- Project Runeberg -  Träindustrins handbok : Snickeriarbete /
101

(1950) [MARC] - Tema: Teknografiska institutet, Woodworking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mekanik och hållfasthetslära, av Nils Evermark - Hållfasthetslära - Materialprovning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Materialprovning

Under normala förhållanden får ett material ej belastas så högt
att påkänningen når elasticitetsgränsen. Det skulle betyda risk
för permanenta formförändringar.

Sträckgräns eller flytgräns. o$ är det värde på påkänningen varvid
materialet töjer sig utan att påkänningen ökas. Vid
tryckbelastning kallas denna gräns stukgräns. Sträckgränsen är särskilt
markerad för stål. Sådana material som gjutjärn, trä och betong
sakna sträckgräns.

Brottgräns eller brotthållfasthet o b är det högsta värde
påkänningen kan ha och efter vars uppnående materialet brister. Före
brottet sker i allmänhet en minskning av arean på ett ställe, där
brottet sedan inträffar. Påkänningen øB beräknas alltid med
hänsyn till ursprungliga arean av provstången.

Förlängning. Härmed förstås den totala förlängning I som ett
material erhåller, då påkänningen vid dragprov ökas från 0 till o b
Om provstångens ursprungliga längd är 1 och längden i
brottögonblicket är li så är A = li — 1

Töjning = specifik förlängning är längdenhetens förlängning

li —1

e =-

1

Tänjbarhet är egentligen detsamma som töjning om denna
angives i %.

li —1

d = –• 100

1

Kontraktion. Härmed menas den procentuella minskningen av
tvärsnittsarean, som uppkommer då påkänningen ökar från 0 till
oB. Om provstångens ursprungliga area är A och arean vid det
insnörda stället, där brottet sker, är a fås för kontraktionen
uttrycket

A

Elasticitetsmodulen E är den påkänning, som teoretiskt sett
skulle behövas för att vid dragning åstadkomma en förlängning
lika med ursprungliga längden förutsatt dels att en sådan
förlängning vore möjlig dels att direkt proportionalitet mellan
förlängning och påkänning skulle råda tills elasticitetsmodulen
uppnås. Vid skjuvning anges skjuvningsmodulen G.

Töjningskoefficienten a anges ibland i stället för
elasticitetsmodulen

a = —
E

101

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:39:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snickarb/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free