Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruce, ätt - Bruce, Robert Edvard - Bruhn, Anders - Brulin, Herman - Brummer, Eugenie, skolföreståndarinna, se Steinmetz - Brundell, Petrus - Brundin, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bruce
486
Brundin
löjtnanten Robert B. blev far till
kaptenen Rudolf B. († 1670), majoren
Anders B. (f. 1640, † 1711) och kaptenen
Robert B. (f. 1646, † omkr. 1683),
vilka 1668 introducerades som sv.
adelsmän med bibehållet namn. En
sonsons sonson till Anders B. var
magnetisören Robert Edvard B. (se
nedan). Ätten är utdöd i Sverige men
fortlever sannolikt i Amerika.
Bruce, Robert Edvard,
militär, magnetisör, f. 29 mars 1802
i Solna, Stockholms län, † 28 april
1858 i Stockholm. Föräldrar:
kammarherren Adam B. och Fredrika
Charlotta Wijnbladh. — B. blev
sergeant vid Andra livgardet 1819 och
vid Vendes artillerireg. s. å. samt
beridare vid hovstallet 1822. En tid
vistades han i England, var 1827—29
åter bosatt i hemlandet, tillbragte
några år som löjtnant i Brasilien,
blev under en andra vistelse i England
dömd att för äktenskapsbrott
deporteras till Australien men lyckades fly
till Turkiet, där han blev överste med
titeln "bey" och erhöll Jaffaorden. I
början av 1840-talet återvände han
till Sverige ocli slog sig ned i
Stockholm som magnetisör och hypnotisör.
Han fick snart ett stort klientel, och
hans underkurer mot nervösa
sjukdomar, hans seanser i telepati och
klär-voajans, hans mystiska förflutna och
många äktenskap gjorde honom till en
ryktbar och diskuterad personlighet,
som t. o. m. stod modell för
huvudfiguren i en komedi ("Bruce Bey eller
den store magnetisören" av K. R.
Roselli). — Gift 1) 1826 med Jane
Rosaline 0’Donnovan från
Dart-mouth; 2) 1835 med Henrietta
Barber från Islington; 3) med Isabella
Mary Maelaurin från Glasgow, †
1844; 4) 1845—54 med Anna Eliza
Labatt från London; 5) 1855 med
Johanna Gustava Fundin från
Stockholm. N. P.
Bruhn, Anders, biskop, teologisk
författare, f. 25 nov. 1778 i
Stockholm, † 23 febr. 1856 i Göteborg.
Föräldrar: rådmannen Hem/rik B. och
Maria Gunilda Knape. — B.
studerade i Uppsala 1797—1801 och från
sistn. år i Lund, där ban 1803 blev
fil. kand. Han blev 1807 rektor vid
Uddevalla skola och 1809 adjunkt vid
Göteborgs gymnasium, prästvigdes
1817 och erhöll prof:s titel 1826. B.
blev teol. dr 1830, domprost i Västerås
1836 och biskop i Göteborgs stift
1840. Tyngdpunkten i B:s livsgärning
kom visserl. att till stor del ligga på
skolans område, men även som
kyrkoman utvecklade han en mångsidig och
nitisk verksamhet. Han befrämjade
särskilt bibelsällskapen och det
begynnande missionsintresset. B. gjorde
sig även känd som en god läroboks-
Herman Brulin,
förf. Hans kompendium i dogmatik,
"Compendium theologiæ dogmaticæ in
usum juventutis adornatum" (1827),
användes flera decennier vid våra
gymnasier och univ. B. utgav även
en lärobok i kyrkohistoria, "Christna
kyrkans allmänna historia" (1822).
Till sin teologiska åskådning var B.
strängt ortodox. B. deltog i
riksdagarna 1840—41 (som ombud för Västerås
stift) och (som biskop) 1844—45 samt
1847—48. — Gift 1816 med Henrika
(Harriet) Sofia Clason. G. R.
