Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gavelin, Axel - Gavelin, Margareta - Gavelius, släkt - 1. Gavelius, Peder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gavelin
21
Gavelius
dämda sjöarna i Lappland ocli n.
Jämtland, över nivåförändringarna
hos sjöarna på småländska höglandet
och över trädgränsens nedgång i
fjällen. Som chef för Sveriges
geologiska undersökning sökte G. särskilt
tillmötesgå näringslivets krav på
praktiskt geologiska utredningar.
De av det första världskriget
framkallade svårigheterna med landets
bränsle- och metallförsörjning
föranledde dels djupborrningar efter
stenkol i Skåne 1916—19, dels en
inventering av s. Sveriges
torvtillgångar, dels ett efterforskande av
nya sulfidmalmförekomster, först i
Jämtlands ocli Västerbottens
fjälltrakter, sedan främst inom det nya
västerbottniska malmdistriktet. År
1926 upptogos på G:s initiativ även
väggeologiska forskningar på
Sveriges geologiska undersöknings
program, varigenom Sverige blev det
första europeiska land, som
utvecklade den i våra dagar synnerligen
viktiga väggeologiska vetenskapen.
År 1934 överflyttades verkets
väggeologiska sektion till det då
upprättade Statens väginst. som en
särskild avd. Under G:s chefstid
företogos även omfattande utredningar
ang. det sv. jordbrukets
kalkförsörjning, ang. landets tillgångar av
kalksten och marmor för
byggnadsändamål samt ang. det bohuslänska
granitindustriområdet. Som särskilt
betydelsefulla framstå vidare en
inventering av mellersta Sveriges
järnmalmer samt utredningar ang. de sv.
alun-skiffrarna och möjligheterna för
dessas exploatering främst för olj ef
ram-ställning. Efter en omfattande
geofysisk undersökning av s.-v. Skånes
berggrund igångsattes där våren 1941
djupborrningar efter salt m. m. Även
det intresserade och skickliga arbete,
som G. nedlagt inom Vet. akad:s
förvaltning, har varit av stor betydelse,
vilket likaledes gäller hans insatser
för det sv. naturskyddet dels i Vet.
akad: s naturskyddskommitté, dels
som ordf. i Sv. naturskyddsfören.
1930—33. G. blev 1922 led. av Vet.
akad. (preses 1935) och av
Lant-bruksakad. samt 1925 av Ing. vet.
akad. (hedersled, där 1940). Han var
ordf. i Geologiska fören. i Stockholm
1917, 1924 och 1942. I de
internationella geologkongresserna i Spanien
1926 och i Sydafrika 1929 deltog G.
som repr. för Sverige. — Gift 1)
1908 med Elin Abigail Arbman, †
1922; 2) 1928 med Anna-Greta
Högland. N. Zn.
Gavelin, Margareta, f. Capsia,
målarinna, f. 1690 i Åbo, begravd 24
juni 1759 därstädes. —- G. har fatt
namnet ’’Finlands äldsta kända
kvinnliga artist" och höjde sig i sitt måleri
över medelmåttan i Finland. Om
hennes konstnärliga utbildning vet man
intet. Genom sitt gifte kom lion att till
1730 verka i Österbotten och sedan i
Åbo. Hon har utfört altartavlor, bl. a.
en signerad i Pedersöre kyrka 1725,
samt en rad porträtt i borgerligt
gemytlig konterfejarstil, särskilt i Åbo,
där lion var den enda samtida
artisten att räkna med. —- Gift troligen
1719 med prosten och
domkyrkosysslomannen Jakob Haqvini Gavelin. —
Litt.: J. R. Aspelin, "Margareta
Cap-sius" (i Finskt museum 1900); K. K.
Meinander, "Porträtt i Finland före
1840-talet" (1931). B. v. M.
Gavelius, släkt, vars äldste kände
stamfar var den från Hälsingland
stammande handlanden och
rådmannen i Gävle Peder Hansson Heising
(f. vid 1500-talets mitt, † 1612).
Bland hans söner, vilka efter
födelsestaden Gävle antogo släktnamnet G.,
märkas rådmannen ocli
borgmästaren i Gävle Elias Pedersson G. (f. i
början av 1600-talet, † 1668) och
Peder Pedersson G. (G. 1). Den förre
grundlade 1644 tills, med två
svågrar vid Tolvfors en fran3k
masugn, Gästriklands äldsta järnbruk.
Han blev far till a) Petrus Eliæ G.
