Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hesselgren, Kerstin - Hesse-Lilienberg, Davida - Hesselius, släkt - 1. Hesselius, Andreas, d. ä. - 2. Hesselius, Gustavus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hesse-Lilienberg
439
Hesselius
1926—29var hon ordf. för
moderskaps-försäkringssakkunniga, som bl. a.
före-slogo inrättandet av mödrahjälp och
barnavårdscentraler, 1926—29 var
hon samtidigt ordf. i
moderskaps-skyddskommittén, avseende skydd åt
mödrar i industriellt arbete, 1935—
38 var hon ordf. i
kvinnoarbetskom-mittén, avsedd för utredning av
frågan om gift kvinnas rätt till
statstjänst, som 1939 ledde till lag om
förbud mot att avskeda kvinnliga
anställda på grund av att de ingingo
äktenskap. H. blev slutligen ordf. i 1937
års sakkunniga rörande
yrkesinspektionens effektivisering. Sedan 1920
föreläser H. i yrkeshygien vid
Social-inst. i Stockholm. Hon erhöll Illis
quorum 1918. — Ogift. T. D., (L. W.).
Hesse-Lilienberg, Signe Davida
Augusta, opera- och konsertsångerska
(sopran), f. 29 jan. 1877 i Gävle.
Föräldrar: fotografen Johan Oscar
TIjalmar Sesse och Caroline Dybeck.
— Efter skolstudier i Gävle studerade
H. 1897—1901 vid
Musikkonservato-riet sång för J. Günther; sistn. år
avlade hon musiklärarex. Hon fortsatte
sin sångutbildning ytterligare ett år
för samme lärare och senare även för
fru Emerich i Berlin och studerade
därjämte 1902—04 plastik och scenisk
framställningskonst för Signe Hebbe.
Är 1904 debuterade H. på K. teatern
som Zerlina i "Don Juan", Prinsessan
i "Vikingablod" och Susanna i
"Figaros bröllop" samt var sedan
engagerad där 1904—09, varefter hon gav
kortare gästspel 1910 och följ. år.
Hennes repertoar omfattade bl. a.
Eurydike i "Orfeus", Bastienne i
"Bastien och Bastienne", Cherubin i
"Figaros bröllop", Marcellina i
"Fidelio", Rosina i "Barberaren i
Sevilla", Gilda i "Rigoletto", Anna i
"Hans Heiling", Julia i "Romeo och
Julia", titelrollerna i "Mignon" och
"Jolantlia", Sophie i "Werther",
Greta i "Hans och Greta", Martha i
Davida Hesse-Lilienberg.
"Evangeliemannen’’, Nuri i
"Låglandet" samt Mimi i "Bohéme" och
titelrollen i "Madame Butterfly", i vilken
senare roll hon blev mycket populär.
H:s höga, välskolade sopran, som
ypperligt ägnade sig för koloraturen,
hennes temperament och intelligens
gjorde henne till en av sin tids bästa
operaartister, vars tidiga avsked från
scenen allmänt beklagades. — H.
erhöll Litteris et artibus 1923. — Gift
19’10 med häradshövdingen Bernt Erik
Tiktor Lilienberg. G. T.
Hesselius, släkt, härstammande
från Hesse by i Stora Tuna skn i
Dalarna. Den äldste kände stamfadern,
organisten och klockaren i Stora Tuna
Olof Bengtsson, levde under
1600-talets förra hälft och blev far till
kyrkoherden i Folkärna i Dalarna
Andreas Olai H. (f. 1644, † 1700), som
efter födelseorten Hesse by antog
släktnamnet H. Söner till denne voro
prästerna Andreas H. (H. 1), Petrus
H. (f. 1679, † 1713) och Samuel H.
(f. 1692, † 1753) samt målaren
Gusta-vus H. (H. 2) och assessorn och
läkaren Johan H. (H. 3). Söner till H. 1
voro förf. Andreas (Anders) H. d. y.
