- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
107

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundborg, Gösta - Lundborg, Hans Jacob - Lundborg, Herman, läkare, rasbiolog, se nedan - Lundborg, Matheus - Lundborg, släkt - Lundborg, Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundbohm

107

Lundborg

—36 och därvid, från 1934 även led.
av red. för tidskr. Byggmästaren. I
Stoekholms-Näs, Uppsala län, är lian
kommunalfullmäktig sedan 1935. —
L. liar publicerat div. uppsatser i
fackpressen, ss. "En jämförelse mellan
spårvägs- och omnibusdrift" (1931)
ooh "Nya trafikförbindelser
Norrmalm—Södermalm" (1945). — Gift
1910 med Ester Kristina Larsson.

M. B.

Lundborg, Hans Jacob, präst,
f. 10 dec. 1825 i Gagnefs skn, Kopparb.
län, † 26 nov. 1867 i Grythyttan,
öre-bro län^ Föräldrar: skolprästen Lars
Jolian L. och TJlrica Regina Arnberg.
—• L. blev student i Uppsala 1849 ooh
prästvigdes 1853, varefter lian
tjänstgjorde i olika dalasocknar, tills han
1862 blev vik. pastor i Grythyttan,
där han stannade till sin död. — L.
greps under uppsalaåren av den
ny-evangeliska väckelsen, sådan den
företräddes av häradshövding Lans’ W.
Henschen. L. sammanförde en krets
studenter i den s, k. Samtalsfören.,
som även verkade utåt genom
traktatspridning, "fattigbjudningar" m. m.
Under en tids tjänstledighet 1855
företog lian en resa till Skottland,
vars presbyterianska kyrka vid denna
tid var idealet för den evangeliska
rörelsen inom den sv. kyrkan. Uppfylld
av nya idéer grundade han efter
hemkomsten 1856 Fosterländska stiftelsen
för evangelii befrämjande (senare
kallad Evangeliska
fosterlands-stiftelsen) i samråd med Peter
Wieselgren, häradshövding Odencrantz och
C. O. Rosenius. L. var stiftelsens
förste sekr. 1S56—57. Ehuru han rycktes
bort endast fyrtiotvå år gammal, bidrog
lian genom skapandet av sin
organisation väsentligt till att befrämja en
aktivare, mera evangeliskt inspirerad
anda bland det sv. prästerskapet. Han
grundade i Grythyttan en skola för
kolportörer, vilken 1867 övertogs
av-Evangeliska fosterlandsstiftelsen
(Johannelunds missionsinst,). -— L.
redigerade även med hjälp av sin maka
religiösa tidiskr., ss. Barnens tidn.
1858—65, Lilla barntidn. 1864—67
och Tidskr. för Christliga
lefnadsteckningar 1866—67. — Gift 1863 med
Laura Tullia Lignell. — Litt.: E.
Levander, "Evangeliska
Fosterlands-Stiftelsen genom 75 år" (1, 1931).

G. C.

Lundborg, Herman, läkare,
rasbiolog, se nedan.

Lundborg, M athen s, präst,
teolog, f. 12 mars 1S60 i Tolånga skn,
Malmöh. län, † 29 april 1935 i
Kristianstad. Föräldrar: smedmästaren
Per L. och Bolla Mattsson. — Efter
mogenhetsex. i Karlskrona 1879 blev
L. fil. kand. 1883 och teol. kand. 1892
i Lund samt teol. dr 1915 i Uppsala.

