Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Jungner, Waldemar - 1. Jungner, Emil - 2. Jungner, Hugo - Jungquist, se även Ljungquist, Ljungqvist - Jungquist, Mercy - Jungstedt, se även Ljungstedt - Jungstedt, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jungner
136
Jungstedt
under första världskriget uppfann J.
den s. k. Jungnerska
kalicementmeto-den. Den fick en viss betydelse
framför allt i Förenta staterna men även
i Norge särskilt under krigsåren
därigenom att den som biprodukt vid
cementframställningen lämnar
gödningsämnen. Med stor idérikedom och
energi sysslade J. för övrigt med flera
andra uppfinningar inom det kemiska
och elektrokemiska området. Sedan
uppsalaåren var han en intresserad
sångare (baryton). Personligen var
han högst originell. — Gift 1900 med
Hulda Mathilda Svensson. T. D.
1. Jungner, Lars Johan Emil,
dövstumpedagog, f. 28 aug. 1873 i
Jungs skn, Skarab. län, † 21 jan. 1939
i Nockeby, Stockholm. Föräldrar:
lantbrukaren Olaus J. och Inga Maria
Larsdotter. —- J. avlade
folkskollärar-ex. i Karlstad 1896, dövstumlärarex.
i Stockholm 1898, mogenhetsex. i
Vänersborg 1905 och fil. kand.-ex. i
Uppsala 1911. Ären 1898—1902 var J.
tf. lärare vid dövstumskolan i
Vänersborg ocli 1902—16 lärare vid Manilla
dövstumskola i Stockholm. År 1916
utsågs han till föreståndare vid
dövstumskolan i Härnösand och 1923 till
föreståndare vid Manilla och rektor
vid dövstumlärarseminariet där. Åren
1923—38 var J. därjämte inspektör
för dövstumundervisningen. Han
lämnade tjänsten vid Manilla 1936. -— J.
var en skicklig dövstumlärare, men
hans insatser som pedagog kommo
huvudsakligen att beröra
skolorganisa-toriska frågor, i mindre omfattning
därjämte, utöver hans egentliga
lärargärning, centrala undervisnings- och
uppfostringsproblem. Bland hans
skrifter märkas "Utlåtande angående
Tysta skolans framtida verksamhet"
(1913), "Redogörelse för Tysta
skolans uppkomst och utveckling åren
1860—1912" (s. å.), "Förberedande
utredning rörande omorganisation
av dövstumundervisningsväsendet"
Emil Jungner.
Hugo Jungner.
(1915; tills, med F. Nordin) och
"Underdånigt utlåtande med förslag till
omorganisation av
dövstumundervisningsväsendet" (1921; tills, med J.
Bergqvist och A. Pers). — Gift 1905
med Lilie Andree. I—n.
2. Jungner, Daniel Hugo Teodor,
filolog, skolman, f. 11 dec. 1881 i
Jungs skn, Skarab. län, † 29 febr.
1940 i Stockholm. Bror till J. 1. —
Efter mogenhetsex. i Vänersborg
1901 blev J. fil. kand. 1904, teol.
kand. 1907, fil. lic. 1915 och fil. dr
1922, allt i Uppsala. Efter en del
kortare förordnanden utnämndes han
till adjunkt i kristendom och historia
vid Katarina realskola i Stockholm
1910 och var 1915—25 därjämte
lärare vid Saltsjöbadens samskola. Han
var rektor vid Umeå högre allm.
läroverk 1925—30 samt slutligen lektor
i kristendomskunskap vid Nya
elementarskolan i Stockholm 1929—40.