(f. 1625, † 1697), jur. prof. i
Uppsala, assessor i Göta hovrätt, som 16S7
adlades med namnet Cederschiöld
och blev stamfar för alla nu levande
medl. av denna vittutgrenade ätt,
samt b) handlanden ocli rådmannen
i Vasa Nils Eliæson G. (f. 1628, †
1668), vars söner, hovkamreraren
Elias G. (f. 1653, † 1726) och
lagmannen Nils G. (f. 1663, † 1734), 170S
adlades med namnet Adelstierna;
ätten utdog med den sistnämnde. En
äldre son till G. 1, Mårten G. (f.
1638, † 1709), var förvaltare med
direktörs titel över greve Carl Gustaf
Oxenstiernas gods i Sverige, bl. a.
Fullerö i Västerås-Barkarö skn,
Västmanl. län, vilket gods sedermera
övergick i Mårten G:s ägo. Han
adlades 1686 med namnet Cronstedt och
slöt själv sin ättegren. Hans styvbarn,
barn till den från Bostock inflyttade
handelsmannen Anders Olderman,
adlades 1693 och adopterades på hans
namn och nummer; från dessa
härstammar den nu levande grevliga
ätten Cronstedt. En brorson till
Mårten Cronstedt, löjtnanten vid greve
Erik Dalilberghs reg. i Biga Carl
Gustaf Gavel (f. 1672, † 1740),
adlades 1696 med namnet von Gavel;
denna ätt, som sedan adlandet icke
varit repr. i Sverige, fortlever i
Lettland och Ryssland. En äldre bror
till Carl Gustaf von Gavel,
expeditionskommissarien i Livland, sedan
inspektorn över småtullarna i
Norrland Per G. (f. 1667, † 1747), blev far-
far till kanslisten i
Krigsexpeditionen Per G. (f. 1723, † 1806), som
genom gifte blev medintressent i
Gra-ningeverken i Ångermanland. Hans
son Per G. (f. 1773, † 1840) blev 1801
landssekr. i Västernorrl. län och
1S03 tf. borgmästare i Härnösand
samt fick 1808 lagmans namn men
erhöll 1S21 på egen begäran avsked
från landssekr.-tjänsten. Tills, med
landshövdingen baron Carl Nieroth
inropade lian 1824 på auktion
Gra-ningeverken, som då utgjordes av
Graninge, Forsse och Sollefteå
järnbruk, Bollsta masugn samt andelar i
flera andra bruk. Tills, med Nieroth
och protokollssekr. Johan
Nordenfalk bildade G. sedan ett
intressent-skap, som utgjorde stommen till det
1S73 grundade Graningeverkens ab.
Hans söner, brukspatronerna Johan
(Janne) Erland G. (f. 1816, † 1894)
och Claes August G. (f. 1818, † 1895),
från vilka alla nu levande medl. av
släkten härstamma, övertogo efter
faderns död skötseln av
Graninge-verken, Janne G. som disponent 1851
—90 och Claes August G. som
förvaltare 1842—86. — Assessorn i Göta
hovrätt Jacob Larsson G. († 1656)
tillhörde en annan gren av släkten.
Han blev far till överkommissarien
vid amiralitetet i Karlskrona Magnus
G. (f. 1648, † 1693), som 1682 adlades
under namnet Lagercrantz, och
industrimannen Jacob
Gavelius-Lager-stedt (G. 2). — Litt.: C. Afzelius,
"Släkten Westman samt släkterna
Söderberg, ..... Gavelius" (1919).
1. Gavelius, Peder Pedersson,
rättslärd, f. 8 sept. 1601 i Gävle, †
16 maj 1645 i Stockholm. Föräldrar:
rådmannen Peder Hansson Heising
och Ingrid Pcrsdotter. — Efter
juridiska studier i Uppsala till
tjugu-årsåldern uppehöll sig G. under
tretton år vid tyska, holländska ocli
franska högskolor. Han vann där så
stort anseende för lärdom, att man
säges ha erbjudit honom en
professur vid univ. i Jena, som G. dock
avböjde. Efter uppnådd jur. drsgrad
i Orleans 1634 återvände han till
hemlandet, blev assessor i Svea
hov-lätt och tre år senare, 1637, på Claes
Flemings förslag, genom regeringens
förordnande justitieborgmästare i
Stockholm ("andre president i
justi-tiekollegiet", under överståthållaren).
Både genom utbildning och
utnäm-ningssätt den förste borgmästaren av
sin typ i huvudstaden, inledde G. en
byråkratisering av de större sv.
städernas ledning, som för långa tider
skulle konkurrera med deras
ursprungliga självstyrelse ocli tidvis
undantränga den. Men då å andra
sidan Kristinas förmyndarregering
i alla praktiska uppgifter förhand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
