Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindeberg, Anders - Lindeberg, Carl Johan, botanist, se nedan - Lindeberg, Erik, ämbetsman, se s. 635 - Lindeberg, Giovanni - Lindeberg, Gustaf, missionshistoriker, se nedan - Lindeberg, Knut, matematiker, ämbetsman, se s. 635 - Lindeberg, Sten - Lindeberg, Sven, ämbetsman, se s. 635 - Lindeberg, Wilhelm, biblioteksman, hembygdsforskare, se s. 635 - 1. Lindeberg, Carl Johan - 2. Lindeberg, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindeberg
034
Lindeberg
hans talan ogillades, men processen
fångade hela landets intresse. Än
livligare blev striden kring L., när denne
1834 till justitieombudsmannen
inlämnade en skrift "Några upplysningar
rörande Kongl. Theatern", vilken
åsamkade honom ett åtal för
majestätsbrott, varvid åklagaren yrkade
halshuggning (vid denna tid det enda
straffet för dylikt brott). Ehuru L. i
grunden måste anses ha haft rätten
på sin sida, avkunnades fällande dom,
men straffet förvandlades samtidigt
genom benådning till tre års fängelse;
avsikten hade endast varit att näpsa
L. Denne nekade emellertid att motta
benådningen och gjorde därmed saken
till en principfråga, vars utveckling
följdes av allmänheten med den största
spänning; L. framstod som en tapper
ledare för oppositionen. Regeringen,
som råkat i svårt bryderi, löste
problemet genom att utlysa allmän
amnesti för politiska fångar. Efter denna
process fortsatte L. att oförtrutet
arbeta för sina teaterplaner. Efter O. U.
Torsslows exempel beslöt lian att utan
vederbörligt tillstånd öppna en privat
teater. Är 1842 invigdes Nya teatern
i Stockholm (vid nuv.
Kungsträdgårdsgatan), för vilken L. blev chef.
Regeringen fann intet medel att
ingripa, ocli några dagar före
invigningen meddelades tillstånd. Den nya
sceneni fick ingripande betydelse för
den sv. teaterutvecklingen, först som
oppositionsscen, men redan 1845 måste
L. helt lämna densamma, då han ej
ägde praktisk duglighet. — L:s
"Samlade skrifter" utgåvos 1835 i två delar.
— Gift 1) 1810—20 med Edla
Chris-tiana Ramstedt; 2) 1826—33 med
skådespelerskan Vilhelmina Kristina
Enbom. •—- En sonsonson till L. är
Hjalmar Kristian Ferdinand L. (f.
1866), som 1904—33 var
utrikesrevi-sor i Generalpoststyr. och som gjort
sig känd som personhistorisk förf. Han
har utgett "Anders Lindeberg" (1918),
"Prinsen av Wasa" (1921), "Görtz"
(1925) och "En ränksmidare" (1928,
om C. F. Pechlin). S. T.
Lindeberg, Carl Johan,
botanist, se nedan.
Lindeberg, Erik, ämbetsman,
se s. 635.
Lindeberg, Hilding Fredrik
Giovanni, skolman, författare, f. 30
dec. 1883 i Gryts skn, östergötl. län.
Föräldrar: kyrkoherden Otto Edvard
L. och Hildur Emilia Sofia Watz.
■—■ L. avlade mogenhetsex. i
Linköping 1902 samt blev i Uppsala fil.
kand. 1906 och teol. kand. 1915. Han
prästvigdes 1919. Från 190S liar han
varit lärare vid olika folkhögskolor
och läroverk; sedan 1927 är lian
läroverksadjunkt i Sundsvall. — L. har
tagit livlig del i det fria folkbild-
ningsarbetet både som föreläsare och
förf. Han har publicerat tre
diktsamlingar: "Andante" (1916), "I
skogarna därhemma" (1917) och "Göran
Irrarens visor" (1925), innehållande
hembygdslyrik och religiösa
bekännelsedikter, samt i övrigt utgivit
"Svenska diktarsilhuetter" (1—2,1923
■—-24), antologin "Södra Norrlands
diktare" (1932) och "Ludvig
Nordströms utvecklingshistoria" (1933).
•— L. har också tagit verksam del i
Sveriges religiösa reformförb:s arbete.
I sin religiösa åskådning har han
mottagit starka impulser från Viktor
Rydberg. — Gift 1) 1911—26 med Hanna
Gunhild Elfrida Odhner; 2) 1928 med
Hilma Christina (Kerstin) Charlotta
Rosenström. T. M.
Lindeberg, Gustaf,
missions-historiker, se nedan.
