Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jungner, Hjalmar - Jungner, Hugo, filolog, skolman, se s. 136 - Jungner, Jonas, bruksingenjör, se nedan - Jungner, Ragnhild - Jungner, Richard, botanist, se nedan - Jungner, Waldemar, uppfinnare, se nedan - 1. Jungner, Richard - 2. Jungner, Jonas - 3. Jungner, Waldemar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jungner
135
Jungner
Föräldrar: lantbrukaren Axel
Vilhelm Johnsson och Bedda von
Friedrichs. ■— Efter mogenhetaex. i
Kristianstad 1893 studerade J. vid Lunds
univ. 1893—95 och avlade
tandläkar-ex. 1899. Han var praktiserande
tandläkare i Ystad 1899—1900 och i
Stockholm 1900—10 samt därjämte
assisterande lärare i munkirurgi vid
Tandläkarinst. 1901—02. Han har
företagit studieresor till England,
Tyskland, Schweiz och Förenta
staterna. Pä J:s förslag bildades 1906
det kooperativa företaget Sv.
tand-läkarnes inköpsfören., i vilken han är
ordf. sedan 1906. År 1910 lämnade
han praktiken för att helt ägna sig
åt inköpsfören. och dess
försäljnings-depot, Dental ab. i Stockholm, där han
var verkst. dir. 1910—43. Under J:s
ledning har bolaget utvecklats
kraftigt, och dess försäljningsorganisation
torde vara den största i sitt slag i
Europa. Bland J:s förtroendeuppdrag
inom kåren märkes, att han var
styr.-led. i Sv. tandläkaresällskapet 1903
—10 och i Sveriges tandläkareförb.
1921—28. Han har publicerat några
odontologiska uppsatser och redigerat
"Porträttkatalog över svenska
tandläkare" (1923). — Gift 1900 med
tandläkaren Emelie Noemi Marcus. S. L.
Jungner, Bug o, filolog, skolman,
se s. 136.
Jungner, Jonas, bruksingenjör,
se nedan.
Jungner, Ragnhild Sofia,
pedagog, f. 13 sept. i897 i Skara.
Föräldrar: rektorn vid folkskoleseminariet i
Skara Ernst Teodor J. och Gertrud
Ingeborg Dahlgren. — Efter avslutad
skolgång i Skara 1915 genomgick J.
1916—-18 det med Slagsta
sinnesslö-anstalt förenade seminariet för
utbildande av lärarinnor inom
sinnesslö-undervisningen och var därefter 1919
—23 som lärarinna knuten till detta
seminarium. Sistn. år kom hon som
hjälpklasslärarinna till Uppsala stads
folkskolor, där hon, efter erhållen
dispens från folkskollärarex., verkade
som ord. folkskollärare 1924—42.
Tidigt livligt intresserad av den s. k.
läkepedagogiken gjorde sig J. under
flera studieresor förtrogen med denna
moderna reformpedagogiks program
oeh metoder i utlandet, särskilt i
Schweiz, där hon studerade hos
läkepedagogen Heinrich Hanselmann i
Zürich. Efter mönster därifrån
skapade hon vid folkskolorna i Uppsala
1930 en s. k. observationsklass —
den första i vårt land — där de
läke-pedagogiska principerna fingo
praktisk tillämpning. J. var 1942—46
övningsskollärare vid
Folkskoleseminariet för kvinnliga elever i
Stockholm och utförde vid de till detta
seminarium förlagda hjälpklasslärar-
kurserna ett energiskt arbete som
organisatör, föreläsare och handledare.
Sedan 1934 är J. Skolöverstyr: s
inspektör för sinnesslöundervisningen
och sedan 1946 även dess
hjälpskole-konsulent. Från sistn. år är hennes
verksamhet helt förlagd till
ämbetsverket, där hon även är föredragande
i ärenden rör. sinnesslöundervisningen
samt i frågor om hjälpskolans
organisation och arbete. J. har haft flera
sakkunniguppdrag; bl. a. har hon som
expert åt sinnesslövårdssakkunniga
deltagit i förarbetet till 1944 års
betydelsefulla lagstiftning om skolplikt
för bildbara sinnesslöa samt är led. av
1946 års hjälp- och
särklasslärar-utredning. I facktidskrifter har hon
publicerat åtskilliga uppsatser om
arbetet bland psykiskt defekta barn.
— Ogift. " G.W.
