Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerblom, Filip - Åkerblom, Fredrik - Åkerhielm, ätter - 1. Åkerhielm, Samuel, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerblom
496
Åkerhielm
1905—06 studerade han som
Letter-stedtsk stipendiat vid Berlins och
Göttingens univ. samt besökte
meteorologiska och seismologiska
institutioner i Tyskland och Italien. Han
invaldes i Vet. akad. 1928. —• Å. var
mångsidigt verksam inom geofysiken.
Resultaten av de jordmagnetiska
mätningar, geografiska ortbestämningar
och oceanografiska undersökningar,
som han utförde under
grönlandsexpeditionen, publicerade han i några
arbeten, bl. a. ”Recherches
océanogra-phiques” (1904, drsavh.), och på
seis-mologins område gjorde han (1906)
en jämförelse mellan registreringen i
Uppsala och i Göttingen för vissa
jordbävningar. Hans viktigaste
forskning tillhör meteorologin, där han
vann internationell berömmelse
genom en omfattande teoretisk
undersökning, ”Recherches sur les courants
les plus bas de 1’atmosphère au-dessus
de Paris” (i Vet. soc:s i Uppsala Acta
1908). I detta banbrytande arbete,
som baserades på Å:s observationer
från Eiffeltornet och meteorologiska
stationer i Paris, redogjorde han för
vindens riktning och hastighet vid
olika höjder över marken upp till 300
meter och klarlade matematiskt det
inflytande, som den virtuella
friktionen, orsakad av luftens turbulenta
rörelse, utövar på vindens awikning
från gradientriktningen. Till
problemen rörande vinden återkom Å. i ett
par senare arbeten (1916, 1931). ■—•
Gift 1924 med grevinnan Ebba
Cecilia Margareta Lewenhaupt. — Litt.:
biografi av H. Köhler i Vet. soc:s i
Uppsala årsbok 1942. S. L.
Åkerblom, Fredrik,
tidningsman, f. 13 juni 1839 i Falun, f 24
sept. 1901 i Göteborg. Föräldrar:
kontraktsprosten Johan Frans Å. och
Maria Katarina Norström. — Å., som
blev student 1858 oeh fil. dr 1869 (på
avh. ”Om svenske kungens
doms-rätt”) i Uppsala, var 1865—69 lärare
vid Göteborgs realgymnasium och
blev 1870 red. för den av A. O.
Wallenberg och C. F. Bergstedt drivna
liberala tidn. Stockholms-Posten. Då
denna med utgången av s. å. nedlades,
återvände Å. (som inte funnit sig väl
till rätta på tidn.) till sin
lärarbefatt-ning i Göteborg, som han innehade
till 1873. Som ombud för ett nybildat
bolag (Göteborgs-Postens ab., med
Charles Dickson i spetsen) förvärvade
han vid årsskiftet 1872—73 tidn.
Gö-teborgs-Posten, för vilken han
därefter var red. till 1896. S. å. startade
han Morgon-Posten (nuv. Göteborgs
Morgonpost), vars red. han var till
sin död. — Å. företrädde i sin
göte-borgspublicistik utpräglade
högerståndpunkter i så gott som alla
frågor utom en: han var frihandlare.
Med Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidn. drev han förbittrad fejd särskilt
under sitt första årtionde i
Göte-borgs-Posten. Under en lång följd av
år tillhörde han Göteborgs
stadsfullmäktige, och 1894—96 var han (efter
att flera gånger ha kandiderat
förgäves) led. av Andra K., där han dock
förhöll sig i stort sett passiv. Ä. var
en god amatörsångare och en
framskjuten ordensbroder. Som
skriftställare var han flitigt verksam även
utanför dagsjournalistiken; i
bokform behandlade han bl. a. 1700-talets
Göteborg och den sv.
nötkreaturs-avelns historia. År 1893 blev han led.
av Vet. o. vitt. samh. — Gift 1883 med
Mary Henry Scott. U. D.
Åkerhielm, ätter, härstammande
från Åkers skn i Södermanland, där
äldste kände stamfadern Jon vid
1500-talets mitt var bonde i Skäggesta.
Han blev farfars far till kyrkoherden
i Nyköping Magnus Jonæ Agriconius
(f. 1604, f 1655). Dennes son,
statssekreteraren Samuel Agriconius (Å.
1), adlades 1679 med namnet Å. Hans
syster, den lärda Anna Agriconia (f.
1642, f 1698), adlades 1691 och
adopterades på Å. l:s adelskap. En äldre
son till Å. 1, statsrådet Samuel Å.
(Å. 2), som ägde godset Margretelund
i österåkers skn, Stockholms län, blev
1731 friherre med namnet Å. a f M a r
-grethelund. Hans äldste son,
kaptenen vid Livgardet friherre Alrik Å.
