- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
399

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudenschöld ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rudin

399

Rudman

sättande med ett löfte, vilket också
genomfördes 1S93. Ett utomordentligt
arbete nedlade E. i
bibelkommissionen på den nya bibelövers. — R:s
brytning med väckelsen berodde på en
reaktion mot dess byperevangelism.
Det räckte ej, som väckelsens ledare
menade, att stanna vid försoningen
och syndaförlåtelsen och dess
känslomässiga tillägnelse. Därvid kunde allt
flyta ut i känslonjutning och
omvändelsen resultera i falsk säkerhet och
fariseism. Det gällde, menade B., att
gå vidare och fördjupa upplevelsen,
att arbeta på karaktärens fostran och
utveckling. Man måste göra allvar av
det etiska kravet ocli i handling och
liv bevisa halten och innebörden av
omvändelsen. De som betytt mest för
denna R:s utveckling voro Sören
Kierkegaard samt den originelle
bibelteologen i Tübingen J. T. Beck och
hovpredikanten i Stockholm C. H.
Bergman. Hos Kierkegaard fann B. det
radikala kravet på sanning, personlig
ärlighet och inre fördjupning; B.
ägnade honom sitt främsta
vetenskapliga arbete, "Sören Kierkegaards
person och författarskap" (1, 1880).
Boken var närmast föranledd av Georg
Brandes’ kritiska föreläsningar över
samma ämne i Stockholm och Uppsala
1876. Verket har av N. Söderblom
betecknats som den mest kongeniala
skildring vi äga av Kierkegaard.
Becks inflytande gick delvis i samma
riktning som Kierkegaards. B., som
under ett halvt år vistats i Tübingen
och åhört Becks föreläsningar,
bevarade från denna kontakt starka
intryck av hans spekulativa
bibelteologiska åskådning om den djupare
andliga betydelsen bakom bibelordet,
vilken endast kan vara fullt uppenbar
för den andligen väckte. B. kom
emellertid att företräda en uppfattning
av Bibeln, som gav rum för den mot
slutet av seklet alltmer
framträngande historisk-kritiska bibelsynen. Ett
sådant ställningstagande betydde, med
den position B. intog, ett modigt steg
och visade hans långt upp i åren
förblivande benägenhet att lära och ta
emot nya intryck. Hans inställning i
bibelfrågan framträdde klart i ocli
med installationsföreläsningen 1893,
vilken bär den betecknande titeln "Den
gudomliga uppenbarelsens
förnedringsgestalt i den Heliga Skrift". B:s
personliga uppträdande och hans
förkunnelse påverkades starkt av hans
studier i den mystiska litteraturen.
Hans introduktör i denna var C. H.
Bergman. Framför allt studerade
han Gerhard Tersteegen och Jeanne
Guyon. Hos dem lärde han känna den
andliga övningens betydelse på vägen
mot den personliga fullkomningens
ideal. R:s själsläggning gjorde honom

mottaglig för mystikens
koncentration på ett inre andligt liv. Han hade
en stark övertygelse om det andliga
livets realitet, vilket bl. a. tog sig
uttryck i hans intresse för
spiritis-men. — B:s förfinade, alltmer
förandligade personlighet gjorde djupt
intryck på lians omgivning. "Kring
den smäckra gestalten, tidigt böjd som
en lutande lilja, ända in i
ålderdomen lika fjädrande rörlig, låg en
atmosfär av ovärldslighet och helgd
som gjorde sig märkbar, vart han
kom" (Söderblom). — B:s "Brev och
brevutdrag" utkom 1921 och hans
"Tankar ur det inre livet" (tre delar)
1923—25. — Gift 1S59 med Julia
Maria Lovisa Maule. — Litt.: E. Leufvén,
"W. B. som predikant", (1919); D.
Budin, "W. B. Levnadsteckning"
(1921); N. Söderblom. "W. B:s inre
liv" (1923) och "Svenskars fromhet"
(1933). E. B—n.

Rudman, Andreas Johannis,
präst, f. 3 nov. 1668 i Gävle, † 17
sept. 1708 i Philadelphia, Förenta
staterna. Föräldrar: hantverkaren Jolian

Waldemar Rudin.

Augustison Rudolph ocli Magdalena
Nilsdotter. — B. gick i skola i
Gävle, inskrevs som student i Uppsala
1686, prästvigdes där 1695 och blev
magister 1697. Han liade då redan
föreg, år lämnat Sverige för att bli
präst i f. d. kolonin Nya Sverige i
Nordamerika. Efter en stormig
överresa, skildrad i intressanta
dagboksanteckningar, tillträdde ban 1697
befattningen som föreståndare för
Wi-caco förs. (Philadelphia) , där han blev
mycket uppskattad av emigranterna
och med stor plikttrohet ägnade sig åt
sitt ämbete. Under B:s ledning
ombyggdes förs:s kyrka,
Gloria-Dei-kyrkan, som ännu finns kvar, nu
belägen inom Philadelphias stadsgräns.
Genom överansträngning blev lian
emellertid snart sjuklig ocli avgick
1702 för att återvända till hemlandet.
Så skedde dock inte, utan lian
tjänstgjorde en tid vid en holländsk förs. i
New York och flyttade sedan åter
till Philadelphia. Han erhöll 1704 av
Karl XII titeln superintendent över
kyrkoväsendet vid de sv. förs:arna i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free