- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
21

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isberg, Carl - Isberg, Hagbard, präst, författare, se s. 22 - Isberg, Orvar, paleozoolog, se s. 22 - Isberg, Paul, ämbetsman, se nedan - Isberg, Sophia - Isberg, släkt - 1. Isberg, Paul - 2. Isberg, Arvid - 1. Isberg, Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Isberg

21

Isberg

sattes till entledigande. Trots detta
erbjöd honom konungen vid ett
tillfälle under den utdragna
regeringskrisen s. å. posten som
justitiestatsminister. I 1841 års lagberedning blev
I. v. ordf. Hans utnämning till
president i Svea hovrätt 1845 möttes av
syrliga kommentarer i pressen, där
man allmänt ifrågasatte hans vilja
att företa nödiga reformer. Inom sin
kår torde I. dock ha rönt allmän
uppskattning. Han upphöjdes i adligt
stånd 1855. — Gift 1855 med Martina
Gustafva Edbergh. W. L.

Isberg, Hagbard, präst,
författare, se s. 22.

Isberg, Orvar, paleozoolog, se s.

22.

Isberg, Paul, ämbetsman, se
nedan.

Isberg, Helena Sophia,
träsni-derska, f. 28 febr. 1819 i Säby skn,
Jönköp. län, † 21 maj 1875 i Motala.
Föräldrar: skräddaren och svarvaren
Johannes I. och Magdalena
Anders-dotter. —■ I. lärde sig av fadern att
snida i trä men mottog ej
erbjudanden om hjälp till fortsatt
utbildning. Hon synes ha haft en rik
bildfantasi, och hennes motiwärld
närdes genom läsning av historisk och
romantisk litteratur och genom
studium av tavlor och illustrationer.
Hennes arbeten överflöda av en
sirligt skuren ornamental och vegetativ
dekor, ofta kring en berättande
framställning med ett myller av figurer.
Hon blandar ogenerat de mest
heterogena element i fråga om såväl
innehåll som dekor, men helheten vittnar
likväl om en ursprunglig känsla för
form. Huvuddelen av hennes
produktion utgöres av smärre föremål ss.
piphuvuden, snusdosor, servettringar,
klockställ, bösskolvar o. s. v., men hon
utförde också urnor, pokaler, skurna
tavlor och andra prydnadsting. Jämte
trä använde hon elfenben som
material. Hennes arbeten tilldrogo sig
uppmärksamhet på utställningar i
Stockholm, Göteborg, London, Wien och
Paris, och hon är repr. i Nord. mus.,
Nat. mus. och Östergötlands mus. i
Linköping. —- Från 1840 var I. bosatt
i Motala. — Ogift. — Litt.: A.
Ridderstad, "Förr oeh nu i Östergötland"
(1930); B. Cnattingius, "S. I.,
Minnesteckning och katalog" (utg. av
Motala mus., 1930). Th. N.

Isberg, släkt, härstammande från
Degeberga skn, Kristianst. län, där
äldste kände stamfadern, ryttaren
Anders I., bodde under 1700-talets
förra hälft. En son till honom,
tunnbindaren i Lund Sven I. (f. 1745, †
1829), blev far till tunnbindaren och
handlanden Anders I. (f. 1775, †
1813), från vilken alla nu levande
medl. av släkten härstamma. En äldre

son till honom, handlanden Paul
Christian I. (f. 1802, † 1867), blev far
till landshövdingen Paul I. (I. 1). En
yngre son till Anders I., handlanden
Carl Anders I. (f. 1812, † 1892), blev
far till skolmannen Arvid I. (I. 2) och
stadsträdgårdsmästaren i Malmö,
trädgårdsdir. Paul Anders Gunnar I.
(f. 1854, † 1938).