Lindeberg, Knut, matematiker,
ämbetsman, se s. 635.
Lindeberg, Sten Otto Gustav,
läkare, konstsamlare, f. 27 febr. 1S94
i Nyköping. Föräldrar: direktören
Otto L. och Maria Hellström. -— L.
avlade studentex. 1912 i Nyköping,
blev med. kand. 1918 i Uppsala och
med. lic. 1924 i Stockholm. Efter div.
förordnanden 1921—25 var lian
köpings- och bruksläkare i Bengtsfors
1926—29 samt assistentläkare och
extraläkare vid Maria sjukhus 1930
—32 och assistent i prof. J. Tillgrens
privatpraktik 1931—32. År 1933
öppnade lian enskild praktik i Stockholm.
— Vid sidan av sin läkarverksamhet
har L. grundlagt en av vårt lands
förnämligaste privatsamlingar av
nordisk konst med huvudverk av bl.
a. Hill, Josephson, Arosenius,
Isakson, Linnqvist, Ivarson, öhrström,
Bror Hjorth, Sallinen, Kylberg, Åke
Göransson och Schjerfbeck; framför
allt har han intresserat sig för Verner
Molin, vars utställningar han
finansierat. — Gift 1) 1919—22 med Ellen
Lindh; 2) 1926—35 med Alma
Katarina Charlotta Alexandra Nickel; 3)
1937 med Siv Eva Svensson. P. H. T.
Lindeberg, Sven, ämbetsman, se
s. 635.
Lindeberg, W illiel m,
biblioteksman, hembygdsforskare, se s. 635.
1. Lindeberg, Carl Johan,
botanist, f. 3 aug. 1815 i Gränna, † 4
maj 1900 i Alingsås. Föräldrar:
fanjunkaren Karl Fredrik L. och Anna
Fredrika Svanborg. —• L. blev
student vid Uppsala univ. 1S37 samt fil.
kand. och fil. dr där 184S. Han blev
lärare i naturvetenskap vid Göteborgs
gymnasium 1849 och var lektor i
samma ämne vid Göteborgs högre
elementarläroverk 1859—89. Åren 1859
—66 tjänstgjorde han även som sekr.
i Göteb. läns hushållningssällskap,
vars handlingar lian utgav 1S59—65.
Carl Johan Lindeberg,
Han företog 1857 en studieresa till
Sorbonne i Paris. —- L:s botaniska
insats tillhör floristiken och
växtgeografin. Han var en god iakttagare,
som gjorde åtskilliga nya växtfynd
under sina talrika resor inom
Skandinavien, främst utmed den sv.
västkusten samt till s. Norge och de
norska f jällen ävensom Danmark. Ett
mångårigt studium ägnade han flera
svårbestämbara växtsläkten, bl. a.
Ilieracium, Rubus, Atriplex, Poa och
Glyceria, och lian utgav värdefulla
Hieracium- och Rubus-exsickat. Bland
L:s många skrifter märkas
framställningarna över Hieracium i Sverige
och Norge (1869 resp. 1874),
"Hallands och Bohusläns fanerogamer ocli
ormbunkar" (1878) samt arbeten om
Bohusläns vegetation och torvmossar
m. m. År 1857 blev han led. av Vet.
o. vitt. samh., och 1883 erhöll han Vet.
akad:s stora Linnémedalj. — Gift 1876
med Johanna Sofia Andersson. S. L.
2. Lindeberg, Gustaf Wilhelm,
missionshistoriker, f. 3 april 187S i
Holsljunga skn, Älvsb. län.
Föräldrar: prosten Henrik Wilhelm L. och
Hanna Sofia Forssberg. Brorsons son
till L. 1. — Efter mogenhetsex. i
Göteborg 1896 tog L. fil. kand.-ex.
där 1900 samt teoretisk teologisk
ex. 1902, praktisk teologisk ex. 1904,
teol. lic.-ex. 1908 och blev teol. dr 191S,
allt i Lund. Han var docent i
missionshistoria vid Lunds univ. 1919—43.
Prästvigd 1909 var L. reg.-pastor vid
Södra skånska infanterireg. 1909—26.
Han var vik. seminarieadjunkt i Lund
1906—07, lärare vid Lunds privata
elementarskola 1907—19 och timlärare
där 1920—38 samt lektor i
kristendomskunskap vid Folkskoleseminariet
i Lund 1919—43. Han var led. av
Lunds stadsfullmäktige 1915—18 ocli
1923—24 samt av styr. för Lunds
kommunala mellanskola (ordf. 1926—
33), Lunds högre folkskola (ordf. 1926
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
