Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindholm, Lorentz August - Lindhult, Johan - Lindhult, Niklas - Lindi, Aroldo - Lindin, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindhagen
067
Lindheström
Xorentz August Lindholm, Målning (detalj)
av Amalia Lindegren 1852,
från de tidigare. Det ytterst
omsorgsfulla finmåleri, som kännetecknar L:s
älskvärda småtavlor, lär i viss grad
lia varit betingat av konstnärens
närsynthet. Han kan sägas vara den
närmaste föregångaren till F. Fagerlin
och andra vardagsgenrens repr. — L.
är bl. a. repr. i Nat. mus., Norrköpings
mus. och Stockholms högskola. —
Ogift. E. C—d.
Lindhult, Johan, läkare, f. 14
april 1723 i Örebro, † 13 febr. 1770 i
Stockholm. Föräldrar: rådmannen
Petter L. och Brita Reef. — Efter
skolgång i Örebro och Strängnäs blev
L. 1741 student i Uppsala, där han
först studerade fysik och kemi samt
1742 disputerade på en avh. i sistn.
ämne. Senare övergick han till
medicinstudier och blev 1752 med. dr. Han
började redan dessförinnan driva
praktik i Stockholm, blev bemärkt som en
av de första, som gjort "försök med
Elektriciteten emot hvarjehanda
sjukdomar" (1752), samt utsändes 1754
av Vet. akad. på en studieresa till
Paris för att där lära
förlossningskonst och bråckbands förfärdigande;
i sistn. fack blev han efter
återkomsten 1755 en föregångsman i Sverige.
S. å. blev lian provinsialmedicus i
Malmöh. län och intendent vid
Kamlösa brunn. År 1759 återvände lian till
Stockholm, där han blev läkare vid
Danviks hospital och Allm. barnhuset
sistn. år, andre stadsfysikus och
assessor i Collegium medicum 1762 samt
1766(—67) intendent vid surbrunnen
på Norrmalm. Kunnig och ansedd
praktiker, utgav han ett arbete om
elektroterapi (Vet, akad:s handl. 1752
—53). — Ogift. P.H.T.
Lindhult, Niklas August,
ämbetsman, publicist, f. 26 nov. 1870 i
Göteborg, † 27 jan. 1943 i Stockholm.
Föräldrar: konsistorienotarien lians
August L. och Emma Tengberg. ■—
L. avlade mogenhetsex. i Göteborg
1890 och blev jur. utr. kand. i
Uppsala 1S98. Efter tingsmeritering
ägnade sig L. åt departementstjänst,
blev 1900 amanuens i Civildep., fick
1913 kanslisekr.-förordnande och
befordrades 1917 till försite kanslisekr.
där. Han fick 1920 motsvarande
befattning i Socialdep., överfördes 1926
på indragningsstat och tog avsked
1936. L:s huvudintresse — man skulle
kunna säga lidelse — var den sv.
statsförvaltningen, dess historia ocli
organisation samt dess tjänstemäns
villkor. Redan 1904 tog lian initiativ till
bildandet av De extra ordinaries
fören., som skulle verka för
inskränkning av e. o.-systemet samt för
förbättring av de e. o. statstjänstemännens
förhållanden. Han hörde också till
grundarna av Statsförvaltningens
tjänstemannafören., i vilken den
tidigare nämnda fören. 1911 uppgick. I
båda dessa sammanslutningar, där L.
Nikias Lindhult.
tidvis hade styr.-poster, utförde han
ett hängivet och oegennyttigt arbete.
År 1907 grundade han tidskr. Från
Sv. Statsförvaltningen, som blev ett
viktigt språkrör för hans intressen ocli
strävanden. Han utgav tidskr. tills,
med T. Hedrén till 1914, då den
nedlades för att återupptagas 1917. Den
redigerades därefter av L. ensam
t, o. m. dess sista årgång 1929
(utkom dock ej 1921). Där gav L. 1917
första impulsen till bildandet av
Nordiska administrativa förb., i vars sv.
styr. lian var led. och sekr. 1918—34.
I detta förb. gjorde L. sin kanske mest
betydande insats, främst genom sitt
arbete för dess organ Nordisk
administrativt Tidsskrift. — L. liar
publicerat flera skrifter samt skrivit
uppsatser och artiklar i tidskr. och tidn.
— Ogift. Spr.
Lindi, Gustav Harald (Ar oldo),
före 1923 Lindau, operasångare (te-
Aroldo Lindi,
nor), f. 28 april 1889 i Tuna skn,
Kalmar län, † 8 mars 1944 i San
Francisco. Föräldrar:
stationsföreståndaren Hans Lindau och Adéle Kristina
Janzén. — L. kom vid fjorton års
ålder till Förenta staterna, där lian
bl. a. arbetade i en pianofabrik. I
Boston sjöng han i sv. sångföreningar.
Han fick genom en mecenat möjlighet
att studera sång i Italien, där han
debuterade och 1923 för första gången
sjöng på La Scala i Milano under
Toseaninis ledning. Efter långa
turnéer, varunder han bl. a. sjöng
Cavara-dossi mot Marie Jeritza som Tosca på
Covent Garden i London, återvände
ban till Förenta staterna, där han i
Chicago sjöng Radamès i "Aida". År
1926 gästspelade L. på K. teatern i
Stockholm som Canio i "Pajazzo",
Radamès och Cavaradossi. Efter
ytterligare gästspel i Paris, Madrid, Wien,
Rom, London och andra städer vände
lian tillbaka till Förenta staterna ocli
var under flera år engagerad vid
operorna i Philadelphia och Chicago.
Under ett besök i fäderneslandet 1930
medverkade han vid en konsert på
Stockholmsutställningen. De sista åren
tillhörde han det över hela
amerikanska kontinenten turnerande sällskapet
San Carlo Grand Opera Company. •—
L. hade en kraftfull apparition och
en stor, glansfull tenorstämma. Bland
hans främsta roller märkas utom de
tidigare nämnda: Tannhäuser,
Lohengrin, Manrico i "Trubaduren",
titelrollen i "Otello", Calaf i "Turandot",
Don José i "Carmen" och Simson i
"Simson oeh Delila". L. dog under
en föreställning av "Pajazzo" i San
Francisco. — Gift 1912—24 med
konsertsångerskan Della Jansson; 2) 1929
med Elinita Monthes från Mexico.
R.L—y.
Lindin, Carl Olof Erik, målare,
f. 13 juni 1869 i Torvesta, Fellingsbro
skn, Örebro län, † 7 nov. 1942 i Wood-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