1. Isberg, Paul Gustaf
Waldemar, ämbetsman, f. 2 sept. 1848 i
Lund, † 10 sept. 190S i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Paul Christian
I. och Laura Dorotea Hesselgren. —
I. blev student 1S66 i Lund, där han
avlade hovrättsex. 1870. År 1874 blev
lian v. häradshövding, 1884 assessor i
Skånska hovrätten och 1887
revisions-sekr. Han var häradshövding i
Luggude härads domsaga 1889—91 samt
blev justitieråd 1891 och landshövding
i Stockholms län 1896. År 1901 valdes
han till led. av Lantbruksakad.
-—-Med praktisk läggning och betydande
ämbetsmannarutin förenade I. solida
juridiska kunskaper. Han var led. av
ett flertal kommittéer rörande
juridiska frågor, bl. a. av en
interskan-dinavisk kommitté ang. förvärvande
oeh förlust av medborgarrätt (1889—
91). I Nytt juridiskt arkiv
publicerade han 1896—97 andra och tredje
kapitlet av Skiftesstadgan med utförlig
kommentar. I. var ss. landshövding i
Stockholms län även ordf. i
direktionen för blindinst. vid Tomteboda. —
Gift 1880 med Elsa Helena (Ellen)
Lundqvist. W. L.

2. Isberg, Arvid Ragnar,
skolman, f. 26 juli 1850 i Lund, † 31 okt,
1929 därstädes. Föräldrar:
handlanden Carl Anders I. och Ebba
Henrietta Widstedt. Kusin till I. 1. — Efter
mogenlietsex. i Lund 1869 blev I.
fil. kand. 1875 och fil. dr 1877 på
avh. "Kvaeöi Guömundar byskups", en
diplomatarisk återgivning av en s. k.
skinnbok i K. bibl:s samling jämte
övers, av den 1345 skrivna hyllnings-

Paul Isberg.

Arvid Isberg.

dikten. Sin lärarbana började I. i
Karlstad och Karlshamn, verkade
1881—85 ss. adjunkt och 1885—91
som vik. lektor i modersmålet och
tyska vid Växjö högre allin, läroverk
och var från sistn. år till avskedet
1916 lektor vid Kalmar högre allm.
läroverk. — I. var 1891—1915 medl.
av domkapitlet och domkyrkorådet i
Kalmar, stadsfullmäktig där 1902—
11, inspektör vid folkskolorna i
Kalmar 1907—12 samt led. av styr. för
Kalmar föreläsningsinst. 1903—11
och inspektor där från 1914. Han
utgav ett antal läro- och läseböcker, av
vilka ma nämnas antologin "Svensk
litteratur" (1911) samt "Berlin und
das berliner Leben" (1906). I. har
till svenska översatt en del
skönlitterära verk, bl. a. av Paul Heyse
("Valda noveller", 1928) och Alphonse
Daudet ("Froment junior och Risler
senior", 1929). — Gift 1S93 med
Sigrid Österdahl. H. Fr.

1. Isberg, Anders Ulrik Martin,
arkivman, författare, f. 27 okt. 1867
i Malmö, † 10 sept. 1940 i Lomma,
Malmöh. län. Föräldrar:
järnvägs-kamreraren Anders Ulrik T. och Sofia
Charlotta Helena Sjölin. — Efter
mogenlietsex. i Malmö 1889 avlade I.
hovrättsex. i Lund 1894 och bedrev
1897—1903 advokatverksamhet i
Malmö. Sistn. år blev han
stadsar-kivarie i Malmö, vilken befattning
ban innehade till 1933. Från fadern
hade I. ärvt ett levande intresse för
Malmö stad och dess historia. Han
upplade en stor historisk-topografisk
samling av bilder och kartor m. m. över
staden och var en av stiftarna av
Malmö fornminnesfören. 1909 och
styr.-led. där 1909—26. Åren 1919—40 var
lian led. av Sv. stadsförb :s historiska
nämnd. Såsom Malmö stads specielle
krönikör har I. framträtt i ett flertal
arbeten, bl. a. "Malmö stads
krönikebok" (1—3, 1911—13), "Malmö stads

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free