Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Jung, Erik - 3. Jung, Helge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jung
133
Jungner
kreditfören. sedan 1932, i Sundsvalls
enskilda banks avd.-kontor i
Härnösand ocli i länets
expropriationsnämn-der sedan 1937, i lokala jordnämnden
för Västernorrl. län sedan 1945,
styr.-led. i Sv. städernas
förhandlingsorganisation och i Sv. stadsförb. sedan
1939 (v. ordf. sedan 1945) samt led.
av 1944 års flygplatsutredning. Åren
1928—33 var han ordf. i Borgerliga
valmansförb. i Härnösand. — Gift
1914 med Carolina Elisabet (Lisa)
Hellström. S. L.
3. Jung, Helge Victor,
arméofficer, f. 23 mars 188G i Malmö. Bror
till J. 1 och J. 2. — J. bedrev efter
mogenhetsex. 1903 i Malmö studier i
historia i ett par terminer 1903—
04 vid Lunds univ., blev
underlöjtnant vid Södra skånska infanterireg.
1906 och genomgick Krigshögskolan
1916—18. Han var 1919—22
kadett-officer vid Krigsskolan, tjänstgjorde
vid Generalstabens krigshist, avd.
1922—26 samt var 1926—2S lärare
i krigshistoria jämte strategi vid
Krigshögskolan. J. utnämndes sistn.
år till major i Generalstaben och
befälhavare för Generalstabens
krigshist, avd. samt var chef för avd. 1929
—33. Han ledde därunder arbetet på
Generalstabens stora
Gustav-Adolfs-verk "Sveriges krig 1611—1632"
(1936). I 1930 års försvarskommission
var J. sekr. för armén berörande
frågor. Han befordrades 1933 till
överstelöjtnant vid Generalstaben och var
avd.-chef för Generalstabens
utrikes-avd. 1933—36. J. utnämndes till
överste och chef för Norra skånska
infanterireg. sistn. år samt därefter
till överste och sekundchef för
Livregis grenadjärer. Åren 1936—37 var
han chef för Lantförsvarets
kommandoexpedition. I samband med
införandet av 1936 års försvarsordning
blev han 1937 chef för
Generalstabskåren ooh den förste arméstabchefen.
År 1938 utnämndes han till
generalmajor i armén och blev 1940 chef för
Andra arméfördelningen samt 1942
militärbefälhavare i Andra
militärområdet. År 1943 blev J.
militärbefälhavare i Fjärde militärområdet samt
överkommendant i Stockholm s. å.
J. utnämndes 1944 först till
generallöjtnant och sedan till general samt
förordnades 1 april s. å. till
överbefälhavare. — I samband med 1925 års
nedrustningsbeslut och de tilltagande
pacifistiska strömningarna ställde sig
J. i spetsen för en del yngre officerare,
som ville verka för en positiv
reformpolitik inom försvaret. Hösten 1927
framträdde Ny militär tidskr.,
grundad av J., som deras organ med syfte
att höja försvaret ovan partierna och
driva en öppenhjärtig och fördomsfri
upplysning i militära frågor samt att
Helge Jung.
arbeta för en mer demokratisk anda
inom befälskåren. Från samma krets
utgick 1930 det av J. redigerade
arbetet "Antingen —- eller", som vände
sig mot nedrustningsideologin, och där
Sveriges försvarsproblem granskades i
ett sammanhang på grundval av vårt
militärpolitiska läge. I 1930 års
försvarskommission verkade han
energiskt, skickligt och med utpräglat
sinne för det politiskt möjliga för
åter-uppbyggande av försvaret med
huvudvikten lagd på stärkande av armén
och flygvapnet. Från honom utgingo
impulser, som i hög grad bidrogo till
genomförandet av 1936 års
försvarsordning, grundvalen för den
kommande upprustningen. Som arméstabchef
och överbefälhavare har J. fortsatt sin
strävan att förankra försvaret i det
civila samhället och att under
utnyttjande av krigsteknikens utveckling
anpassa det efter specifikt sv.
militärpolitiska förhållanden. Hans
utnämning till överbefälhavare innebar, under
en förändrad konjunktur, att misstron
till Tyskland och dess utsikter till
seger i det pågående kriget kommo att
dominera inom krigsmaktens ledning.
Några månader efter sin utnämning
förbjöd J. sålunda utläggande av
politiska ytterTighetstidn., särskilt
Dagsposten, i krigsmaktens allmänna
lokaler. Han avslöjade därvid, att denna
tidn. erhöll statsunderstöd från
Tyskland. Då den för sitt delägarskap i
Dagsposten kände
militärbefälhavaren över Sjätte militärområdet,
generalmajoren Nils Rosenblad, våren 1946
utsattes för offentlig kritik och sv.
regeringen därvid konstaterade sig äga
orubbad tillit till honom, ingrep J.
med att konstatera, att han för sin del
rubbats i sin tillit till Rosenblad,
varför denne borde avgå ur tjänsten. Han
nödgade därigenom statsministern till
den offentliga förklaringen, att
Rosenblad, oberoende av vad som inträffat,
av privata skäl skulle ansöka om
avsked vid en något senare tidpunkt, —
Fram till 1947 utfördes under J:s
ledning för 1945 års försvarskommitté
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
