Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kallenberg, Ernst - 2. Kallenberg, Sten - Kalling, ätt - 1. Kalling, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kallenberg
159
Kalling
utr. kand. 1889, jur. utr. lic. 1894 ocli
jur. utr. dr 1895. Efter
tingstjänstgöring och domarförordnanden blev
han v. häradshövding 1892 och var
därefter några år bl. a. fiskal och
adjungerad led. i Hovrätten över Skåne
och Blekinge. K. var prof. i
processrätt vid Lunds univ. 1897—1931. Han
liade åtskilliga sakkunniguppdrag på
lagstiftningens område. Sålunda var
han 1899—1901 led. och sekr. i den
s. k. univ.-kommittén, som hade att
utarbeta förslag till nya
bestämmelser om tillsättning av akademiska
lärarbefattningar. Han tillhörde 1905
—08 aktiebolagskommittén, vars
arbete resulterade i 1910 års lag om
aktiebolag. Led. i
konkurslagstift-ningskommittén 1907—11 fungerade
han som dess ordf. från 190S. Sistn.
uppgift fullföljde lian sedermera som
ordf. för de sakkunniga, vilka 1920
liade att slutföra arbetet på en
reviderad konkurslagstiftning ■— 1921
års konkurslag. Av
strafflagskommissionen var K. led. 1916—23 ocli
tillhörde från 1919 dess arbetsutskott.
— K:s rättsvetenskapliga produktion
är omfattande och betydande. Bland
hans akademiska specimina må
nämnas drsavh. "Om återfall i brott"
(1894) och "Om forum i brottmål"
(1896). Han utgav "Föreläsningar
öfver lag om ändring i vissa delar af
rättegångsbalken den 14 juni 1901"
(1—2, 1902—04) samt "De ordinära
devolutiva rättsmedlen i den svenska
civilprocessen enligt 1901 och 1915
års lagstiftning i ämnet" (1915; 2:a
uppl. 1922), en ingående
framställning av den civilprocessuella
rättsmedelsläran. Han har vidare
publicerat ett stort antal uppsatser,
artiklar och recensioner i såväl sv. som
andra nord. facktidskr. Främst är
K:s namn knutet till hans
monumentala verk "Svensk civilprocessrätt"
(1—2, 1917—39), en brett lagd, på
den moderna processvetenskapens
resultat grundad systematisk
framställning av hela denna rättsdisciplin.
Arbetet har liaft en stor och
betydelsefull uppgift att fylla icke blott som
lärobok vid de juridiska studierna
utan även som vägledning vid
rättskipningen. Dess grundliga och klara
redovisning av gällande rätt, dess
noggranna utredningar av de
proces-suella institutens konstruktion och
sammanhang ha också varit av stort
värde vid arbetet på 1942 års
processreform. Vid sidan av Johan
Thyrén och Carl Björling var K. under
sin långa professorstid en
förgrundsgestalt i den lundensiska
jurispru-densen och utövade ett betydande
inflytande på juristutbildningen. Hans
verksamhet som lärare
kännetecknades av samma egenskaper, som
Ernst Kallenberg.
gjorde honom till en framstående
rättsvetenskapsman, stor lärdom, kritisk
sans, skarpsinnig analys av lagbuden,
klar och stringent
framställningskonst. För undervisningen hyste K.
stort intresse och sökte vid
föreläsningar ocli seminarieövningar införa
sina lärjungar i och vänja dem vid
ett juridiskt tänkande. Hans starkt
personliga framställningssätt,
präglat av en i hög grad utvecklad
självkänsla, kunde därvid ofta taga sig
sarkastiska uttryck, och han var en
fruktad examinator. — Gift 1901 med
Märta Augusta Christina
Silfver-swärd. Spr.
2. Kallenberg, Sten Karl Anton,
kemist, f. 11 okt. 1889 i Kristianstad.
Föräldrar: hovrättsrådet Frithiof
Kristian Magnus K. och Maria Arma
Elisabeth Lewenhagen. Brorson till
K. 1. — K. avlade mogenhetsex. i
Kristianstad 1907 och blev vid Lunds
univ. fil. kand. 1910 och fil. lic. 1914
samt vid Uppsala univ. fil. dr 1919.
Han studerade 1913—14 vid Wiens
univ., och efter amanuenstjänst 1908
•—15 i geologi och mineralogi i Lund
Var han 1916—19 och 1921 assistent
samt 1921—30 förste assistent i
organisk kemi vid Tekn. högskolan, där
han 1919—30 även var docent i
organisk kemi och 1920 tf. prof. i
oorganisk kemi. Ären 1920—27 var han
därjämte assistent vid Ing. vet. akad:s
kraft- och bränsleutredning. K. är
sedan 1930 lektor i kemi med
mineralogi, kemisk teknologi m. m. vid Tekn.
gymnasiet i Örebro. Han har
framträtt som läroboksförf. och utgivit
avh. och uppsatser i mineralkemi,
organisk kemi och teknisk kemi. —
Gift 1) 1921 med Helga Johanna
Nässlander, † 1938; 2) 1941 med
Elisabeth Sundgrén. S. L.
Kalling, grevlig ätt,
härstammande från bonden Mikael på hemmanet
Martinmäki i Lochteå skn, Österbot-
ten, Finland; han levde under
1500-talets senare hälft. Hans son, prosten;
över n. Österbotten Petrus Michaelis
Arctopliilacius († 1647), blev far till
kaplanen Carolus Petri († 1672), som
antog släktnamnet K. Son till denne
var assessorn i
Reduktionskommissio-nen Peter K. (f. 1648, † 1705), som
1698 adlades med bibehållet namn.
En äldre son till denne, riksrådet och
politikern Per K. (K. 1), blev 1751
jämte sin yngre broder Mårten
friherre, erhöll 1771 grevlig värdighet
och blev stamfar för den nu levande
grevliga ätten K. Hans son,
majoren greve Per Adolf K. (f. 1752, †
1820), hade sönerna a) ryttmästaren
greve Adam Fredrik Göran K. (f.
1796, † 1S61), farfar till kynologen och
skriftställaren greve Mårten K. (K.
2), b) kaptenen greve Johan August
K. (f. 1800, † 1857) och c) översten
och chefen för Närkes reg. greve Carl
Gabriel Napoleon K. (f. 1803, † 1878),
farfar till metallurgen och
industrimannen greve Bo K. (K. 3). — Yngste
sonen till Peter K., kommendören vid
amiralitetet och landshövdingen på
Gotland Mårten K. (f. 1705, † 1765),
upphöjdes 1751 i friherrligt stånd
och slöt själv sin ätt.
1. Kalling, Per, greve, riksråd,
politiker, f. 1700 i Stockholm, † S
mars 1795 på Myrö i Rinkaby skn,
Örebro län. Föräldrar: assessorn i
Reduktionskommissionen Peter K.
och Margareta Bunge. — K. blev
1711 page vid hovet och inträdde
1717 som volontär vid Livgardet. Som
fänrik deltog han i Fredrikslialds
belägring. K. gick sedermera 1734 i
fransk tjänst, där han blev kapten vid
reg. Royal Suédois ocli adjutant hos
general Lenck. Efter avsked ur fransk
tjänst återvände han till Sverige och
blev 1737 löjtnant vid Livgardet. K.
deltog i kriget mot Ryssland 1741—43
och steg sedan raskt i graderna. Han
Per Kalling. Målning (detalj) av F. Bränder
1707.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
