Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jansson, Hans - Jansson, Herman - Jansson, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jansson
44
Jansson
Hans Jansson. Blyertsteckning (detalj) av
Maria B6hl 1840 (Kungliga biblioteket).
han övertog ett lantbruk i B
räcketorp, som tillhörde hans
svärföräldrar. Även på sin nya hemort
anförtroddes J. åtskilliga kommunala och
enskilda förtroendeuppdrag. Han
valdes 1828 till riksdagsman för Tössbo
härad och företrädde detta jämte
Vedbo härad vid alla följ. riksdagar
t. o. m. 1847—48. J. blev i riksdagen
en dugande kraft, som ivrigt förde
sparsamhetens talan under
åberopande av lantbefolkningens nöd. Han
opponerade sig skarpt emot föreslagna
anslagsökningar för
ämbetsmanna-löner och försvaret och gisslade lyxen
bland de högre stånden. J. var
riks-gäldsfullmäktig 1834—48 och medl.
av statsutskottet 1834—35. Sedan Nils
Månsson i Skumparp och Anders
Danielsson avlidit, var J. på 1840—41
års riksdag ledare för oppositionen
inom bondeståndet mot Karl XIV
Johans "allenastyre". Förmodligen för
att oskadliggöra J. som
oppositionsman erbjöd regeringen honom
talmanskapet för ståndet. Trots den
lockande inkomsten avböjde J.
anbudet och kunde med avsevärt stärkt
prestige verka för sina idéer. Stor
uppmärksamhet väckte under denna
riksdag J:s av L. J. Hierta skisserade men
av ständerna ej antagna förslag till
adress som svar på trontalet, vari han
skarpt klandrade regeringen och
krävde skattelindring och
representationsreform. Som medl. av
konstitutionsutskottet sökte han förgäves förmå
detta att till sina anmärkningar mot
statsråden foga en allmän kritik av
regeringssystemet. Han föreslog vidare
i utskottet en förändrad
sammansättning och politisering av riksrätten
efter norsk förebild som medel för
parlamentarismens genomförande,
dock utan resultat. Alltifrån 1834
hade J. energiskt verkat för en
representationsreform, som skulle ge bon-
den större inflytande vid riksdagen,
och han torde vara den led. av
bondeståndet, som verksammast sökt
bidraga till frågans lösning. I
konstitutionsutskottet och som medl. av
kommittéer för representationsfrågans
förberedande behandling medverkade
han 1840—41 till att ett
representationsförslag segrade i förstärkt
konstitutionsutskott och blev vilande till
nästa riksdag. J:s popularitet bland
reformvännerna nådde under denna
riksdag sin höjdpunkt, han blev
föremål för flera hyllningar, och en
riksomfattande insamling startades för
att hålla honom skadeslös för
talmansarvodet, som han gått miste om, då
han avsagt sig uppdraget. — Sedan den
reformvänlige Oscar I blivit konung,
emottog J. talmanskapet på
riksdagarna 1844—45 och 1847—48 och
verkade då för regeringens sak. J. var
medl. av 1846—47 års
representationskommitté. Under hela sin
riksdagsmannabana ivrade han starkt för
folkundervisningens utbredning och
höjande och vann sitt stånd därför.
Därmed banade han väg för 1842 års
folkskolestadga. — Sina sista år var
J. bosatt på Södra Skarbol, som han
inköpt 1844. Han var rastlöst
verksam, tills en långvarig sjukdom lade
honom på sotsängen. —- J. ägde klart
omdöme och redbar karaktär men
visade ofta en något ensidig och
osjälvständig uppfattning, särskilt
gentemot vissa meningsfränder inom
andra samhällsklasser, vilket bidrog
att undergräva ståndskamraternas
förtroende till hans ledarförmåga.
J. har efterlämnat brev och
dagboksanteckningar, som ge intressanta
inblickar i tidens politiska liv och som
utnyttjats av A. Härnelius i drsavh.
"Bondeledaren Hans Jansson" (19*26).
— Gift 1822 med Maria
GuUicks-dotter. — En dotter till J. var Birgitta
(Betty) Katarina Janson (f. 1836, †
1927), som under sign. Betty utgav
ett tjugutal populära romaner samt
några diktsamlingar med kristligt
ideell tendens. O. H.
Jansson, Gustaf Herman,
väg-och vattenbyggare, f. 10 april 1887 i
Söndrums skn, Hall. län. Föräldrar:
förvaltaren Gustaf J. och Selma
Augusta Pettersson. ■—- Efter
mogen-hetsex. i Halmstad 1905
utexaminerades J. från Tekn. högskolan 1909.
Sistn. år inträdde han i Väg- ocli
vattenbyggnadskåren och avancerade
där 1936 till major. Han var verksam
som ingenjör 1909—17 vid Trollhätte
kanals ombyggnad och Trollhätte
kraftverks byggnad samt som
arbetschef 1919—26 vid Södertälje kanals
ombyggnad och 1928—29 hos
Vattenfallsstyr. I huvudstaden har han
deltagit i en rad betydande arbeten; så-
Herman Jansson.
lunda var han i Stockholms städs
hamnbyggnadsavd. (senare Stockholms
hamnstyr.) 1917—19 byråingenjör
vid Hammarbyledens nybyggnad och
1926—28 arbetschef vid Slussens
om-och nybyggnad, varjämte han 1930
som ingenjör medverkade vid
uppförandet av Riksbron ocli Västerbron.
Ären 1931—33 var J. tf. överingenjör
vid Stockholms hamnstyr., och sedan
1933 är han överingenjör och
hamnbyggnadschef därstädes. Under hans
ledning byggdes 1941—42 en damm
vid Riksbron, varigenom
vattenståndet i Mälaren kan regleras. Han har
företagit studieresor inom Europa och
till Förenta staterna. — Bland J: s
skrifter märkes "Slussar, lutande plan
och lyftverk" (1931, i
"Uppfinningarnas bok"). -— Gift 1926 med Elsa
(Es-sie) Aurora Gharlier. S. L.
Jansson, Karl August,
frikyrkoman, f. 25 okt. 1854 i Längbro skn,
Örebro län, † 6 nov. 1933 i Stockholm.
Föräldrar: arbetaren Olof J. och
Maria Charlotta Lindberg. — Efter
läroverksstudier i Örebro 1865—71
studerade J. vid Konstakad. 1871 och
vid Tekn. skolan 1872—74 och
betraktades som en lovande konstnär. Vid
nyårstiden 1875 inträdde han i
meto-distförs. i Örebro och ägnade därefter
sitt liv åt Metodistkyrkan. Han
ordinerades 1877 till diakon och 1879 till
äldste och verkade 1875—86 som
pastor i olika metodistförs., sist i
S:t Peters förs. i Stockholm 1884—
86. Han blev 1886 presiderande äldste
för distriktet i Karlskrona och 1893
i Eskilstuna. År 1889 blev han red.
för tidn:arna Sv. Sändebudet och
Söndagsskolklockan. Vid sekelskiftet
knöts J. till Teologiska skolan i
Uppsala för utbildning av
metodistpastorer och gjorde som rektor där
1903—-16 en i flera avseenden banbrytande
insats. Även för planerna på en
gemensam nordisk predikantskola för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