Åren 1927—30 var han led. av
stadsfullmäktige i Umeå. — J. var vid
sidan av sin lärargärning verksam
på flera vetenskapliga områden. En
stor del av hans forskning är knuten
till Västergötland, och hans drsavh.,
"Gudinnan Frigg och Als härad"
(1922), kan betecknas som en stort
upplagd hembygdsundersökning. I
avh., som bygger på skilda
vetenskaper, arkeologi, religionshistoria,
ortnamnsforskning och runologi, söker J.
lösa vissa svåra problem rörande den
nordiska forntidens gudsdyrkan. Vid
sidan av mytologin intresserade sig J.
framför allt för runforskning, inom
vilket område han bl. a. utgivit
"Västergötlands äldsta runinskrifter" (i
Festskrift tillägnad Hugo Pipping,
1924) samt uppsatser i Fornvännen
(1927, 1930, 1936 och 1938). Från 1934
till sin död utförde han på uppdrag av
Vitt. akad. gransknings- och
tolkningsarbeten i Västergötland för det
stora verket "Sveriges runinskrifter".
— J. var föreståndare för Södermalms
arbetarinst. 1923—25, ordf. i
Sveriges religiösa reformförb. 1938—40 och
i Samfundet för nordisk
språkforskning 1937—40. — Gift 1911 med Anna
BedorSara Fogelqvist. S. J.
Jungquist, se även Ljungquist,
Ljungqvist.
Jungquist, M er ey, lantmätare, f.
21 mars 1866 i Strömstad, † 11 nov.
1934 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Alfred J. och Ingeborg
Catharina Nyberg. —- J. avlade
mogenhetsex. i Göteborg 1886, juridisk-filosofisk
ex. i Lund 1889 och lantmäteriex.
1898. Efter auskultanttjänstgöring
mest i Norrb. län 1898—1904 blev han
v. kommissionslantmätare i Västmanl.
län 1905 och i Norrb. län s. å. samt
kom 1909 som byråingenjör till
Lant-mäteristyr. och var tf. byråchef där
1912—13. Han utnämndes 1914 till
förste lantmätare (från 1921
överlantmätare) i Stockholms län och
avgick 1933. — J. intog en ledande
ställning inom sin kår. Han var styr.-led.
i Fören. Sveriges förste lantmätare
1915—20 samt ordf. där 1920 och i
Fören. Sveriges överlantmätare 1921
-—25. Därjämte tillhörde lian verkst.
utskottet i Sällskapet för utgivande
av lantmäteriets historia 1921—28 (v.
ordf. från 1926), och i dess stora
skildring "Svenska lantmäteriet 162S—
1928" (1928) författade han avsnittet
om lantmäterikontoren i länen ur
arkivsynpunkt. — Gift 1899 med Henny
Maria Angelika Bäckström. S. L.
Jungstedt, se även Ljungstedt.
Jungstedt, släkt, troligen
härstammande från Tyskland. Den äldste med
visshet kände stamfadern Jochum
Junge eller Jungh († 1703) var
slottsfogde på Visborg under kriget 1676—
79. Bland hans söner, vilka antogo
släktnamnet J., märkes
tullinspektören i Visby Elias J. (f. 1689, †
1761), vars son, löjtnanten vid
artilleriet Johan Niclas J. (f. 1729, †
1785), blev stamfar för släktens nu
levande gren och far till
stadskontrollören Johan Niclas J. (f. 1757, †
1813). Dennes äldste son,
tullkontrollören Johan Nikolaus J. (f. 1807, f
1874), blev far till målaren Axel J.
(J. 2) och operasångerskan Mathilda
J. (J. 3). Släktnamnet J. antogs av
dennas son i hennes första gifte,
målaren och tecknaren Kurt J. (J. 4). •—- En
yngre son till stadskontrollören Johan
Niclas J., övertullinspektoren August
Fredrik J. (f. 1809, † 1880), blev far
till arméofficeren Hugo J. (J. 1).
Söner till denne äro överstelöjtnanten
i ingenjörtruppernas reserv Hugo
Georg August Herbert J. (f. 1882) och
överstelöjtnanten i Livreg:s
grenadjä-rers reserv, krigshistorikern Ernst
Hugo Roland J. (f. 1883).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
