Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rådberg, Fredrik - Rådström, Karl Johan - Rålamb, ätt - 1. Rålamb, Anders - 2. Rålamb, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådström
447
Rålamb
tog avstånd från denna riktning. R:s
grundidé är, att den kristna
religionen måste bli bestämmande för
samhällslivet; varje individs bärgning,
människovärde och fulla
medborgarrätt måste i enlighet därmed tryggas;
men initiativet måste utgå från de
bildade klasserna. Som ett medel för
den eftersträvade omdaningen tänker
sig R. en "Christus-panteismens
orden" ("Försök till populär
framställning af Christus-panteismen", 1832).
I "Friedland, romantisk, litterär och
politisk dröm" (1S39) tecknar han
med naiv och kärleksfull
detaljrikedom sitt idealsamhälle. I detta
paradis präglas alla mänskliga relationer
av jämlikhet och öppenhet, innerlig
religiositet och liög moral; den
ekonomiska företagsamheten är oreglerad,
och den enskilda äganderätten
kvarstår, men det mål, som samhällets
elit strävar mot, innefattar en total
egendomsgemenskap. R:s radikala
idéer togo sig också vissa blygsamma
uttryck i praktisk verksamhet, främst
på folkbildningens område. — Gift
1822 med Carolina Castorin. — Litt.:
1. Vennerström, "Sv. utopister" (1,
1913). U.D.
Rådström, Karl Jolian,
tidningsman, författare, f. 2 juli 1893 i
Sundsvall. Föräldrar: konditorn
Jonas Wilhelm Ji. och Lovisa Eugenia
Dahlberg. — Efter studentex. i
Sundsvall 1913 och två års studier i
Uppsala sysslade R. med
affärsverksamhet; ban var 1919—22 verkst. dir. i
import- och exportföretaget ab. K. <T.
Rådström & co. Ären 1917—18 skrev
han korrespondenser till Stockholms
Dagblad och Sv. Handelstidn. Han
medarbetade 1922—24 i Sv.
Morgonbladet och anställdes sistn. år vid
Åhlén & Åkerlunds förlag, där han
bl. a. var red.-sekr. i Vecko-Journalen
1926—27 samt red. för Allt för Alla
1927—28. R. redigerade Tidens
Magasin 192S—29 ocli var litterär
rådgivare i Tidens förlag 1929—30. Åren
1930—44 var lian red. för Vårt Hem
samt utgivare av andra tidskr. från
Åhlén & Åkerlund, ss.
ungdomspublikationen Min tidn., jultidn. och
årsböcker. Han är sedan 1945 red. och
utgivare av den litterära
underliåll-ningstidskr. All världens Berättare.
— Som förf. liar B. framträtt med
diktsamlingarna "Brinnande skepp"
(1914), "Sommarår" (1916) och
"Medan jag lever" (1929) samt
romanerna "Patient hos livet" (1942) ,
präglad av självrannsakan ocli ideell
livssyn, och "Vänskapsgatan" (1944), en
småstadsroman med sociala
perspektiv. — B. tog 1930 initiativet till och
ledde själv Författarfören:s
grammofoninspelningar "Sv. diktarröster".
Han liar även utgivit minnes- ocli
Karl Johan Rådström,
jubileumsskrifter över bl. a. Nathan
Söderblom (1931), Gustav II Adolf
(tills, med Signe Lindberg, 1932) och
Gustav V (1933). Tills, med S.
Siwertz liar ban redigerat
novellantologin "All världens berättare" (2, 1948).
— Gift 191S med Berta Genander.
H. L—r.
Rålamb, ätt, enligt traditionen
härstammande från Peder B.,
häradshövding i Gästrikland 1418—58, som
i sitt sigill förde ett rålamm. Han
uppges ha varit farfars farfar till
ättens äldste med visshet kände
stamfar, krigaren Anders R. (R. 1), som
blev far till krigaren Lars R. (R. 2).
och landshövdingen Broder R. (R. 3).
