- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
47

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Gera, Jöran - Gerechini, Johannes, ärkebiskop, se Johannes Gerechini - Gerelius, Johan Adolf - Gerell, Greta - Gerhard, Karl - Gerhardsson, Gerhard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gerechini

47

Gerhardsson

snarast opportunistisk hållning, med
tanke på Johan III:s dåv. inställning.
— Gift 1574 med Märta Oylta. —
Litt.: F. ödberg, "Om riksrådet
friherre J. G." (i Västergötl.
fornmin-nesfören:s tidskr. 1918). H. N.

Gerechini, Johannes,
ärkebiskop, se Johannes Gerechini.

Gerelius (Girelius), J o h a n
Adolf, ämbetsman, f. 31 okt. 1780,
† 25 juli 1854 i Stockholm. — G. blev
student vid Uppsala univ. 1795 och
förvärvade där magistergraden 1803.
Han ingick därefter i
Krigsexpeditionen, där han blev kanslist 1810 ocli
protokollssekr. 1814. Hans namn
anknyter emellertid icke i främsta
rummet till det verksamhetsområde, den
centrala statsförvaltningen, där han i
underordnad ställning fullgjorde sin
dagliga tjänst. G:s egentliga
intressen synas lia följt andra linjer; han
sysslade med pedagogiska problem,
och lians studier och initiativ på
detta område gjorde honom till en av
pionjärerna i Sverige för den s. k.
växelundervisningen. Under en
studieresa i England 1819 hade han stiftat
närmare bekantskap med denna
undervisningsmetod, som hade sitt
ursprung där. Efter hemkomsten utgav
G. 1820 skriften "Det Britiska eller
Lancasterska Uppfostrings-Systemet"
samt verkade för detta systems
införande i Sverige. Han tillhörde 1822
stiftarna av Sällskapet för
växelundervisningens befrämj ande. — Ogift. Spr.

Gerell, Anna Margareta Ulrika
(Greta), konstnärinna, f. 2 juni
1898 i Stockholm. Föräldrar:
generalkonsuln Gari Peter G. och Anna
Rosalie Bellman. — G. studerade vid
Althins målarskola i Stockholm samt
vid Konstakad. 1915—20 och har
företagit studieresor i Danmark,
Tyskland, Frankrike (elev 1920 hos André
Lhote i Paris) och Italien. Under
akademitiden följde hon bl. a.
undervisningen i Tallbergs etsningsskola.
Hon blev medl. i Grafiska sällskapet
och utställde under en följd av år på
dess samlingsutställningar i Sverige
och utlandet, där hennes blad rönte
stort intresse. Hennes motiv äro
huvudsakligen hästar, kor och får på
grönbete, och samma ämneskrets liar
lion behandlat med stor skicklighet
även i olja. Hennes register omfattar
dessutom rena landskapsbilder från
Sverige och Sydfrankrike, stadsbilder
från Paris, interiörer med eller utan
figurer, stilleben och porträtt, allt
präglat av teknisk kunnighet och
målat i en saklig impressionistisk anda.
I slutet av 1930-talet framträdde hon
med en samling målningar med
religiösa motiv, tillkomna under flera år
jämsides med det naturalistiska
måleriet. — G. liar utställt separat flera

gånger 1927—38 i Stockholm och
landsorten samt deltagit i en rad
samlingsutställningar. Hon är repr.
i Kat. mus. (grafik), Göteborgs mus.
samt i Eskilstunas, Norrköpings och
Västerås m. fi. mus. -— Ogift. Th. N.

