- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
458

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röing ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rörik Algotsson

45S

Rossel

Per Rösiö.

inom Överstyr, för rikets allm.
läroverk 1907 och led. av internationella
kommissionen för matematiska
undervisningen 1908. I Lund var hon
medl. av skolrådet (senare
folkskolestyr.) från 1892. Hon publicerade,
utom en del pedagogiska artiklar i
tidn. och tidskr., flera läroböcker i
matematik. År 1913 fick hon Illis
quorum. — Ogift. U. D.

Rörik Algotsson, storman, se
Al-gotssöiierna, bd 1 s. 53.

Rösiö, Per Jönsson,
jordbruksforskare, folkbildningsman, f. 5 jan. 1861
i Jämshögs skn, Blek. län, † 20 aug.
1935 på Hagaberg invid Jönköping.
Föräldrar: lantbrukaren Jöns
Bengtsson ocli Sissa Persdotter. — B.
tillbringade större delen av sin
uppväxttid på gården Rösjö i hemsocknen.
Fadern, en av länets mest ansedda bönder
och en bokligt bildad man, avled redan
1869. Efter undervisning i ortens
folkskola och högre folkskola, den senare
tillkommen på faderns initiativ, samt
i hemmet av informator studerade B.
vid Frödings handelsinst. i
Norrköping 1878. År 1880 tog han anställ-

ning i en glas- och porslinshandel i
Sala men återvände snart till hemmet,
där han deltog i jordbruksarbetet,
tills han 1882 blev bokhållare på
Bo-sersbergs gård i närheten av
Landskrona; samtidigt med denna
anställning studerade han vid Trelleborgs
privata lantbruksskola. Han
praktiserade därefter på olika gårdar samt
blev inspektor på Gustavsvik i
Värmland. År 18S6 övertog han arrendet
av fädernegården, som modern en tid
efter faderns död måst försälja. B.
gjorde gården till ett
mönsterjordbruk och anlade 1888 en
lantbruksskola och ett förevisningsfält, det
första i vårt land. Ekonomiskt
utblottad måste han 1892 lämna gården.
Efter ett nytt misslyckat försök att
upprätta en skola, denna gång vid
Klastorp utanför Stockholm, flyttade
han 1893 till Stockholm, där han till
en början försörjde sig som förf. av
tidn.- och tidskr.-uppsatser i
jordbruksfrågor. Dessa uppsatser fingo
snart stor spridning; så småningom
abonnerade närmare tvåhundra sv.
och utländska tidn. på lians artiklar,

och B. blev den egentlige
initiativtagaren till att flera tidn:ar införde
en särskild jordbruksavd.
Sensommaren 1893 hyrde han huvudbyggnaden
på Bamsjöholms gods, tivå mil n.-ö. om
Jönköping, och öppnade där en
lantbruksskola. B: s kurser, som omfattade
sex mån., fingo snart många deltagare,
inte minst småbrukare och även
kvinnor. Jämsides med
skolundervisningen bedrev han
korrespondensundervisning. Hösten 1898 flyttade skolan
till Hagaberg. Jämte den ord.
vinterkursen nov.—april höllos
kortare kurser, och R. gjorde även
vidsträckta föredragsturnéer. I
skolundervisningen pä Hagaberg
behandlades vid sidan av jordbruksfrågor
allmänbildande ämnen i långt större
utsträckning än vad som var brukligt
i övriga lantbruksskolor. B:s föredrag
och undervisning voro i regel
avgiftsfria, och han liade ekonomiska
svårigheter ända till 1907, då riksdagen
beviljade lionom ett årligt anslag på
5 000 kr. På sin femtioårsdag 1911
erhöll B. genom en nationalinsamling
Hagaberg i gåva. Skolan blev under
B:s livstid landets största i sitt slag
med flera hundra kursdeltagare
årligen. — Syftet med B:s verksamhet
var inte begränsat till lantbrukets
förkovrande. Av skriften "Bevolt" (1
—3, 1904—06; 2:a uppl. 1908—10),
vari B. framlägger sin livsfilosofi och
sitt socialreformatoriska program,
framgår, hur han i jordbruksarbetet
främst ser ett medel för
personlighetens utveckling; av den tilltagande
industrialiseringen fruktar han
andlig förflackning och kroppslig
de-generation. I det rationellt bedrivna
småbruket finner han räddningen ur
kulturkrisen: "Småbruk! Oändligt
dyra ord! Du famnar allt." B:s mer
entusiastiska än tänkvärda
naturfilosofi påminner starkt om Bousseaus
och Buskins. Han tycks ha varit en
medryckande talare. — Sina tidn.- och
tidskr.-artiklar samlade B. i
"Lantmannens bok" (10 bd, 1896—1900; 2:a
uppl. 12 bd, 1903—07). Åren 1901—
07 utgav han månadsskriften Svea.
vari ingå de även separat utgivna
"Landtbrukets mission" (1901) ocli
"Landtbrukets hufvudstycket’ (1904
—06). — B. erhöll 1912’lllis quorum
i 12:e storleken. — Gift 1887 med
Elin Mattson. — Litt.: "Några ord
om P. J. B. och lians verksamhet"
(1912); A.-M. Carlsson. "P. J. B."
(1916); S.Svensson, "P.J.B." (1918);
B. som talare har skildrats av J.
Karl-zén i "Si, detta är nytt!" (1940);
jämför också S. Björck, "Heidenstam
och sekelskiftets Sverige" (1946).

K. E.L.

Rossel, Agda. Viola,
socialarbetare, f. 4 nov. 1910 i Gällivare skn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free