Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerblad, Johan David - Åkerblom, Eric - Åkerblom, Filip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerblom
495
Åkerblom
publicerade liau 1802 i ”Lettre sur
1’inscription égyptienne de Rosette,
adressée au On Silvestre de Sacy”. Å.
utgick från den vid Napoleons
egyptiska fälttåg 1799 funna
Rosettestenen, på vilken samma text står
skriven med hieroglyfisk ocli demotisk
skrift samt även på grekiska, så att
innehållet i de egyptiska texterna
därmed var bekant. Tidigare hade den
berömde orientalisten de Sacy försökt
läsa den demotiska texten. Men Å. var
den förste som kom till positiva
resultat. Han identifierade flera av de
grekiska namnen i den demotiska texten
och kunde uppställa ett på det hela
taget riktigt demotiskt alfabet.
Dessutom kunde han tyda en del andra
ord och klarlade på så sätt, att
kop-tiskan, det i huvudsak med grekiska
bokstäver skrivna kyrkospråket i
Egypten, är en sista lämning av
gammalegyptiskan. Å. fullföljde tyvärr
inte detta uppslag, som senare kom
att få avgörande betydelse för hela
tolkningen av de gammalegyptiska
texterna. Å. ägde själv de bästa
förutsättningar för de större insatser, som
nu i stället kommo på fransmannen
Champollions lott. Utan tvivel var Å.
en av samtidens bästa kännare av
koptiskan. I hans efterlämnade
papper finns även ett utkast till ett
koptiskt lexikon, och andra
outgivna skrifter vittna om hans intresse
också för den koptiska arkeologin. Så
blev Å. endast den som visade den
rätta vägen för kommande forskare
utan att själv tillfullo utnyttja sina
enastående resultat. Efter utgivandet
av sin skrift över demotiskan tog Å.
avsked från den diplomatiska tjänsten
för att ägna sig helt åt vetenskapen.
Till sin död levde han i Rom, där han
begrovs vid Cestiuspyramiden. — Det
var inte bara fenikiskan och
demotiskan som jämte koptiskan fängslade
Å. I Grekland hade han studerat
al-banska, i Egypten den i deltat talade
dialekten, och på sin ålderdom ägnade
han sig åt spanska oeh portugisiska
som förberedelse för studier av
bas-kiskan. Det är också betecknande för
Å:s stora lärdom och
allmänorientering, att det var han som 1799 i
Venedig upptäckte den berömda
runinskriften på marmorlejonet från
Pi-reus vid Aten, som vittnar om
nordmännens besök i Medelhavsländerna.
— Ä. nöjde sig huvudsakligen med att
samla vetenskapligt material och
publicerade endast ett fåtal skrifter. Han
var en av sin samtid högt uppskattad
vetenskapsman och blev medl. av flera
lärda sällskap, bl. a. Vitt. akad. 1803.
Han tyckte sig röna föga uppmuntran
i sitt hemland och hyste under sina
sista år i Rom en starkt avog
stämning mot Sverige Framför allt genom
sina vetenskapliga insatser på
egypto-logins område är Å. en av de
internationellt mest kända svenska
forskarna från början av 1800-talet. — Ogift.
— Litt.: Chr. Callmer, ”J. D. Å., ett
bidrag till hans biografi” (Lychnos
Eric Åkerblom.
Åkerblom, Eric Natanael,
veterinär, f. 18 sept. 1896 i Hedemora.
Föräldrar: fabrikören Oscar
Bernhard Å. och Augusta Lennartsson. ■—
Å. avlade studentex. i Falun 1915 och
veterinärex. 1920 samt blev, efter
disp. vid Karol. inst. 1934,
veterinär-med. dr 1936. Han var 1922—26
assistent vid Veterinärhögskolans
medicinska avd. och är sedan 1928 lärare
(1926—28 tf. lärare) i hovbeslag och
läran om hovens s jukdomar vid denna
högskola. År 1946 erhöll han prof:s
namn. Han är sedan 1922 batalj
ons-veterinär i Fältveterinärkårens
reserv oeh har uppdrag bl. a. som led.
av Rikspremieringsnämnden sedan
1950 och av Veterinärstyr :s
vetenskapliga råd sedan s. å. Å. blev
domare vid Solvalla travbana 1942,
styr.-led. i Sv. travsportens
central-förb. 1946 och ordf, i Stockholms
travsällskap 1955. Utom till
grannländerna har han gjort studieresor till flera
länder i Europa och till Förenta
staterna. — Å. tog initiativ till och
organiserade statliga undervisningskurser
i hovvård 1933, oeh för dessa därefter
årliga, hela landet omfattande kurser
var han ledare i de s. och v. områdena.
Dessutom har han tagit initiativet
till och organiserat hovvårdsfören:na
och den enskilda ambulerande
hov-slagareverksamheten. Han har
konstruerat och i värt land infört ett
normalbeslag, och sedan 1944 tillverkas
endast denna normalsko hos oss.
Dessutom har Å konstruerat PG-beslaget,
som förstärker hästens barfotagående.
Han har regisserat en film ”Hovvård”
(1944) och publicerat ett åttiotal
arbeten. Bland dem märkas
”Unter-suchungen über den Hofmechanismus
des Pferdes” (1930), ”Über die
Ätiolo-gie und Pathogenese der Futterrehe
beim Pferde” (drsavh., 1934) och
”Rickets in Horses” (1952) samt
många skrifter främst rörande hovens
vård m. m. och därjämte skrifter inom
medicin, fysiologi, farmakologi och
kirurgi. — Gift 1) 1923—46 med
Hedvig Natalia Söderström-, 2) 1947 med
Anna-Stina Hultén. S. L.
Åkerblom, Filip, geofysiker, f. 2
sept. 1869 i Örnsköldsvik, t 24 juli
1942 i Abisko, Jukkasjärvi skn,
Norrb. län. Föräldrar:
häradshövdingen Johan Å. och Emma
Vilhelmina Berg. — Å. avlade
mogenhetsex. i Umeå 1886 och inskrevs 1888 vid
Stockholms högskola och 1889 vid
Uppsala univ., där han blev fil. kand.
1890, fil. lic. 1896 samt, efter disp.
1904, docent i meteorologi och senare
s. å. fil. dr. Efter förordnanden som
e. o. amanuens eller amanuens vid
meteorologiska institutionen 1892—
1901 och 1903 och som assistent där
1904—05 var han tf. e. o. prof, i
meteorologi 1907—09 och prof, i detta
ämne 1909—34, allt vid Uppsala univ.
Från 1935 innehade han till sin död
tjänsten som observatör vid Abisko
naturvetenskapliga station. Å.
tjänstgjorde som assistent vid
dynamiskt-meteorologiska observatoriet i Trap-
Filip Åkerblom.
pes (nära Paris) 1897 och vid
Meteorologiska centralanstalten i
Stockholm 1898 samt som förste assistent
vid Sv. hydrografisk-biologiska
kommissionen 1901—03. År 1899 deltog
han i A. G. Nathorsts expedition till
n.-ö. Grönland och 1903, med
statsanslag, i den seismologiska
konferensen i Strassbourg. Under ett års tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
