- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
588

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schwan, Olof - 1. Schwan, Hans Niclas - 2. Schwan, Gustaf - Schwartz, Adolf - Schwartz, Eugène, språkforskare, skolman, se s. 590 - Schwartz, Gustaf Magnus, tekniker, se s. 589 - Schwartz, Marie Sophie, författarinna, se s. 589 - Schwartz, Sven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schwartz

5S9

Schwartz

uppdraget, och resultatet blev en orgel
med icke mindre än femtiosex
stämmor. Genom detta arbete förskaffade
sig S. rykte som samtidens
skickligaste sv. orgelbyggare. Förutom ett
flertal orgelverk i olika landskyrkor
byggde S. även orgeln i S:t Petri
kyrka i Malmö (1797). Han blev led.
av Mus. akad. 1794. — Gift 1795 med
Margareta Christina Hult. —- Litt.:
uppsats av C.-G. S. Mörner i Sv.
tid-skr. för musikforskning 1946. M. W.

1. Schwan, Hans Niclas,
köpman, politiker, kommunalman, f. 12
juni 1764 i Kalmar, † 1 maj 1829 i
Stockholm. Föräldrar: rådmannen och
handlanden Johan S. och Helena
Katarina Botin. — S., som tillhörde en
släkt, vilken anses ha inkommit till
Sverige under Kalmarunionen, blev
student i Uppsala 1780 ocli tog följ.
år anställning som informator hos
grosshandlare Johan Schön i
Stockholm. Han började arbeta på dennes
kontor, upptogs som kompanjon och
blev, sedan han 1796 gift sig med sin
principals syster, huvudman inom
firman. S. var synnerligen verksam inom
Stockholms kommunala liv, där lian
representerade de nyaborgerligt-civila
idéerna gentemot den äldre
uppfattningen av borgerskapet ss. i första
hand en militärt organiserad kår. Åren
1810—27 var han ordf. hos
borgerskapets äldste. Som medl. av en 1813
tillsatt kommitté gjorde han
planritningen till den blivande
drätselkommissionen, genom vilken borgerskapet
jämte magistraten erhöll del i
finansförvaltningen. Själv blev S. led. av
drätselkommissionen samt
direktionen över Stockholms
undervisningsverk. Han var 1806—13 en av
direktörerna för Ostindiska kompaniet. —
Under förberedelserna till
statsvälv-ningen 1S09 synes S. ha varit lierad
med revolutionsmännen, och i det
avgörande ögonblicket ingrep lian för att
hindra, att Riksbanken kom i Gustav
IV Adolfs händer. Vid den följande
riksdagen utnämndes lian till talman
i borgarståndet, där han ehuru
oprövad som riksdagsman från början
ledde förhandlingarna med en
skicklighet, som väckte uppmärksamhet
även utom ståndet. Sedermera
förnyades talmansuppdraget vid
riksdagarna 1812, 1815 och 1823. Ären 1S10—
2S var han därjämte sitt stånds
fullmäktige i Riksbanken. S. visade som
politiker ett frisinnat kynne men hade
goda förbindelser även med hovet. Året
före sin död utnämndes lian till
statsråd ocli blev därmed den förste ofrälse
innehavaren av detta ämbete; utom
hans stora anseende i finanskretsar
torde även hans lätthet att på franska
meddela sig med Karl XIV Johan ha
bidragit till utnämningen. S. å. inval-

Hans Niclas Schwan. Gravyr av L. H. Roos af
Hjelmsäter.

des han även i Vet. akad. År 18 IS
erhöll han Vasaordens storkors. — Gift
1796 med Sara Gustava Adelaide
Schön. —- Litt.: biografi i Vet. akad:s
handl. 1829. S. Sw.

2. Schwan, Johan Gustaf,
köpman, politiker, f. 30 juni 1802 i
Stockholm, † 23 jan. 1869 därstädes. Son
till S. 1. — S. erhöll en vårdad
uppfostran i hemmet och blev 1816
student vid Uppsala univ. Han ägnade
sig därefter åt affärsverksamhet och
blev efter faderns död 1829 huvudman
i firman Schön & co., vilken bedrev
järnhandel en gros. Därjämte ägde
han järnbruket Karmansbo i
Västmanland. En lysande affär gjorde S.,
då han 1837 som chef för ett särskilt
bolag åtog sig ombyggnaden av
Trollhätte kanal och slussverk mot bl. a.
rätt att uppbära avgifter för
skeppsfarten på Göta älv; gynnsamma
konjunkturer stegrade dessa intäkter i
oväntad grad. S. ägde även del i
Köping—Uttersbergsbanan och inrättade
en ångbåtslinje med reguljär trafik
Stockholm—Lybeck. -—• S. tillhörde

Gustaf Schwan.

borgarståndet från 1850 till
ståndstidens slut och var talman 1862—63
och 1865—66. Han var en ivrig
anhängare av frihandelsgrundsatserna.
Redan vid sin första riksdag tog han
initiativ till öresundstullens
avskaffande, och även ss. underhandlare med
Frankrike om en handelstraktat
verkade lian för underlättade
utlandsförbindelser. S. ivrade även för ett
forcerat järnvägsbyggande, vartill medel
borde anskaffas genom utländsk
upplåning. Så mycket större blev
överraskningen, då han i början av
riksdagen 1865 hälsade sitt stånd med en
varning för "det eviga lånandet" och
en uppmaning till flit och
sparsamhet, därvid tilläggande: "Gör som jag
lär och icke som jag lever!" S. var
en briljant talare och ägde
framstående representativa egenskaper men
ansågs i olikhet med fadern icke
behärska formerna för
riksdagsförhandlingarnas ledning. Även som
banko-fullmäktig och växeldeputerad 1860
—69 kritiserades han liksom han
beskylldes för hänsynslösa spekulationer
under krisen 1857. — S. erhöll 1863
Vasaordens storkors. — Gift 1827
med Augusta Eleonora Schön. S. Sw.

Schwartz, Adolf Fredrik,
altviolinist, kapellmästare, biblioteksman,
f. 15 jan. 1800 i Stockholm, † 13 april
1881 därstädes. Föräldrar:
tobakshandlaren Carl Fredrik Svartz och
Anna Maria Norsten. — S. antogs
1816 till elev vid hovkapellet, där han
efter två år anställdes som violinist
och 1820—78 var altviolinist.
Dessutom var han verksam vid K. teatern
som kapellmästare vid dramatiska
föreställningar och
balettrepresentationer, som kompositör och arrangör
av musiken till åtskilliga vaudeviller
och till baletter av Anders Selinder
och Sigurd Lund samt som
musikbibliotekarie från 1835. År 1866 erhöll S.
Litteris et artibus och blev s. å. led. av
Mus. akad., vars bibi. äger en av
honom författad violinskola, i
manuskript tillägnad kronprins Oscar (I).
—■ Gift 1821 med Ulrika Theresia
Dergnéhr. A. L.

Schwartz, Eugene,
språkforskare, skolman, se s. 590.

Schwartz, Gustaf Magnus,
tekniker, se s. 589.

Schwartz, Marie Sophie,
författarinna, se s. 589.

Schwartz, Sven Gustaf,
industriman, f. 25 okt. 1891 i Rättviks skn,
Kopparb. län. Föräldrar: fabrikören
Carl Daniel S. och Wilhelmina
Wikström. — S. tog studentex. i Falun
1911 och blev bergsingenjör vid Tekn.
högskolan 1916. Han var anställd som
ingenjör oeh gruvmätare vid Stribergs
gruvor 1916—18, hos Stora
Kopparbergs bergslags ab. 1918—24 ocli hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free