Jungner, Richard, botanist, se
nedan.
Jungner, Waldemar,
uppfinnare, se nedan.
1. Jungner, Johan Richard,
botanist, f. 8 mars 1858 i Åsle skn,
Skarab. län, ‡ 19 aug. 1940 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Jonas
J. och Josefina Gustafva Blomberg.
— J. avlade mogenhetsex. i Stockholm
1879 och blev i Lund fil. kand. 1883
samt i Uppsala fil. lic. 1890 och efter
disp. s. å. fil. dr 1891. Han gjorde en
botanisk forskningsfärd till tropiska
Västafrika (Kamerun, Guldkusten,
Senegambien) 1890—92, och därjämte
företog han flera botaniska resor i
Europa och Afrika. J. var assistent i
botanik vid Heidelbergs univ. 1895—
96 och avd.-föreståndare vid den
lantbruksbotaniska försöksstationen i
Jer-sitz vid staden Posen 1896—1907.
Sistn. år återkom han till Sverige, där
han efter extralärartjänst blev
adjunkt i Karlstad 1908 samt var lektor
i biologi oeh kemi i Halmstad 1910—
23. J. studerade främst olika bladtyper
samt bladets anatomi och biologi.
Bland hans skrifter märkes "Klima
und Blått in der Regio alpina" (Flora
1S94). Han var en god kännare av
växtsläktet Mentha (mynta). — Gift 1896
med Jenny Maria Sofia B jörkman. S. L.
2. Jungner, Jonas Gustaf,
bruksingenjör, f. 29 okt. 1861 i
Vilske-Kleva skn, Skarab. län, † 15 febr.
1942 i Högfors skn, Örebro län. Bror
till J. 1. -— J. avlade mogenhetsex.
1882 i Skara, praktiserade därefter
ett år på ett par bruk och blev 1883
elev vid Tekn. högskolan, varifrån
han utexaminerades 1886. Följ. år
blev lian först kartritare vid
Persbergs grufve-ab., sedan ingenjör vid
ab. Gellivare malmfält, där han bl. a.
utförde magnetiska mätningar och
kartläggning på Gällivare malmberg.
Efter en studieresa till gruvor i Tvsk-
Waldemar Jungner.
land och Spanien 1891—92
förvärvade J. kompetens som gruvmätare och
var 1893—1904 gruvingenjör och
gruvmätare vid Persbergs grufve-ab.
Åren 1904—26 var han gruvingenjör
vid Högfors ab. (Örebro län) och
föreståndare för Sköttgruvan, där lian
bl. a. 1914 anlade anrikningsverk med
brikettering samt 1920—21 ett
motsvarande verk med sintring av sligen.
J. utförde bl. a. undersökningar och
kartläggningar av norska malmfält,
t. ex. 1899 i Dunderlandsdalen i
Nordlands fylke. Han var bl. a. led. av
kommunalfullmäktige och
kommunalnämnden i Högfors. —- Gift 1893 med
Tekla Maria Hagren. G. M—e.
3. Jungner, Ernst W aldemar,
uppfinnare, f. 19 juni 1S69 i
Vilske-Kleva skn, Skarab. län, † 30 aug.
1924 i Borgs förs., Norrköping. Bror
till J. 1 oeh J. 2. — J. avlade
mogenhetsex. i Uppsala 1889 och blev fil.
kand. där 1891 samt studerade vid
Tekn. högskolan 1892—93. Han
ägnade sig därefter åt
uppfinnarverksamhet. Till 1900 var han bosatt i
Stockholm, därefter i Borgs villastad, där
han var municipalfullmäktig 1917—•
20, varav 1917—19 som v. ordf. Han
blev 1922 led. av Ing. vet. akad. —
Under och närmast efter sin studietid
var J. sysselsatt med uppfinningen av
en elektrisk brandalarmanordning. I
samband därmed utformade han idén
till en alkalisk ackumulator med så
gott som oföränderlig elektrolyt och
ringa självurladdning. Efter en
process med Thomas A. Edison, som
samtidigt utfört likartade experiment,
vann J. patent på sin ackumulator
1905. Efter tekniska förbättringar
oeh sedan patenten 1910 överlåtits till
det för uppfinningens exploatering
bildade Sv. ackumulator ab. Jungner,
blev den kommersiellt betydelsefull
och gav inom ett par decennier
upphov till en världsindustri. Före och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
