- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
153

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De trettio eller fyrtio sångarna och sångarinnorna hade
ingen enda vacker röst, men de höllo tonen både i det djupa
och höga. Allt gick unisont och snörrätt åtföljande hvarann.
såsom det brukas i församlingar utan orgelverk. Men det
gick tillika så disciplinariskt och korrekt, att det tydligt
påminde om en duktig korpral i sångexercisen. Han stod
där också själf midt framför dem; det syntes nog att han
icke var att leka med; vid hvarje kadens drog han sina
buskiga ögonbryn högt upp i pannan och såg glädjefull och
lyckad ut på sina barn, de där gubbarna och gummorna,
som han förmodligen alla haft till sina små disciplar en gång
i världen. Den eniga sången blef stundom så stark, att taket
tycktes vilja lyfta sig, och några af fönsterrutorna darrade
skenbarligt. Pastorn såg emellanåt bortöfver till den väldiga
tonanföraren: hade han i jåns tyckt sig vara en son åt den
öfriga församlingen, så fann han sig nu en sonson åt den
grålockige, som sjöng i koret. ”Och jag skall predika för
dessa!” tänkte han.

Psalmen var slut, och predikanten gick för altaret att
börja gudstjänsten. Han fann handboken där redan
uppslagen åt sig, gjorde den inledande bönen och vände sig
därefter med boken i handen till församlingen. I början
litet darrande, men snart med stadig, full och skön röst
uppläste han ur boken de föreskrifna heliga orden.

Under det han läste, såg han emellertid upp på dem,
som han hade emot sig i bänkarna, och som han läste för.
Hvilka såg han? Voro de desamma?

Samma knotiga, bleka anleten, men ögonen tidrande
och alla hufvuden till hälften framräckta med spänd
uppmärksamhet. ”Hvad har icke redan psalmen uträttat?
Guds ande är med oss!” tänkte han vid altaret, hans mod
stärktes och han föreläste med allt stadigare, högre och
kraftfullare röst ur handboken.

”Jag fattig, syndig människa, som i synd både aflad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:26:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/11/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free