(f. 1716, f 1797), blev farfar till
statsrådet friherre Gustaf Fredrik Å. (Å.
3), vars son var politikern friherre
Gustaf Å. (Å. 4). En yngre son till
Å. 2, överstelöjtnanten vid Nylands
dragonreg. friherre Fredrik Å. (f.
1717, f 1798), blev far till fänriken
friherre Erik Adolf Å. (f. 1759, f
1804) och ryttmästaren friherre
Gasten Gustaf Filip Å. (f. 1773, f 1845).
En sonson till den förre, kyrkoherden
i Riseberga, Skåne, friherre Carl Erik
Fabian Oskar Å. (f. 1819, f 1892),
blev far till skriftställaren friherre
Knut Ossian Å. (f. 1850, f 1920) oeh
tidningsmannen friherre Dan Vincent
Å. (f. 1863, f 1931), gift med
författarinnan Annie Å., f. Quiding (Å. 6).
Son till dem är författaren friherre
Helge Å. (Å. 9). Ryttmästaren Casten
Gustaf Filip Å. blev farfars far till
skriftställaren, majoren friherre Erik
Å. (Å. 7). Å. 2:s yngste son,
brukspatronen på Dylta svavelbruk i
Närke friherre Samuel Å. (f. 1732,
f 1763), blev farfar till bröderna
landshövdingen i Örebro län friherre
Johan Carl Å. (f. 1807, t 1879),
hovmarskalken friherre Christian
Wilhelm Å. (f. 1809, f 1902), far till
botanisten Elisabeth Å., gift Ekman (bd
2 s. 359), och hovmarskalken friherre
Gustaf Georg Knut Å. (f. 1813, f
1895). — Å. l:s yngste son, generalen
av kavalleriet LarsÅ. (f. 1695, f 1767),
som bl. a. ägde godset Blombacka i
Vinköls skn, Skarab. län, blev 1751
friherre med namnet Å. af B 1 o m
-backa. Sonsons söner till honom
voro bröderna a) översten i
artilleriet friherre Claes Evert Å. (f. 1794,
f 1867), vars yngste son, presidenten
friherre Lars Å. (Å. 5), blev far till
generallöjtnanten friherre Samuel Å.
(Å. 8), oeh b) landshövdingen i Norrb.
län friherre Hans Samuel Knut Å. (f.
1809, f 1879), som blev farfar till
verkst. direktören i Uddeholms ab.
friherre Kjell Å. (f. 1898) och
komministern i Hedvig Eleonora förs, i
Stockholm, hovpredikanten friherre
Hans Gustaf Å. (f. 1908). — Den
adopterade eller Hertzenska
ättegrenen härstammar från handlanden i
Hertzogenbusch, senare i Haarlem i
Holland Jakob Hertzen (t 1626), vars
son Jakob Hertzen (f 1675) 1628 kom
till Sverige och 1654 vann burskap
som handlande i Göteborg. Dennes
änka Catharina Mollsdorff (f 1735)
blev omgift med Å. 1, och hennes son
i första giftet Jakob Hertzen (f. 1674,
f 1733), slutligen över jägmästare i
Närke och Värmland, bergsråd och
major, adlades 1704 och adopterades
på sin styvfars adelskap. Bland hans
söner märkes advokaten i Stockholm,
v. häradshövdingen Jakob Å. (f. 1701,
t 1759), som bl. a. utgav Sveriges
rikes lag på alexandrinsk vers (1748).
Medl. av denna ättegren utvandrade
under 1800-talets andra hälft till
Nordamerika.
1. Åkerhielm, Samuel, d. ä., före
adlandet Agriconius, diplomat,
ämbetsman, f. 29 aug. 1639 i Åkers skn,
Södermani, län, 125 maj 1702 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Magnus
Jonæ Agriconius och Sofia Kempe. •—
Efter skolgång i Strängnäs och
Nyköping blev Å. student i Uppsala 1655.
Han vistades 1661—70 utomlands på
resor, varunder han företog flera besök
i England, och skaffade sig sannolikt
redan då kontakter i detta land,
vilket ej kom att sakna betydelse under
hans kommande politiska
verksamhet. Å. studerade också vid univ. i
Oxford och Leiden och hade anställning
som guvernör för åtskilliga adliga
ynglingar, bland vilka märktes
riksrådet Gustaf Bondes son Carl. Efter
hemkomsten blev Å. e. o. kanslist i
Kansliet och auskultant i Svea
hovrätt 1671. Efter en tids tjänstgöring
som handsekr. hos rikskanslern M. G.
De la Gardie deltog han som sekr. i
de beskickningar, som 1672 utsändes
för att erbjuda Sveriges medling i det
pågående europeiska kriget. Å. blev
legationssekr. i Paris 1674,
förflyttades därifrån till Holland och utsågs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