Gerhard, Karl Emil Georg (Karl
Gerhard), skådespelare,
revyförfattare, teaterdirektör, f. 14 april
1891 i Stockholm. Föräldrar:
vaktmästaren Frans Emil Jonson ocli
Jenny Augusta Jonsdotter. — Efter
läroverksstudier i Stockholm sökte sig
G. som sjuttonåring in vid teatern
och var till 1914 engagerad hos olika
resande sällskap, ss. Anna Lisa
Hwas-ser-Engelbrechts, Karin Swanströms
och Skådebanan, samt 1914—17 hos
Hj. Selander i Göteborg. Han
utnyttjades i karaktärsroller av olika
slag och uppträdde bl. a. som Osvald
i Ibsens "Gengångare" (1908), Jean i
Strindbergs "Fröken Julie" (1909),
Kaptenen i densammes "Dödsdansen"
(1910), skrev tills, med kamrater i
trupperna nyårsstycken och gjorde
1919 lycka med lustspelet "Hennes
lilla majestät". Från den tiden har
lian i regel varje år skrivit en eller två
satiriskt hållna, personligt
egenartade och fantasifulla revyer
huvudsakligen för Folkteatern i Stockholm,
vilka sedan bearbetats och
lokaliserats för turnéer riket runt, främst för
Göteborg. G. har förblivit den resande
aktören. Som revyskribent bröt han
radikalt med genrens tidigare
karaktär av harmlös underhållning, som
företrätts av bl. a. E. Norlander och
A. Engdahl. Revyn blev en plattform,
där han i virtuost broderade,
närgånget insinuerande, ofta med stor
kvickhet och slagkraft formade
kupletter sagt sin oförgripliga mening
om dagens händelser, de politiska inte
minst, vilket ofta väckt den avsedda
förargelsen och renderat honom
ingripanden av polis och legationer,
speciellt på grund av hans antinazism.
Särskilt har "den svenske
Aristofa-nes" lyckats med de dristiga aktuella
omarbetningarna av "Lysistrate"
("Oss greker emellan", 1933) och
"Plutos" ("Gullregn", 1940). Efter
Folkteaterns ombyggnad 1935 — den
var hans scen till år 1942 — fick
G:s intima revyform en starkare
utstyrselkaraktär. Han är sin egen
direktör och främste aktör, en sångare
som alltmer fulländat sitt föredrag,
en skicklig maskör (kung Gustav,
Pauline Brunius, clownen Grock) och,
sedan en länge framträdande stelhet
släppt, en överlägsen konferensiär,
som får sina samtal direkt med
publiken att glittra av älskvärd malis. Han
skrev och spelade 1936 med i sin enda
filmkomedi, "Äktenskapsleken". Sina
tidiga teaterår liar lian spirituellt

Karl Gerhard.

skildrat i "Och så kommer det en
gosse..." (1931) och i artiklar i
Vecko-Journalen, där lian också
publicerat artiklar om rysk teater (1940)
och festligt porträtterat kända
personer under rubriken "Kungliga
svenskar" (1941—42). Ären 1942—45 var
G. på lediga stunder kåsör i
Afton-tidn. År 1945 utgav lian "I skuggan av
en stövel", personliga uppgörelser. —■
Gift 1) 1914—20 med skådespelerskan
Astrid Maria Carlsson (Mary
Johnson) ; 2) 1922—30 med Valborg Marta
Vendela Ingeborg Geyron; 3) 1930—
36 med skådespelerskan Anna Dagny
Birgitta (Brita) Werner. H. G.

Gerhardsson, Gerhard,
hantverkare, religiös folkledare, f. 2 juli
1792 i Fällfors i Byske skn, Västerb.
län, † 9 mars 1878 i Burträsks skn,
samma län. Föräldrar: bonden Gerdt
Nilsson och Cathrina Andersdotter.
— G., som växte upp i ett religiöst
hem, arbetade under tidigare år i
föräldrarnas jordbruk men gick aldrig i
skola. Han lärde sig emellertid ändå
både att läsa och skriva. Under åren
1814—15 genomgick G. en religiös
kris, som medförde, att lian under
påverkan från herrnliutiskt håll starkare
betonade, att tron var
rättfärdiggörelsens enda grund och att
frälsningen var helt beroende av Guds
nåd. Han lärde sig kardmakaryrket,
som gav honom anledning att
genomströva stora delar av Västerbotten
och predika, och lian hade jämte
Anders Larsson i Norrlångträsk stor
betydelse för det s. k. nyläseriets
uppkomst och befästande i länet. Han var
även en förgrundsgestalt i de strider
mellan nyläsarna och kyrkans
representanter, som 1822 ledde till
upphävandet av konventikelplakatets
bestämmelser för Västerbottens del.
Senare avlägsnade sig dock G. alltmer
från nyläsarna. Genom studiet av
Schartaus skrifter kom lian under den-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free