L. var docent i exegetisk teologi i Lund
1893—1907 och tf. prof. i samma
ämne 1893—1902 samt lärare i
kristendom vid Lunds privata
elementarskola 1S92—1905. Ären 1907—27 var
L. kyrkoherde i Kristianstad; 1911
blev han kontraktsprost. Vid
prästmötet 1P19 var lian preses. Praktiskt
begåvad nedlade han ett behjärtat
arbete som sekr. i Kristianstads läns
fören. mot tuberkulosen 1908—24 och
hade stor del i upprättandet av länets
första tuberkulosanstalt (190S—12).
Ett särskilt livligt intresse visade han
de prästerliga yrkesfrågorna och var
en av initiativtagarna till Allm. sv.
prästfören., dess förste sekr. 1903—
06 samt led. av dess centralstyr. 1903
—26. —- Bland L:s skrifter, som
behandla exegetiska frågor, märkas "Det
s. k. Petrusevangeliet..." (1893),
"Nva Testamentets text" (1—2, 1897
—99), "Begreppet Herrens tjänare hos
Andre-Esaias" (1901) samt "Den
helige ande, hans väsen och verk" (präst
-mötesavh., 1919). Är 1916 utgav han
"De nya prästlöneregleringslagarna".
—- Gift 1898 med Henriette Elisabeth
Edman. D. T.

Lundborg, släkt från Valbo skn,
Gästrikland, där äldste kände
stamfadern Erik Persson var född 1749 i
Al-borga by. Han flyttade därifrån till
byn Lund i samma skn och var
slutligen packarålderman i Gävle, där han
dog 1819. Efter byarna Lund ocli
Al-borga antog han släktnamnet L. Från
hans son, rådmannen i Gävle Lars L.
(f. 1786, † 1837), härstamma alla nu
levande medl. av släkten. Lars L. blev
far till överingenjören vid statens
järnvägsbyggnader, majoren vid
Väg-ocli vattenbyggnadskåren Herman
Emanuel L. (f. 1834, † 1888). Bland
dennes söner märkas f. d. rektorn vid
Statens samrealskola i Kramfors
Hjalmar Emanuel L. (f. 1866), läkaren ocli
rasbiologen Herman L. (se nedan) och
f. d. rektorn för Norrmalms enskilda

Matheus Lundborg.

Herman Lundborg.

läroverk i Stockholm jur. dr Erik
Ragnar L. (f. 1877).

Lundborg, Herman Bernhard,
läkare, rasbiolog, f. 7 april 1868 i Väse
skn, Värml. län, † 9 maj 1943 i
östhammar. Föräldrar: majoren vid
Väg-och vattenbyggnadskåren Herman
Emanuel L. och Maria Vilhelmina
Löhman. ■—- Efter mogenhetsex. i
Stockholm 18S7 blev L. med. kand. där
1S95, med. lic. i Lund 1901 och efter
disp. i Stockholm s. å. med. dr i Lund
1902. Han hade förordnanden i
medicin 1899—1900 och i psykiatri 1900
—01 i Lund samt i psykiatri i Uppsala
1901—08. Han blev docent i psykiatri
och neurologi i Uppsala 1903, docent
i rasbiologi och medicinsk
ärftlighetsforskning där 1915 samt var prof. och
chef för det nyinrättade Statens inst.
för rasbiologi’ 1921—35. — Efter en
grundlig utbildning, som bl. a. även
inbegrep zootomi och allmän
morfologi, kom L. att inom psykiatrin och
neurologin alltmer ägna sig åt studiet
av ärftliga sjukdomar. Hans
undersökningar över den sällsynta
myo-klonusepilepsin (drsavli., 1901; flera
arbeten 1901—13, delvis prisbelönade
av Vet. akad. och Sv. läkaresällskapet)
äro berömda. Jämte ett stort antal
andra vetenskapliga arbeten, bland
vilka må nämnas resultatet av en stor
undersökning på sv. värnpliktiga,
"The racial characters of the Swedisli
nation" (tills.medF. J. Linders,, 1926),
och "The race biology of the Swedish
Lapps" (tills, med S. Wahlund; 1,
1932), liar han också utgivit talrika
populära verk. Bl. a. må nämnas
"Rasbiologi och rashygien" (1914; 2:a
uppl. 1922), "Kultur och rasproblem i
medicinsk-biologisk belysning" (1—4,
i Skr. utg. av Sv. sällskapet för
rashygien, 1920), "Svensk raskunskap"
(1927; 2:a uppl. 1928; tysk övers.
1928)," Västerlandet i fara" (1934) och
"Svenskar i nutiden" (text av L., por-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free