Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Livijn, Clas - Livsten - 1. Lizell, Paula Lindberg- - 2. Lizell, Gustaf - 3. Lizell, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’Livsten
43
Lizell
Diploniatarium". — L:s "Samlade
skrifter" utgavs av A. I. Arwidsson i
två bd 1S50—52. — Gift 1822 med
ISeata Sophia Löwenborg. — Litt.: M.
Hallman, "C. L." (1909); J.
Mortensen, "C. L." (1913). Sy.
Livsten, uppsvensk runristare,
verksam på 1000-talet. — L. liar utfört ett
tiotal ristningar i v. ocli s.-v. Uppland
och i angränsande delar av
Västmanland. Blott hälften av dessa ristningar
nämner L. ss. ristare, men de övriga
kunna med hänsyn till ornamentik
och runortografi antagas vara utförda
av honom. L:s ornamentik visar i
utförandet ofta brister, men han anses
<lock tillhöra de mera framstående
uppländska rimmästarna. Stundom
förekomma i själva inskriften
felristningar, som tyda på en viss ovana vid
runornas bruk. Karakteristiskt för
L:s ornamentik är, att det
inskrifts-1 »ärande bandet ofta är slutet och
cirkelrunt; det kan även lia formen av
tvenne mot varandra vända
djurkroppar. Den inskriftsfria ytan innanför
runbandet utgöres av ett stående
fyr-fota djur, kring vilket flätas
slingrande band. L. synes vara den, som
upptar detta motiv inom
runstenskonsten. Han har tydligen bildat skola som
runmästare; sålunda synes Balle i sina
tidigare ristningar stå i beroende av
lionom. Som ex. på L:s konst kunna
nämnas en ristning från Tibble,
Tillinge skn, Uppsala län (osignerad),
och två från Norby, Vårfrukyrka skn,
samma län (den ena signerad).
N.-G. S.
1. Lizell, Paula Maria
Lindberg-, operasångerska (sopran), f.
25 jan. 1873 i Stockholm. Föräldrar:
rentieren Johan Frödin och Johanna
Maria Lundberg. — L. studerade
sång för Caroline Östberg ocli Louise
Pyk samt plastik och scenisk
framställning för Signe Hebbe. Hon
debuterade 1893 som Matilda i "Wilhelm
Tell" på K. teatern, där lion sedan
Gustaf Lizell.
var engagerad till 1911. Därefter
verkade hon som pedagog, dels privat,
dels vid Richard Anderssons
musikskola, ocli 1922—31 var hon
föreståndare för K. teaterns operaskola. —
Efter att först med framgång ha
uppträtt huvudsakligen i koloraturroller
övergick L. senare till de stora
dramatiska sopranpartierna, bl. a. i flera
Wagnerdramer, där hon rönte
berättigad uppmärksamhet, särskilt med
anledning av det kultiverade föredraget
och den intelligenta
framställningskonsten. Bland rollerna må nämnas:
Margareta i "Faust", Tatjana i
"Eugen Onegin", Santuzza i "Cavalleria
rusticana", Mimi i "Bohéme", ocli
Signe i "Gillet på Solhaug" samt
Wagnergestalterna Senta, Eva,
Sieg-linde och Gutrune. — Gift- 1) 1897—
1905 med läkaren Fritz Albert Hakon
Lindberg; 2) 1907 med sångledaren
Sven Lizell (L. 3). N. W.
2. Lizell, Gustaf Vilhelm, teolog,
präst, f. 26 aug. 1S74 i Erikstads skn,
Dalsland, † 16 febr. 1937 i Uppsala.
Föräldrar: kontraktsprosten Johan
Victor L. ocli Karin Amalia
Söderberg. — Efter mogenhetsex. i
Vänersborg 1S92 blev L. i Uppsala teol. kand.
1904 och teol. lic. 190S, disputerade
1910 och promoverades till teol. dr
1915. Prästvigd 1904 var lian
pastorsadjunkt i Bolstad 1904—05 samt
predikant vid Akademiska sjukhuset i
Uppsala 1905—19 och vid LTppsala
hospital 1907—22. Han var assistent
vid univ:® praktiskt-teologiska inst.
1913—18, uppehöll professuren i
praktisk teologi 1910—12 ocli 1919—21
samt blev sistn. år prof. i denna
disciplin med Gamla Uppsala som
pre-bendepastorat; 1923 förenades
domprostbefattningen i Uppsala med
professuren. — I sitt predikosätt var
L. helt okonstlad och sant mänsklig.
Han intog en framstående ställning
inom studentlivet genom sin musika-
liska begåvning; lian blev
hederspresident i O. D. 1932 och ordf. i
Sveriges körförb. 1935. Bland L:s
skrifter märkas "Svedberg och Nohrborg.
En liomiletisk studie" (drsavh., 1910),
"Svenska liögmessoritualet 1614—
1811" (1,1911),"I hvilka afseenden
behöfves en förnyelse af vår
gudstjänstordning?" (1915), "Om den gamla
kyrkans kristendomsundervisning"
(1920), "Den kateketiska
undervisningen" (1—5, 1920), "Uppsaliensiskt
studentliv kring sekelskiftet" (1924)
och "Johan Olof Wallin såsom
predikant" (1926).—Ogift. G. C.
3. Lizell, Sven Olof, kördirigent,
f. 12 juli 1877 i Bolstads skn,
Dalsland, † 22 maj 1935 i Stockholm. Bror
till L. 2. — Efter läroverksstudier i
Göteborg kom L. 1897 till Stockholm,
där han en tid var anställd vid kontor,
innan han började sina musikstudier.
Han studerade sång för C. Wiberg, S.
Mavrogordato, E. Pettenati och G.
Bratt, piano för G. Hägg och R.
Andersson, violin för K. Kihlman och E.
Sundqvist samt teori och komposition
för J. Lindegren, A. Bergensson och
E. Ellberg. Han blev pianolärare vid
R. Anderssons musikskola och var
1918—35 verkst. dir. där. L. var tf.
kantor i Tyska kyrkan 1926—29 och
kantor i Storkyrkan från 1930 till sin
död. Han innehade egen sångskola i
Stockholm från 1928 till sin död. —
L. var en av förgrundsgestalterna i
sv. körsång under 1900-talets första
decennier. Han blev 1911 dirigent för
Typografiska fören:s sångkör, 1916
för Orfeuskören, 1921 för Kulturella
ungdomsrörelsens sångkör, allt i
Stockholm, 1921 dirigent för Stockholms
körförb. och 1925 förste dirigent för
Stockholms sångarförb. På senare år
fångade den blandade körsången
alltmer hans intresse, och 1925 deltog han
i bildandet av Sveriges körförb., vars
förste dirigent lian var. L. fungerade
som förste dirigent vid Sångarförb:s
Paula Lindberg-Lizell.
Sven Lizell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
