- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
39

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linnér ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lipmanson

39

Lithander

Ijipman Lipmanson. Målning (detalj) av J. P.
Södermark 1868.

Lipmanson, Lipman, judisk
religionslärare, f. 15 april 1815 i
Aalborg, Jylland, † 2 okt. 1867 i
Stockholm. — L. kom efter skolgång i
Köpenhamn i hantverkslära. Hans
religiösa intressen och hans vackra
sångröst förde honom emellertid snart
i synagogans tjänst, och efter några
års vistelse i Stockholm blev han 1839
förste kantor vid synagogan där.
Inom mosaiska förs. verkade lian från
1S38 som sekr. i israelitiska
sjuk-lijälps- och begravningssällskapet
"Chevra kaddischa" och sedermera
som lärare (rektor) vid mosaiska
förs:s gosskola. L. blev snart förs:s
allt i allo, var bl. a. den ledande
kraften i dess kultuskommitté och
utarbetade en reformerad bönbok för
förs. På L:s initiativ insamlades
bland judar i Sverige och Danmark
medel till ett monument på H.
Werge-lands grav. Vid avtäckningen 1848
framträdde L. som en lysande
vältalare; under oroligheterna i Stockholm
s. å. höll han lugnande tal till massan.
I "Öppet Sändebref till Herr Biskopen
m. m. C. A. Agardh .. . från En Svensk
Jude" (1S56) bemötte L. dennes utfall
mot den judiska religionen och
beskyllningar mot de sv. judarna för
bristande patriotism. — L. var en sällsynt
nobel och självuppoffrande man, "de
fattigas fader", varmt religiös men
frisinnad och ivrig förespråkare för
judarnas emancipationssträvanden.—
Gift 1S39 med Hedda (Hanna) Levin.

C. V. J.

Liss Olof Larsson, hemmansägare,
politiker, se Larsson, Liss Olof.

Lithander, släkt härstammande
från bonden i letteråsen i Södra
Fågelås skn i Skarab. län Jakob
Eriksson († 1796). Släktnamnet L.
antogs efter fädernegården Litteråsen
av lians äldre son, häradsskrivaren
Erie L. (f. 1784, f 1S76), som blev

far till affärsmannen och politikern
Pehr L. (L. 1). Denne blev far till
affärsmannen ocli politikern Edvard
L. (L. 2) och direktören i P. Em.
Lithander & co:s handels- och
industri-ab. i Göteborg Knut Johan (Jolin)
Emanuel L. (f. 1878).

1. Lithander, Pehr Emanuel,
affärsman, politiker, f. 11 dec. 1835 i
Synnerby skn, Skarab. län, † 15 okt.
1913 i Rom. Föräldrar:
häradsskrivaren Eric L. och Charlotta Christina
Enander. — Efter skolgång i
Lidköping inträdde L. vid femton års ålder
på handelsbanan och erhöll 1S56 plats
i den framstående sidenfabriksfirman
K. A. Almgren i Stockholm. Där
stannade han i fjorton år, lärde bl. a.
som resande känna olika delar av
Sverige och knöt värdefulla
personliga förbindelser. Med ekonomiskt
stöd dels av sin chef, dels av fabrikör
John Lenning i Norrköping grundade
L. 1870 firman P. Em. Lithander &
co. i Göteborg, ab. sedan 1898, vilken
han utvecklade till ett av de främsta
grossistföretagen inom textilbranschen
i landet. I icke ringa grad bidrog han
till att skapa större marknad i
landet för de sv. textilvarorna. Han sökte
också genom bildandet av olika
förebar främja handelns allm. intressen
och stärka dess utövares ställning.
Bl. a. var lian 1884 en av stiftarna
av Sveriges allm. handelsfören. Som
utredningsman i Lenningska
stärb-huset var L. initiativtagare till J.
Lennings vävskola och sjukhem i
Norrköping. I Göteborg var han bl.
a. stadsfullmäktig 1898—1904. Åren
1886—94 och 1897—1908 tillhörde
han Första K., där han kom att
intaga en framskjuten plats som
ivrig förespråkare för den 1888
segrande protektionismen. Han var led.
i bevillningsutskottet 1887—92 och
1900—03, i bankoutskottet 1894 och
i tillfälliga utskott 1897, 1899 och
1903—04. Från början betraktade sig
L. som näringslivets specielle
målsman i riksdagen och framlade flera
viktiga motioner i ekonomiska
frågor. År 1886 motionerade han om
inskränkning av gårdfarihandeln. Han
tog upprepade initiativ till värdefulla
utredningar ang. torvfrågan och ett
rationellt utnyttjande och bevarande
av våra naturrikedomar i allmänhet.
Genom motion 1894 om ny
banklagstiftning och som medl. av det
särskilda utskottet i bankfrågan 1897
tog L. avgörande del i besluten ang.
indragning av de enskilda bankernas
sedelutgivningsrätt och om
Riksbankens ställning som ledare av rikets
penningväsen. I insikt om
centralförvaltningens svaga utrustning för att
tillgodose det ekonomiska livets krav
motionerade han om särskilt dep. för

Pehr Lithander.

jordbruk, industri och handel (1898,
1905; även interpellation 1908) och
om ett nationalekonomiskt råd (1903
—04). Den riksdagsfråga, vartill L:s
namn främst är knutet, är likväl den,
som förskaffade honom epitetet
"riksbyggmästaren". År 1888 upptog L.
som egen motion ett föregående år
förkastat k. förslag om hovstallets
förflyttning från Helgeandsholmen
till Artilleriplanen och uppförande av
riksdags- och riksbankshusen på dess
gamla plats. Frågan väckte en livlig
strid, som skar partilinjerna, men
genom skickligt framdragande av det
trängande behovet av tidsenliga
lokaler och med kraftigt understöd av
bl. a. Liss Olof Larsson i Andra K.
lyckades L. genomdriva förslaget, ocli
byggnaderna blevo fullbordade 1905
efter ritningar av arkitekt Aron
Johansson. — Av L:s tryckta skrifter
mSi nämnas: "Helgeandsholmsfrågan
ur olika synpunkter" (1894), "John
Lennings karaktär, lifsgerning och
testamente" (1896), "Återblick öfver
tjugofem riksdagar i första
kammaren 1886—1908" (1908) samt
"Riksdagsminnen. Anteckningar från åren
1888—1905" (1910). — Gift 1869 med
Christina Mathilda Wahlgren. H. Wn.

2. Lithander, Olof Axel E d v ar d,
affärsman, politiker, f. 21 okt. 1870 i
Göteborg, † 23 okt. 1944 i Stockholm.
Son till L. 1. — L. utgick från
Göteborgs liandelsinst. 1887 och inträdde
efter fortsatt affärsutbildning i
Tyskland och England 1889 i faderns
firma, i vilken han blev delägare
1893, och vars verkst. dir. lian var
1905—40. I sin hemstad intog L. en
aktad ställning ocli anförtroddes en
mängd uppdrag inom affärslivet och
i politiska och humanitära
institutioner. Av Göteborgshögern invald i
Andra K. 1911 tillhörde han denna 1912
—14 (A-riksdagen), 1915—26och 1929
—40 samt Första K. 1927—28. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free