Brulin, Johan Olof Herman,
arkivman, historiker, f. 23 maj 1875
på Stensholmen i Rackeby skn,
Skarab. län. Föräldrar: godsägaren
Johan Anders Herman B. och Louise
Angelique Charlotte von Döbeln. —
B. avlade mogenlietsex. i Skara 1892,
studerade därefter i Uppsala ocli blev
fil. kand. 1895, fil. lic. 1903 och fil. dr
1905. Gradualavhandl. "Sverige och
Frankrike under nordiska kriget och
spanska successionskrisen åren 1700
—1701", som belönades med docentur
(1905—07), ansluter sig till den Karl
Xll-forskning, som inspirerades av
Harald Hjärne. Under åren 1898—
1905 var B. bl. a. e. o. amanuens vid
Uppsala univ.-bibl. År 1905 blev han
e. o. amanuens i Riksarkivet, andre
arkivarie därstädes 1909, förste
arkivarie 1917 och var arkivråd där 1921—
41. B. har varit lärare i
handskriftstolkning och arkivkunskap från 1911
vid lantmäteriundervisningen ocli
dessutom från 1926 vid Skolöverstyr: s
bibl.-kurser i Stockholm. Han medverkade
vid ordnandet av Utrikesdep:s arkiv
1917—19. Under åtskilliga resor för
offentlig och enskild räkning har han
genomforskat flera utländska (spec.
tyska) arkiv. B. har utgivit
"Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter
och brefvexling" (Förra afd., 4—8,
1909—42) och i "Meddelanden från
Svenska riksarkivet" publicerat åt-
skilliga resultat av sina
arkivundersökningar, bl. a. rörande
Hartmans-dorffska samlingen (1909),
Erskein-ska samlingen i Hannover (1936)
och Camerariussamlingen i Munchen
(1938). Utom ett par arkivtekniska
utredningar, bl. a. om det sv.
arkivväsendet i Arcliivalische Zeitschrift
1929, har B. dessutom publicerat en
rad historiskt-politiska
undersökningar, främst rörande Karl XII:b
krig, dels i Hist. tidskr. och i
Karolinska förb:s årsskrift, dels i
festskrifterna tillägnade Harald Hjärne
(1907) och Verner Söderberg (1932)
samt medverkat i Norstedts
"Världshistoria", bd 9, 1933, med teckningen
av "Den europeiska jämviktens
brytningsperiod" (1688—1721). B. deltog
i redigeringen av Hist. tidskr. 1913—
20. Politiskt har han framträtt som
konservativ publicist i tidskr. Det nya
Sverige 1907—11 och i Sv. tidskr.
1911—32. — Gift 1912 med Ida
Ab-ramson. T. D.
Brummer, Eugenie,
skolföreståndarinna, se Steinmetz.
Brundell, Petrus, bankman, f.
11 sept. 1890 i Stigsjö skn,
Väster-norrl. län. Föräldrar: skolläraren
Johan Petter Johansson och Anna
Norell. — Efter realskoleex. 1907 och ex.
vid Schartaus handelsinst. 1909 fick
B. anställning i ab. Göteborgs bank
i Stockholm. Åren 1910—14 bedrev
B. bankstudier i Berlin och Paris.
Han anställdes 1915 i ab. Sveriges
privata centralbank, där lian blev
förste kamrer 1916. Sedan denna 1917
uppgått i Skandinaviska banken, blev
B. direktionssekr. där 1918. Från 1930
är B. dir. vid bankens
stockholmskontor samt från 1934
ställföreträdare för verkst. dir. ocli led. av
centralkontorsstyr. — B. är led. av styr.
för ett flertal större industriföretag.
Sålunda är han ordf. i styr. för ab.
Ljungströms ångturbin, styr.-led. i
Sv. tändsticks ab., ab. Sv.
filmindustri, ab. Obligationsintressenter,
Hellefors bruks ab., Wargöns ab. m. fi.
Han är även sedan 1935 led. av Sv.
kyrkans missionsstyr. —- Gift 1919
med Rakel Kihlman. Å. L., R. T.
Brundin, Per Axel Gunnar,
präst, missionshistoriker, f. 18 dec.
1872 i Mörkö skn, Södermani. län.
Föräldrar: lantbrukaren och
folkskolläraren Anders Peter B. och Agnes
Ottilia Widforss. — B. avlade
mogenhets-ex. i Stockholm 1890,
teologisk-filosofisk ex. i Uppsala 1892, teoretisk
teologisk ex. 1895, folkskollärarex. s. å.
och praktisk teologisk ex. 1896 samt
prästvigdes för Uppsala ärkestift
s. å. Efter prästerliga förordnanden
i hemlandet blev B. sjömanspastor i
London 1905, en befattning, som han
innehade till 1911. Han var resesekr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
