Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Rosenius, Paul - Rosenquist af Åkershult, släkt - Rosenquist af Åkershult, Fredrik - Rosenrod, Johannes - Rosenstein, se Rosén von Rosenstein, s. 343 - Rosenstolpe, Johan - Rosenström, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosenquist af Åkershult
364
Rosenström
melsstreck" (1903), "Min jakt med
kamera" (1, 1912; 2, 1924), "Om
fågelskyddet i Sverige" (1915),
"Vandringar och färder" (1919), "Resan till
Tunisien" (1925),"Måkläppen" (1926)
samt "Vildmark och fåglar" (1929).
Hans huvudarbete är det stora verket
"Sveriges fåglar och fågelbon", som
började utkomma 1913 och i
huvudsak var färdigtryckt 1946. Han liar
även skrivit vetenskapliga arbeten och
talrika artiklar i fack- och dagspress.
År 1942 erhöll ban Fysiografiska
sällskapets i Lund Retziusmedalj, ocli
1944 blev lian fil. hedersdr vid Lunds
univ. — R. är livligt allmänt
kulturintresserad och en framstående
konstkännare. Han har skrivit böcker i
skilda ämnen, bl. a. romanen "De unge
gubbarne" (1909), som behandlar
studentlivet i Lund på 1880-talet. —
Gift 1896 med Nanna Alfhild Pyk.
T. F.
Rosenquist af Äkershult, gammal
frälsesläkt, vars äldste med visshet
kände stamfar Nils Birgersson (†
omkr. 1567) var befallningsman på
Kronobergs slott och fogde i Kronob.
län. Hans sonson Nils Joensson (f.
omkr. 1568, † omkr. 1633) till Åryd
och Åkershult i Korsberga skn,
Jön-köp. län, introducerades 1627 med
namnet B. Från en sonsons son till honom,
fänriken vid Jönköpings reg. Johan
Adolf B. (f. 1697, † 1746), härstamma
alla nu levande medl. av ätten.
Dennes äldste son, majoren i armén Adolf
Axel B. (f. 1726, † 1794), stamfar
föl-ättens nu levande äldsta gren, blev
farfars farfar till byråchefen i
Pensionsstyr. Nils Douglas B. (f. 1893).
En yngre son till fänriken Johan
Adolf B., premiärmajoren vid Nylands
infanterireg. Leonard E. (f. 1736, †
1801), erhöll efter överenskommelse
med sina bröder det av morbrodern,
överste Fredrik Gyllensvaan, 1785
instiftade fideikommisset Västanå
i Gränna landsförs., Jönköp. län,
och antog sedermera släktnamnet
Gyllensvaan. Detta namn bars
även av hans son Fredrik Leonard,
slutligen kapten i armén (f. 1784, †
1864), som 1814 enligt Göta
hovrätts dom förverkade sin rättighet till
fideikommisset; ban fick dock
tillstånd att fortfarande kalla sig
Gyllensvaan. Han blev far till löjtnanten
och bryggaren Fredrik B. (se nedan).
Fänriken Johan Adolf E:s yngste son,
kaptenen vid konungens eget värvade
reg. Jon Vilhelm B. (f. 1744, † 1800),
blev stamfar för ättens nu levande
andra gren. Fideikommisset Västanå
övergick 1814 till Jon Vilhelm B:s
son, majoren Henrik Adolf B. (f. 1780,
† 1848), genom vilkens sondotter det
1900 kom att övergå till medl:ar av
ätten von Otter.
Rosenquist af Åkershult,
Fred-r i k, arméofficer, bryggare, f. 6 aug.
1805 på Västanå i Gränna
lands-förs., Jönköp. län, † 4 aug. 1872
i Stockholm. Föräldrar: kaptenen
Fredrik Leonard Gyllensvaan och
Brita Christina Planck. ■— B. blev
fänrik vid Andra livgrenadjärreg. 1824
och löjtnant vid samma reg. 1833
samt erhöll avsked 1S35. Han
tillhörde den måttliglietsbetonade
nykterhetsrörelse, som på 1830-talet
räknade många anhängare i Sverige, och
föreställde sig, att man kunde råda
bot på rusdrycksmissbruket genom att
söka ersätta brännvinet med det
betydligt alkoliolsvagare bayerska ölet.
