Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kihlman, Sven - Kihlstedt, Sigurd - Kijk, Johan Jacob - 1. Kijl, Severin - 2. Kijl, Knut - 3. Kijl, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kihlstedt
236
Kijt
mannen Lars Larsson från Mossängen
i Ransäter, att rymma till Norge
efter ett tumult i bondeståndet. Både
K. och hans son måste själva taga
sin tillflykt till Norge. Hösten 1756
avkunnade ständernas tillförordnade
kommission dom över dem; sonen blev
frikänd, men K. dömdes till 100 dlr
smt i böter. — K. lämnade
värdefulla underrättelser och uppgifter till
E. Ekmans arbete "Wärmeland i sitt
ämne och i sin upodling" (1765) och
röjde på olika sätt sinne för
tradition och historia. —- Gift 1729 med
Kajsa Ågren. — Litt,: C. W.
Bromander, "S. K." (Karlstads stifts julbok
1917); A. Lindhagen, "Den nva
stilens införande i Sverige" (Hist. tidskr.
1922); T. Ljungström, "En präst i
landsflykt" (1943). H. Wn.
Kihlstedt, Sigurd Wilhelm,
militärläkare, f. 14 mars 1897 i
öster-sund. Föräldrar: överstelöjtnanten
Erik Alfred Edmund K. och Kristiane
Marie-Louise (Wiesen) Becker. — K.
blev student 1916, med. kand. 1920
och med. lic. 1927, allt i Stockholm.
Efter olika förordnanden, bl. a. i
neurologi 1924—26 och i psykiatri
1926—28, blev IC, som är
militärläkare sedan 1924, bataljonsläkare
vid Kronobergs reg:s detachement i
Karlskrona 1928. Där hade han 1930
—39 förordnanden som andre
stadsläkare, förste stadsläkare, läkare vid
barnbördshuset och epidemisjukhuset,
distriktsläkare, skolläkare samt
läkare vid sinnessjukhus och sjukhem.
Han var stadsfullmäktig i Karlskrona
1936—39, invald av högern. År 1939
blev han fältläkare vid Första
arméfördelningen (Första
militärbefälsta-ben). Sedan 1943 är han
arméöverläkare och chef för Fältläkarkåren.
— Gift 1928 med Annie Emmy
Charlotta Scheutz. P. II. T.
Kijk, JohanJacob. handlande,
bruksägare, döpt 23 sept. 1706 i
Stockholm, † 3 febr. 1777 på Tykö bruk
och säteri, Bjärnå skn, Åbo och
Björneborgs län, Finland. Föräldrar:
guldsmeden Johann Ulrich Kick (el.
Kickow) och Sophia Barbara
Messman. — Det är sannolikt, att K.
måst börja med två tomma händer,
eftersom han redan vid tretton års
ålder anställdes i Sterbhuskontoret
i Stockholm, där han lovordades som
en "ung, skickelig person". År 1722
kom K. till Åbo som biträde i
handlanden H. Scheles bod. Han
etablerade sig där omkr. 1730 som
självständig köpman. Det var en viss
tradition i s. Finland, att Åbos handlande
som förläggare till angränsande bruk
blevo delägare där, och K. följde i
detta hänseende en redan banad väg.
Han arrenderade jämte sex andra
Åbo-liandlande bruket Tykö från 1738 och
Johan Jacob Kijk. Målning (detalj) av L.
Pasch d. ii.
det tillhörande säteriet från 1739.
När lian 1743 genom köp övertog båda
egendomarna, skedde det i en stark
depressionstid, som torde gjort
priset lågt. Men just efter den glanslösa
upptakten framträder så mycket
starkare den blomstring både bruk och
säteri upplevde under K:s ledning.
Han utökade genom köp egendomarnas
areal, så att de vid hans död
omfattade 34 hemman, och driften blev
intensiv efter en tillfällig tillbakagång
under krigsåren 1741—43. Till
bruksrörelsens fromma upptogs en
kopparfyndighet och anlades ett kopparverk.
