Sv.
bryg-garefören. bildats på B:s initiativ. I
dess arbete deltog han ss. ordf. till
1891, ss. verkst. utskottets medl. till
1905 oeh ss. hedersordf. till sin död.
B. var även medl. av olika kommittéer
för beskattning av maltdrycker samt
1870—75 och 1884—90 led. av
Stockholms stadsfullmäktige. Bland B:s
bryggeritekniska insatser blev hans
initiativ i butelj frågan särskilt känt.
Han konstruerade näml. 1887 tills,
med Emil Boëthius den sedan
uteslutande använda ölflaskan med
ljusbrun färg på t/ä 1. — Gift 1855 med
Elisabet Miketa.
Bjurman, Gunnar Abraham,
tidningsman, ämbetsman, f. 13 aug.
1880 i Karlskrona. Föräldrar:
redaktören Göte B. och Betsy Larsson. ■—
Efter mogenhetsex. i Karlskrona 1898
blev B. fil. kand. 1902, fil. lic. 1915
och efter. disp. på en avhandl. om
Edgar Allan Poe (1916) fil. dr 1917,
allt i Lund. Sedan B. ett par år
tjänstgjort som e. o. kammarskrivare
vid flottan, var han 1904—14 verksam
i Sv. dagbladets red., tillika 1909—
12 medredaktör av tidskr. Vi och vårt.
År 1914 förordnades B. till
granskningsman av biografbilder och är
sedan 1918 chef för Statens biografbyrå.
Från grundandet 1920 av Pressens
tidn., tidn.-utgivarnas fackorgan, har
B. varit dess redaktör och därigenom
bibehållit sin förbindelse med pressen.
Han är sedan 1916 sekr. i Pressens
opinionsnämnd ocli sedan 1941 led. av
Statens informationsstyr. —- Bland
B:s skrifter må nämnas "Den svenska
pressen förr och nu" (1929), "Tredje
statsmakten" (1935) och "Den nutida
pressen" (1940). — Gift 1908 med
Gertrud Ström.
Bjurner, Knut Gunnar,
sjöofficer, f. 10 jan. 1882 i Stockholm.
Föräldrar: fil. dr Gustav Adolf Carlsson
och Ellen Hallström. — B. blev
underlöjtnant vid flottan 1901,
utnämndes till kommendörkapten av andra
graden 1919 och av första graden
1923. Han blev kommendör 1931 och
konteramiral 1936. — B. är
artilleriexpert, genomgick
Sjökrigshögskolan 1906—08 och Artilleri- och
ingenjörhögskolans högre kurs 1908—10
och har i stor utsträckning haft sin
verksamhet förlagd till
Marinförvaltningen. År 1923 blev han chef för
Marinförvaltningens artilleriavd., 1931
varvschef i Karlskrona, 1936
befäl-havande amiral och
stationsbefälhavare i Karlskrona och 1937 chef för
sydkustens marindistrikt samt
återbördades 1938 till Marinförvaltningen
ss. dess chef. Vid sjökommenderingar
har han tjänstgjort bl. a. som
fartygschef på pansarskeppen Dristigheten,
Sverige och Oscar II och var 1933—34
chef för vintereskadern. ■— Tills, med
T. Wahlman och A. örnberg har B.
utgivit "Lärobok i artilleri" (1—3,
1919—24). Han blev led. av
örlogsmannasällskapet 1915 (hedersled.
1936), led. av Krigsvet. akad. 1927
och v. ordf. i Sjöhistoriska mus:s
Gunnar Bjurner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