Han bestämde sig därför efter avskedet
från militärtjänsten för bryggeriyrket
och reste 1S42 till Bayern, där han i
München och Nürnberg under ett års
tid studerade öl- och
portertillverk-ningen. Efter hemkomsten till
Stockholm 1843 grundade E. vid nuv.
östgötagatan det s. k. Tyska bryggeriet,
som bland andra fick drottning
Josefina till en entusiastisk kund. För att
ytterligare öka avsättningen
inrättade ban 1847 i en till bryggeriet
hörande stor trädgård efter mönstret
av Köpenhamns Tivoli en nöjesplats,
det Bosenquistska Tivolit. B. sålde
bryggeriet 1860 med betydande
förtjänst, återköpte det visserligen följ.
år men deltog sedermera icke i dess
skötsel; hela rörelsen nedlades 1869.
— Gift 1) 1833 med sin syssling
Charlotta Juliana Sofia Rosenquist af
Åkershult, † 1848; 2) 1850 med Emilia
Vilhelmina Ugarph. G. M—e.
Rosenrod, Johannes, målare,
verksam i Sverige på 1430-talet,
sannolikt av tysk härkomst. — B. har
signerat de 1437 utförda
kalkmålningarna i Tensta kyrka i Uppland, hans
enda kända arbete. De omfatta
valv-och väggmålningar, de senare ännu
typiska för den äldre sengotikens
planlösa kompositionsmetoder. Även i sin
draperistil uppvisar R. ålderdomliga
drag; lian bibehåller sålunda den s. k.
sköna stilens mjuka linjeföring.
Däremot utgöra hans kraftiga
konturteckning, hans expressiva ansikten liksom
färghållningen, dominerad av blå ocli
gröna toner, nya inslag i den
samtida sv. målarkonsten. Tenstaarbetena
utfördes av konstnären på uppdrag av
Bengt Jönsson Oxenstierna, herre till
det närbelägna Salsta; dennes bild
ingår i serien och finns reproducerad
i bd 5 s. 678. M. L—n.
Rosenstein, se Rosén von
Rosenstein, s. 343.
Rosenstolpe, J olian, före
adlandet Retzius, jurist, ämbetsman, f. 1
jan. 1668 i Vånga prästgård,
Öster-götl. län, † 28 juli 175S i Stockholm.
Föräldrar: kyrkoherden Benedictus
Johan Rosenstolpe. Målning ay J. H. Scheffel
1754 (Svea hovrätt).
Nicolai Retzius och Margareta
Wange-lia. Om B:s släkt se Betzius. — B.
blev student i Uppsala 16S5 och
in-skrevs 1700 som auskultant i Svea
hovrätt, där lian blev e. o. notarie
1702, aktuarie 1706, sekr. 1714 och
assessor 1716. Sedan lian under ett år
varit lagman i Härjeådalens lagsaga,
adlades ban 1719 och återvände s. å.
till sin hovrättstjänst. Han fungerade
som ordf. i ett flertal viktiga
domstolar, bl. a. i en kommissorialrätt ang.
oroligheter i Stockholm 1719. B.
befordrades till hovrättsråd 1724 och
till v. president i Svea hovrätt 1743.
Från 1724 var ban led. av
Lagkommissionen, den 1686 av Karl XI bildade
kommittén för revision av landslagen.
I denna egenskap gjorde han en
betydande insats vid utarbetandet av 1734
års lag. — Ogift. G. M—e.
Rosenström, Henrik, fore
adlandet Thuen, köpman, f. 1624 i
Nyköping, † 17 okt. 1676 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Michael Thuen
och Catharina Danckwardt. — B.
vann 1653 burskap som grosshandlare
i Stockholm, där han drev handel i
kompanjonskap med den kände
finansmannen Joachim Potter, adlad
Lillien-hoff (bd 4 s. 594). B. var delägare i
flera stora företag ss. Tjärukompaniet,
där lian beklädde en av
direktörsposterna, Sockerkompaniet, Västerviks
skeppskompani och Ostindiska
kompaniet samt var verksam som redare och
inom järnhanteringen. Hans ställning
som en av de tongivande inom den
dåtida internationellt präglade
köpmansaristokratin gjorde honom livligt
anlitad av kronan i dess försök att
tillgodose sitt kapitalbehov. År 1665
anslöt ban sig till de s. k.
kopparkontrahenterna, vilka arrenderade
handeln med kronans koppar. De
köpmanskrediter, som under Karl
XI :s förmyndarregering bildade en av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
