Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Quiding, Herman - 4. Quiding, Gustaf - 5. Quiding, Annie, skriftställarinna, dotter till Q. 3, se Åkerhielm, Annie, bd 8 - Quint, Stina - Quist, se även Qvist - Quit, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Quiding
101
Quiding
Herman Quiding.
för att trygga besittningsrätten åt ett
fåtal. Sina radikala förslag till
samhällets omdaning framlade han
(under pseud. Nils Nilsson, arbetskarl)
i det berömda verket "Slutliqvid med
Sveriges lag", vilket 1871—76 utkom
i fyra delar: "Revision af lagens
yttersta grunder" (1871), "Reformlära"
(1872), "Gemensam lag för alla
Europas folk" (1873) och "Platos stat
i korrigerad bild" (1876). Ny uppl.
i sex böcker utkom 1886. Med
"slut-liqviden" avsåg förf. en ny
reduktion, varigenom "överklassens
ställning reduceras till jämnbredd med
andra människors". I detta syfte
förordade han en starkt decentraliserad
författning, där den lägsta enheten
var kretsen eller grannlaget och där
de högre enheterna, "härader, länder,
riken", utgjorde federativa
sammanslutningar av de lägre. Europas olika
länder skulle således tillsammans
bilda en stat, vars
samhällsförfattning uppdrogs i "Europas grundlag
för 20:nde seklet" (1865). Q. väntade
sig, att reformerna, sedan deras
nödvändighet påvisats, skulle
förverkligas genom regenternas och
överklassens goda vilja. Skulle denna
förhoppning slå fel, förordade lian en
"massornas diktatur", som dock snart
borde upphöra. Liksom andra
utopister gav han anvisningar även för
"umgänget med människor", "livets
lycka" m. m. och anbefallde i likhet
med fransmannen Fourier ett samliv
i stora palats med gemensamma
centralkök. I övrigt var lian som tänkare
högst originell och självständig, och
hans kännedom om den utländska
utopismen torde ha varit obetydlig.
Han utövade ett djupgående
inflytande på Strindbergs sociala åskådning.
Q. utgav även bl. a. tvenne värdefulla
författningsregister, tillkomna under
förstudierna till huvudverket. Det
senare, "Svenskt allmänt författnings-
register för tiden från år 1522 t. o. m.
år 1862", utkom 1865, granskat av
P. E. Bergfalk. — Gift 1856 med Anna
Catharina Åkerblom. — Litt.: G.
Henriksson-Holmberg, "En sv. ’utopist’.
N. H. Q." (1909) och "N. H. Q."
(1928). S.Sw.
4. Quiding, Gustaf, affärsman,
museiman, f. 24 maj 1858 i Karlskrona,
† 1 nov. 1927 därstädes. Föräldrar:
köpmannen Wilhelm Ossian Q. och Rosalie
Emilie Berg. Sysslings son till Q. 2 och
Q. 3. — Sedan Q. genomgått
elementarläroverket i Karlskrona,
anställdes lian 1874 i faderns firma, W.
Hubendick & co., vilken han själv
innehade 1887—1915. Under Q:s ledning
utvecklades den till Karlskronas
främsta bosättningsaffär. — Från
1880 till sin död var Q. en
entusiastisk samlare av kulturhistoriska
föremål och personhistoriska
upplysningar rörande Blekinge och dess
befolkning. I sitt hus skapade han den s. k.
"Blekingestiigan", som med sina
autentiska inredningsföremål troget
återger en gammal blekingsk
ryggåsstuga. Den donerades senare av Q. till
Blekinge mus. Q. var en av
upphovsmännen till Blekinge museifören. 1899
och utsågs s. å. till intendent för
Blekinge mus., för vars utveckling lian
energiskt verkade. År 1909 tog lian
initiativet till Vämöparken,
Karlskrona folkpark, där ett friluftsmus.
inrättades. Genom Q:s verksamhet,
bedriven under stora ekonomiska
uppoffringar, bevarades mycket
värdefullt och rikhaltigt kulturhistoriskt
material åt eftervärlden. — Ogift.
T. M.
5. Quiding, Annie,
skriftställa-rinna, dotter till Q. 3, se Åkerhielm,
Annie, bd 8.
Quint, Kristina [Stina),
pedagog, publicist, f. 12 april 1859 i
Frilie-stads skn, Malmöh. län, † 31 okt. 1924
i Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren
Ola Q. och Elna Kristina Svensson.
— Efter småskollärarinneex. i
Landskrona 1875 och folkskollärarinneex. i
Stockholm 1879 var Q.
folkskollärarinna i Norrköping 18S0—95. Från
1896 var hon bosatt i Stockholm. Hon
fick tidigt sin uppmärksamhet riktad
på betydelsen av att förmedla lämplig
läsning till barn i skolåldern. Hon
startade 1892 Folkskolans barntidn.,
för vilken hon var red. till sin död;
den fick stor spridning bland barnen.
Denna följdes av flera barntidn.,
Julklappen (från 1893), Guldslottet (från
1899) m. fi. Åren 1897—1908 var hon
red. för den pedagogiska tidskr. Till
föräldrar. Hon utgav därjämte 1905
■—08 ungdomstidn. Linnea och var
1908—13 ekonomidir. i veckotidn.
Dagny. Q. var 1903—12
kassaförvaltare i Fören. för kvinnans politiska
Stina Quint.
rösträtt. Hon hörde till dess
moderatare falang och anslöt sig till
högerpartiet, vars repr. i Stockholms
stadsfullmäktige hon var 1912—19; från
1922 var hon ordf. i Moderata
kvinno-förb. i Stockholm. Från 1919 var
Q. inspektris för Stockholms stads
hemskola för flickor på Eknäs (i
Ingarö), som hon även varit med om
att grunda. — Ogift. T. M.
Quist, se även Qvist.
Quist, John Gustaf, apotekare,
f. 16 jan. 1894 i Stockholm.
Föräldrar: kaféidkaren Johan Fredrik Q.
och Emma Karolina Samuelsson.
—• Efter studentex. i Skara 1913
avlade Q. farmacie kand.-ex. 1917 och
apotekarex. 1921. Han var anställd
vid apotek i Halmstad (Svalan) 1921
—25, Trelleborg 1925—31 och Växjö
(S:t Sigfrid) 1931—35. Åren 1935—
45 var han ombudsman, sekr. ocli
kassaförvaltare i Sveriges
farmacevt-förb. samt red. för dess organ
Farma-cevtisk revy. Sedan 1945 är lian
innehavare av apoteket Duvan i
Göteborg. Bland hans talrika uppdrag
märkes, att han var led. av Sveriges
farmacevtförb:s centralstyr. 1931—
35 och av apotekens löne- och
skiljenämnd 1935—38 samt delegerad i
internationella farmaceutiska
federationen 1934—35. Han var sv. repr. i
Nordisk farmacevtunion 1935—44 ocli
sekr. där 1938—44. Q. har i sin
omfattande produktion bl. a. behandlat
apoteksväsendet i Spanien, Kina och
Ryssland, medicinalväxterna
Mandra-gora (alruna) och Silphium samt
utbildningsfrågor och kårsociala
spörsmål, ss. "De farmacevtiska studierna"
(1925), "Apotekaryrkets rekrytering"
(1927) och "Lönekassa och
personalreglering" (1929). Av hans övriga
skrifter märkas "Sveriges militära
apoteksväsende" (1938) samt
"Apoteken och folkhälsan" (1939). — Gift
1922 med Carin Otterstedt. S. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
