- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
479

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fahlström, Andreas - Fahnehielm, ätt - 1. Fahnehielm, Per Georg - 2. Fahnehjelm, Anton Ludvig - 3. Fahnehjelm, Evelina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fahnehielm

479

Fahnehjelm

tillverkningen allt större
omfattning, och den konstnärliga
kvaliteten var god. F. var, såvitt man vet,
den förste svensk, som med framgång
utövat den svåra konsten att använda
tennglasyr på fajansgods. Stilistiskt
stå hans arbeten närmast vad som i
sv. kulturhistoria benämnts Fredrik
I: s stil. Modellerna till föremålen äro
hämtade från holländsk och kinesisk
keramik, ornamentiken utgår från
senrenässansens formskatt eller följer
holländska och kinesiska motiv. Den
är utförd i klart blå färg, som står
ganska hårt mot den vita glasyren.
En omsvängning mot mjukare
färghållning och rokokoaktigare former
sätter in omkr. 1750, alltså ännu
under F:s chefskap. Bland lärjungar,
som han utbildade, märkes brodern
Erik F., öververkmästare vid och
intressent i Rörstrand 1761. Ex. på
bägges produkter finnas i Nat. mus. och
Nord. mus. —- Gift 1744 med Anna
Catharina Lindberg. — Litt.: G. H.
Stråhle, "Rörstrands historia och
tillverkningar 1726—1850" (1879).

Th. N.

Fahnehielm, ätt. Den äldste kände
stamfadern, ryttaren Lars, blev
farfar till ryttaren vid östgöta ryttare
Per Jonsson, som levde under
1500-talets andra hälft och kallade sig
Kempe. Dennes sonson Peder
Jönsson, slutligen kommendant i Kalmar
(f. 1596, † 1655), adlades 1647 under
namnet F. En sonsons son till honom,
v. presidenten i Kammarrätten Per
Georg F. (F. 1), blev stamfar för
ättens nu levande gren. Hans yngste
son, majoren Anton Ludvig
Fahnehjelm (F. 2), blev far till
uppfinnaren Otto Fahnehjelm (F. 4). En bror
till Per Georg F., översten Fredrik
Christopher F. (f. 1739, † 1821), blev
farfar till skolföreståndarinnan
Evelina Fahnehjelm (F. 3).

1. Fahnehielm, Per Georg,
ämbetsman, f. 27 dec. 1735 i Adelövs skn,

Jönköp. län, † 31 dec. 1816 i
Stockholm. Föräldrar: lcornetten Carl
Johan F. och Christina Douglies. -—
Efter en kortare tjänstgöring som
landskontorist i Jönköping blev F.
1754 e. o. kammarskrivare och 1757
kammarskrivare i Kammarkollegium.
Som landskamrerare i Västernorrl.
län från 1768 gjorde F. sig bemärkt
genom sina utredningar i
beskattningsfrågor. Han förflyttades 1778
ånyo till huvudstaden som sekr. i
Kammarkollegium och blev 1781
kammarrevisionsråd. Under Gustav III:s
ryska krig var F. ledare av
krigskommissariatet, Hans namn har särskilt
förknippats med de anvisningar eller
polletter, "fahnehielmare", som
utfärdades av fältkommissariatet och som
skulle inlösas av fältkassan. F. var en
omutligt redbar man, och medan stora
summor gingo genom hans händer,
befann han sig själv i tryckta
ekonomiska omständigheter. Han blev
kammarrättsråd 1798 och v. president i
Kammarrätten 1809. — Gift 1) 1762
med Eva Beata Modée, † 1779; 2)
1792—96 med Jeanna Ijovisa Syrck;
3) 1805 med Gustava Fredrika
Schwartz. H. N.

2. Fahnehjelm, Anton
Ludvig, arméofficer, uppfinnare, f. 28
juli 1807 i Stockholm, † 6 jan. 1875
därstädes. Son till F. 1 i hans tredje
gifte. -—• F. blev student i Uppsala
1825 och avlade kameralex. där 1827.
Han blev underlöjtnant vid
Sjöartilleriet 1828, löjtnant vid Flottans
mekaniska kår 1837, kapten där 1846 och
major 1854. ■—- Redan som ung officer
sysslade F. med uppfinningar inom
skilda områden, särskilt inom
sprängningstekniken. Hans mest omtalade
uppfinningar voro självantändande
minor (1833), dykardräkter av
kautschuktyg (1839) och patroner med
elektrisk antändning för
bergsprängning under vatten (1843). Genom
sistn. uppfinning anknöt F. till det
område, där han skulle bli en verklig
föregångsman i Sverige, nämligen den
elektriska strömmens galvaniska
användning. Vid denna tid sysslade flera
uppfinnare i skilda länder med att
konstruera apparater för elektrisk
telegrafi med hjälp av den galvaniska
strömmen. F. samarbetade med
linjechefen vid den optiska telegrafen,
överstelöjtnant I. F. von Heland, och
de konstruerade redan 1845 en
elektrisk telegrafapparat, som dock, när
den elektriska telegrafen slog igenom,
fick vika för den överlägsnare
amerikanska Morse-apparaten. Det dröjde
dock ända till 1853, innan den första
elektriska telegraflinjen, Stockholm
-—Uppsala, kunde öppnas. Den hade
under överinseende av general C. F.
Akrell anlagts av von Heland och F.,

Evelina Fahnehjelm.

varvid den senare särskilt svarade för
inrättandet av telegrafstationerna. F.
utnämndes 1854 först till avd.-chef
vid Elektriska telegrafverket i
Stockholm, därpå s. å. till intendent vid
verkets n. distrikt, vilken
verksamhet han med stor framgång innehade
till 1872. Under de 18 år, som utgöra
telegrafens genombrottstid hos oss,
ledde F. anläggandet av en mängd
telegraflinjer med en sammanlagd
längd av linjetrådarna på flera
hundra mil. Han förestod 1854
arbetet på sv. sidan vid nedläggandet av
undervattenskabeln mellan Skåne och
Själland. År 1863 invaldes han i
Krigsvet, akad. — F. var led. av
stadsfullmäktige i Stockholm
1863—-67 och led. av dess beredningsutskott
1864—65. — Gift 1862 med Catharina
Sjögren. S. R.

3. Fahnehjelm, Evelina
Wilhelmina, skolföreståndarinna, f. 25
april 1839 i Stockholm, † 23 sept.
1898 därstädes. Föräldrar:
kammarrättsrådet Johan Wilhelm F. och Eva
Beata Giös. —- Efter undervisning i
hemmet tänkte F. först ägna sig åt
konstnärliga uppgifter men
hindrades av en ögonsjukdom. Hon var
sedan i några år sysselsatt med att
meddela enskild undervisning ocli
hade därefter 1866—72 anställning
som lärarinna i sv. och franska
språken vid Slöjdskolan i Stockholm och
en tid även vid Pauliska skolan på
Södermalm. Sin egentliga livsgärning
utförde hon vid Wallinska skolan i
Stockholm, där hon våren 1872 blev
föreståndarinna vid sidan av skolans
föreståndare lektor A. V. Norinder.
Under deras tid genomgick skolan en
grundlig omorganisation; 1872
bildades en gymnasialavd., den första vid
en sv. flickskola, och 1874 erhölls
dimissionsrätt både på den klassiska
och på den reala linjen. F. deltog

Anton Ludvig Fahnehjelm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:04:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/2/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free