(f. 1714, † 1762), som framträdde som
förf. av bl. a. politiska dikter och
tillfällighetspoesi i Dalins anda, och
dennes halvbror, ornamentsmålaren
Gustaf H. (f. 1727, † 1775). En son till
H. 2 var målaren Jolin H. (f. 1728, †
1778).
1. Hesselius, Andreas, d. ä.,
präst, f. 8 maj 1677 i Stora Skedvi
skn, Kopparb. län, † 25 dec. 1733 i
Gagnefs skn, samma län. Föräldrar:
kyrkoherden Andreas Olai H. och
Maria Bergia. — H. blev 1707 fil.
mag. i Uppsala och kallades 1711 som
predikant till Delaware. Han var där
kyrkoherde i Christina förs. 1713—23
och prost från 1719. H., som var både
from ocli lärd, verkade nitiskt för
ordning och skick i den sv. församlingen,
företog vidsträckta missionsfärder och
omvände hedningar och sekterister
till den ortodoxa lutherdomen. Han
vikarierade därjämte som predikant i
engelska kyrkor. I en skrift "Kort
be-rettelse om then swenska kyrkios
när-warande tilstånd i America" (1725),
liar lian givit en intressant bild av
livet i Nya Sverige på 1720-talet. Han
visar, hur svenskarna mitt bland de
talrika reformerta samfunden i
Pennsylvanien bevarat den karolinska
kyrkotraditionen som grundvalen för
nationell sammanhållning och
rättsordning. I en dagbok har han skildrat
natur, djur och människor med frisk
åskådlighet och ledigt flytande stil.
H. återkallades till Sverige 1722 och
blev 1725 kvrkoherde i Gagnef i
Dalarna. — Gift 1) 1713 med Sara
Wallrave, † 1723; 2) 1725 med Brita La-
Gustavus Hesselius, Detalj av självporträtt
(The Historieal Society of Pennsylvania,
Förenta staterna).
gerbeck. ■— Litt.: N. Jacobsson,
"Svenska öden vid Delaware 1638—
1831" (1938). O. H.
2. Hesselius, Gustavus,
porträtt- och dekorationsmålare, f. 1682
trol. i Falun, † 23 maj 1755 i
Philadelphia, Förenta staterna. Bror till
H. 1. — H. kallas i amerikansk
litteratur för "den förste målaren och
orgelbyggaren i Amerika". Enligt en
obestyrkt uppgift skall han ha fått
sin konstnärliga utbildning i England.
Tills, med sin äldre bror Andreas H.
(H. 1) landsteg ban i Delaware 1712
men begav sig snart till Philadelphia.
År 1719 flyttade han till Maryland, där
han utförde dekorationsmålningar och
porträtt samt en altartavla
framställande "Nattvarden" i S:t
Barnabas-kyrkan i Queen Anne’s Parish, Prince
George’s County, Maryland. Från
omkr. 1735 till sin död var han bosatt
i Philadelphia, där han synes ha
bedrivit en omfattande rörelse; han
målade porträtt, mytologiska och
religiösa kompositioner samt byggde
orglar, och i en annons meddelas att han
målade vapensköldar på vagnar och
bärstolar ooh utförde skyltar,
förgyllning, textninig och renovering av gamla
målningar. Om hans verksamhet där
fanns ett minne i dekoreringen av det
gamla stadshuset, utförd före 1736. I
Metropolitan Museum i New York
finns ett porträtt av den åttionioåriga
kväkarhustrun Änne Galloway, utfört
1721, vilket liksom självporträttet oeh
bilden av H: s hustru ger ett intryck av
sv.-karolinsk stränghet. År 1748
utställde han ett stort arbete
"Korsfästelsen" i Philadelphia. H. fick
medborgarrätt i Pennsylvania 1740.
—-Gift 1715 med Lydia. — Litt.: S.
Leijonhufvud, "G. H. d. ä. En bortglömd
svensk konstnär" (i Personhist.
tidskr., 1905); biografi i "Svenskarna i
Amerika" (utg. av K. Hildebrand och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
