Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fysik, av Nils Evermark - Elektroteknik - Likströmsmotorer - Växelströmsmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Praktisk fysik
liten och därmed fås ett svagt fält. Varvtalet kommer då att stiga
mycket, det kan t. o. m. bli risk för att motorn rusar på grund av
att den blir nästan utan fält. En seriemotor får därför aldrig gå i
tomgång. Motorn har emellertid den goda egenskapen att den
har stort startmoment, den kan starta med tung belastning och
tål rätt stora överbelastningar under kort tid. Den är särskilt
lämplig som spårvägsmotor, kranmotor o. d.
Kompoundmotorn har två fältlindningar, en shuntlindning och
en serielindning, vilka samverka eller motverka varandra vid
magnetfältets uppkomst. Beroende på hur lindningarna verka och
hur deras lindningsvarv äro avvägda får motorn olika drifts
-egenskaper antingen mera liknande shuntmotorns eller mera
liknande seriemotorns men med undvikande av dessa motorers
nackdelar. Kompoundmotorn blir dock tyngre och dyrare än de
föregående motortyperna för samma effekt.
Växelströmsmotorer.
Av växelströmsmotorer förekomma ett flertal olika typer för
såväl enfasström som trefasström. På verkstäder har man alltid
trefasström och de båda motortyper som förekomma där äro
tre-fasasynkronmotorn och trefas-kommutatormotorn. Någon gång
kanske också trefassynkronmotorn förekommer och i så fall för
större effekter (några hundra kW). Enfasström förekommer ej
för den vanliga ljus- och kraftdistributionen men däremot för
elektrisk järnvägsdrift.
Asynkronmotorn är den vanligast förekommande
växelströmsmotorn. Den har många goda egenskaper. Den är lätt att starta,
lätt att sköta, enkel, billig, driftsäker och tål överbelastning
under kort tid. Som nackdel får räknas att dess varvtal ej bekvämt
kan regleras, effektfaktorn är låg särskilt vid låg belastning samt
att den är känslig för spänningsvariationer på nätet. Motorn
förekommer i två alldeles olika utföringsformer vad den roterande
delen beträffar. Den ena typen är den som utföres med faslindad
rotor. Den är försedd med släpringar och startas med pådrag i
rotorkretsen. Så utföras som regel alla större motorer (över 5 hk).
Den andra typen är den som har kortslutsrotor (burrotor), saknar
släpringar och som startas utan pådrag genom direkt tillslagning
av strömbrytaren. På detta enkla sätt utföras småmotorer och
undantagsvis även större, om starten kan ske med sänkt spänning,
t. ex. genom en starttransformator mellan nätet och motorn.
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
