Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leander, Zarah - 1. Leander, Per - 2. Leander, Inez - 1. Leander, Pontus - 2. Leander, Folke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leander
500
Leander
Zarah Leander.
Karl Gerliard blev hon senare genom
sin magnifika gestalt, sin djupa
stämma och sitt intelligenta
kuplettföredrag revyernas medelpunkt. Även
utanför revyn vann L. segrar på sv.
scen, framför allt som Hanna Glavari
i "Glada Änkan" mot Gösta Ekman
(1931). Efter ett par medelmåttiga
sv. filmroller och en revyfilm inspelad
i Wien engagerades hon av Ufa i
Berlin. Hon blev snart — trots
svagheter som skådespelerska — det
nationalsocialistiska Tysklands stora idol,
ooh kring hennes praktfullt nordiska
gestalt byggdes en rad påkostade
uppsättningar av allvarligt
sentimental karaktär. Som ex. kunna
framhållas "Heimat" (1938), "Maria
Stuart" (1940), "Ett möte i natten"
och "Damals" (1943). I ännu högre
grad än filmerna nådde
grammofon-insjungningar som "Casanova",
"Romans av Tjajkovskij" och "Ich steb’
im Regen" en storartad popularitet.
■— Under krigets sista skede
återvände L. till Sverige, där hon
emellertid ej uppträtt utan dragit sig
tillbaka till sitt gods Lönö i
östergöt-land. — Gift 1) 1927—32 med
skådespelaren Nils Leander; 2) 1932 med
kaptenen Carl August Julius Vidar
Forsell. C. H„ B—z.
1. Leander, Per Johan Herman,
filosof, f. 31 maj 1831 i Hjälmseryds
skn, Jönköp. län, † 18 juni 1907 i
Lund. Föräldrar: kyrkoherden Johan
Lorenz L. och Margaretha Catharina
Hjelmgren. — L. inskrevs 1851 som
student vid Lunds univ., där ban 1860
blev fil. kand., 1862 fil. dr och docent
i teoretisk filosofi, 1S63 adjunkt i
teoretisk och praktisk filosofi och 1SS6
prof. i praktisk filosofi, från vilken
befattning ban 1903 avgick som
emeritus. — L. tillhörde den boströmska
filosofiska skolan, ocli det var åt den
boströmska filosofin, som lian ägnade
sina viktigaste skrifter, "Boströms
lära om Guds idéer" (1866) och
"Idé-lära från Boströms filosofiska
ståndpunkt" (1910, postumt). — Gift 1868
med Svenborg Cornelia Olivia
Carl-ström. A. W.
2. Leander, Inez Katarina,
målarinna, f. 31 aug. 1878 i Ottarps skn,
Malmöh. län. Dotter till L. 1. — L.
utbildade sig först till pianist för W.
Hansen i Köpenhamn. Iion liar senare
även bedrivit musikstudier i Paris.
L:s stora intresse för målarkonsten
tog emellertid överhand. Hon var 1905
—09 elev vid Konstakad. i Stockholm.
L. liar företagit studieresor till
Tyskland oeh Italien 1910, Paris 1921,
1922 (då hon deltog på
Höstsalongen), 1927 och 1930 (studier för A.
Lhote), Mallorca 1935, Frankrike,
Italien, Jugoslavien och Nordafrika 1937
—39. I hemlandet har L.
huvudsakligen varit bosatt i Stockholm men
som skildrare av svensk natur ofta
Inez Leander.
uppehållit sig i Skåne, på Västkusten,
i Jämtland och Lappland. L:s
porträtt, landskap, interiörer oeh
stilleben, vilka oftast äro av litet format,
karakteriseras av intim uppfattning,
natursanning oeh fin känsla för de
måleriska värdena. Hon är repr. i Nat.
mus., Lunds univ:s konstmus.,
Hälsingborgs och Eskilstuna mus. samt
Institut Tessin, Paris.— L. har
publicerat. reseskildringar m. m. i div. tidn.
ocli tidskr. Hon stiftade 1945 ett
stipendium för kvinnliga konstnärer,
kallat Inez Leanders ateljéstipendium.
— Gift 1) 1913—17 med
postmästaren kaptenen Gunnar Harald Alner;
2) 1919—21 med lektorn Johan
Roland Hrieskorn. E. C—d.
1. Leander, Pontus Adalbert,
orientalist, f. 18 sept. 1872 i
Hols-ljunga skn, Älvsb. län, † 12 aug. 1935
på Capri. Föräldrar: organisten och
folkskolläraren Peter L. ocli Anna
3taria Thorin. — L. avlade mogen-
hetsex. 1891 i Göteborg ocli blev i
Uppsala fil. kand. 1894, fil. lic. 1902
samt fil. dr och docent i assyriologi
1903. År 1910 tillträdde han en
docentur i assyriologi och hebreiska vid
univ. i Lund och samtidigt därmed
en adjunktstjänst vid Katedralskolan
i Lund. Från 1917 till sin död var
ban prof. i semitiska språk vid
Göteborgs högskola. — L. var den förste
sv. orientalist, som haft assyriologi
till huvudämne. Hans drsavh. "über
die sumerisclien Lelimvörter im
Assy-rischen" (1903) belönades med
filosofiska fakultetens pris. Efter hand
vände sig emellertid hans intresse till
hebreiskan, och från denna tid härröra
"Hebreisk grammatik" (1911) ocli
"Hebräische Schulgrammatik" (tills,
med H. Bauer, 1924) samt
"Histo-lisclie Grammatik der hebräischen
Spraclie des Alten Testamentes" (1918
—22). L. var dessutom verksam som
utgivare av ett mindre antal etiopiska
och arabiska texter. Under de senare
åren av sin levnad ägnade ban sig åt
arameiska och publicerade tills, med
H. Bauer "Grammatik des
Bibliseh-Aramäischen" (1926—27). År 1928
utgav han "Laut- und Formenlehre
des Ägyptisch-Aramäiselien" samt
1929 tills, med H. Bauer
"Kurzgefass-te biblisch-aramäische Grammatik
mit Texten und Glossar". L:s
författarskap hade nästan uteslutande
rent lingvistisk karaktär. För
orientaliska realia synes lian däremot haft
mindre intresse. Noggrannhet och
grundlighet äro genomgående drag i
hans produktion. — Gift 1906 med
Jenny Tekla Anna Helena Johansson.
K.-E. S.
2. Leander, Folke Adalbert,
filosof, f. 13 april 1910 i Uppsala. Son
till L. 1. — Efter studentex. i
Göteborg 192S blev L. 1930 fil. kand.,
1933 fil. mag., 1935 fil. lic. och 1937
fil. dr vid Göteborgs högskola. Åren
1938—46 var han där docent i filosofi,
Pontus Leander,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