Bland den sistn:s söner märkas
kammarjunkaren hos Gustav II Adolf
Erik B. († 1635), som 1631 avgick ur
konungens tjänst och senare vistades
hos Axel Oxenstierna i Tyskland och
medföljde honom på en resa till
Frankrike 1635, samt riksrådet,
överståthållaren och hovrättspresidenten
Claes B. (B. 4), som 1674 upphöjdes
i friherrligt stånd och blev stamfar
för den nu levande friherrliga ätten
B. Dennes söner i första giftet voro
översten friherre Åke B. (B. 5) och
v. landshövdingen i Kopparb. län
friherre Hans B. (f. 1652, † 1712),
stamfar för en äldre ättegren och farfar
till förf. och hovmarskalken friherre
Hans Gustaf B. (B. 8). Dennes son,
överhovstallmästaren friherre Claes
B. (f. 1750, † 1826), som 1792—98 var
förste dir. för K. M:ts hovkapell och
spektakler, blev far till
landshövdingen i Stockholms län friherre Claes
Hans R. (f. 1784. † 1S67), med vilken
den äldre ättegrenen utgick på
svärdssidan. — En son till R. 4 i lians andra
gifte var landshövdingen friherre
Bror R. (R. 6). Söner till R. 4 i tredje
giftet voro presidenten friherre
Gustaf R. (R. 7) samt kaptenen och
lanthushållaren friherre Anders R.
(f. 1678, † 1762). R. 7:s son,
presidenten i Statskontoret friherre Claes
Gustaf B. (f. 1705, † 1765), blev
farfar till kammarherren friherre Claes
Gustaf B. (f. 1786, † 1859), från
vilken alla nu levande medl. av ätten
härstamma. Bland hans sonsöner
märkas bröderna hovjägmästaren friherre
Erik Anders Sigfrid B. (f. 1864, †
1936), som har den största förtjänsten
av att det rika svan- och
andbeståndet i Hjälstaviken vid Ekolsund har
bevarats, överhovjägmästaren friherre
Claes Erik R. (f. 1868, † 1940), som
framträdde som målare och skulptör
av djur, särskilt hästar, och f. d.
översten i armén friherre Otto Stig
R. (f. 1872). — Litt.: H. Wieselgren,
"Rålambska handskriftssamlingen på
K. bibi." (Hist. tidskr. 1887).
1. Rålamb, Anders Sigfridsson,
krigare, f. 1527, † 1583. Föräldrar:
troligen landsdomaren Sigfrid Andersson
R. och Cecilia Dufva. — R., som enligt
traditionen adlades av Gustav Vasa,
var 1555—56 fogde i Hälsingland,
därefter i Ångermanland och 1558—
63 på Stockholms slott. Sistn. år
ställdes ban i spetsen för den styrka, som
sändes över till Finland för att fängsla
hertig Johan och dennes gemål. År
1564 blev R. chef för arkliet, och året
därpå utsågs han att som överste
tyg-mästare leda artilleriet i det danska
kriget. Han föll snart i onåd hos Erik
NI V men deltog dock i de följ. årens
krigshändelser och blev sårad i en
träffning vid Ängelholm. Ståthållare
i Stockholm under hertigarnas
uppror anslöt han sig till dem och
öppnade stadens portar för de
upproriska. Han steg också med tiden högt
i konung Johans gunst och följde
bl. a. konungen på dennes polska resa
1572. -— R. ägde egendomarna
Brogård och Aspvik i Uppsala län och
Länna i Stockholms län. — Gift 1)
med Anna Larsdotter (Björnram), †
1565; 2) med Anna Butz eller Store.
B. M—n.
2. Rålamb, Lars Andersson,
krigare, f. 12 aug. 1563 i Stockholm, † 16
maj 1599 i Kalmar. Son till R. 1. i
lians första gifte. — R. blev student i
Greifswald 1578 men fick en jesuitisk
uppfostran, som förde honom på
Sigismunds sida i striden mellan denne
ocli hertig Karl. År 1597 tjänstgjorde
R. som Sigismunds sändebud hos
hertig Karl. Då Sigismund efter slaget
vid Stångebro lämnade Sverige,
insattes R. i aug. 159S jämte Johan Sparre
och Christoffer Gvllengrip till
ståthållare på Kalmar slott. Vid
fästningens kapitulation blevo R. och de
bägge andra befälhavarna
tillfångatagna och avrättade, varefter deras
huvuden uppsattes över en av stadens
portar. — Ogift. G. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