K. blev också känd genom sina
trädgårdsodlingar, sitt scliäferi m. m.,
och en av honom författad avh. om
skogsvård belönades med silverjeton
av Vet. akad. Hans initiativ som
bruksägare och lanthushållare torde
överhuvud ha tillhört tidens och
landets mest uppmärksammade. K. säges
under 1740-talets missväxtår i
betydande mån ha försörjt bruksfolk och
allmoge med billig spannmål. Den
bergsrådstitel han erhöll 1763 torde
närmast varit ett vederlag dels för
detta ingripande, dels för lians
medverkan till upprättande av ett
sädesmagasin. K. ligger begraven i ett av
honom inköpt gravkor i Åbo
domkyrka. — Gift 1) med Christina
Bladh, † 1739; 2) 1740 med
Catharina Elisabet Grubb. Cgn,
1. Kijl, Severin (Söffrin),
krigare, liövitsman, † före 12 aug. 1553.
Föräldrar: Henning SeverhissonKihl,
bosatt i Holstein, och Pernilla Munck.
— K. var 1521 i tjänst hos Ture
Jönsson (Tre rosor) och övergick
samtidigt med denne till Gustav Vasa.
Redan 1523 var K. den senares
liövitsman, ledde en inryckning i Viken och
hade befälet över två fänikor tyska
knektar under tåget mot Halland.
Under västgötaherrarnas uppror 1529
liade han befäl över Älvsborg. Där
var han 1530—40 Gustav Vasas högt
betrodde hövitsman, ett
maktpåliggande värv under oroligheterna i
Viken och Kristian II:s
restitutions-försök i Norge under början av
1530-talet. Genom K:s förmedling sökte
Gustav Vasa under denna tid nå
kontakt med hovet i Burgund och få
i gång handel med Holland. Under
grevefejden 1534—36 var K. jämte
Jakob Bagge överste för krigsfolket
och deltog i krigsoperationerna i
Skåne. Han sändes under Dackefejden in i
Småland för att tinea med allmogen.
— Gift med Malin Ribbing. B. L.
2. Kijl, Knut, ståthållare,
sjökrigare, † 1603. Föräldrar:
befallningsmannen Peder Severinsson K.
och Agneta Arvidsdotter (Drake).
Sonson till K. 1. — År 1593 blev K.
hovjunkare hos hertig Karl (Karl
IX) och synes lia hållit sig troget till
denne under uppgörelsen med
Sigismund. Redan i början av 1593, då det
efter Johan III:s död gällde för
hertigen att snabbt sätta sig i besittning
av rikets maktresurser, sändes K.
över till Claes Fleming i Åbo för att
av denne utverka överförande av det
sv. krigsfolket från Finland till
Sverige. År 1597 fick K. av hertigen
befälet på den viktiga fästningen
Älvsborg. Efter hertigens seger över
Sigismund blev K. 1599 amiral över
Älvs-borgsflottan och avgick 1600 med
förstärkning till den sv. flotta, som
samlats i Rigas farvatten inför kriget i
Livland. Han var 1600 medl. av
domstolen i Linköping, vilken dömde de
kungatrogna riksråden. — Gift med
Brita Olofsdotter. B. L.
3. Kijl, Nils, ståthållare. † före
19 sept. 1636 på Uussaari, Nykyrko
skn, Åbo och Björneborgs län,
Finland. Bror till K. 2. — K., som 1581
var student vid Greifswalds univ.,
blev 1593 kammarjunkare lios hertig
Karl och var 1594 och 1598 dennes
befallningsman på Stockholms slott.
Han var troligen 1600 överste över
ett kombinerat rikssvenskt och finskt
reg. och deltog i framryckningen mot
Dorpat s. å. Från 1602 överste över
krigsfolket i Finland var K. följ. år
med vid försvaret av Dorpat. Åren
1604—08 var han ståthållare över
Nyslotts län och utnämndes sistn. år
till "skattmästare" i Finland med
överinseende över fogdarna och
penninguppbörden. Åren 1609—11 var
lian ståthållare på Åbo och
ombesörjde därifrån leveranserna av
förnödenheter och pengar till sv.
arméerna i Livland och Ryssland. Sistn. år
fick han gården Ylimä i Nykyrko skn
i förläning och tillbragte där
återstoden av sitt liv. — Gif t 1604 med Anna
Bengtsdotter (tre löv). B. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
