- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
156

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hvarje hjälte, hvarje framförare, hvarje grundläggare
har varit en ung man. Efter komma senater af
vördnadsvärde åldrige, som sätta sig att skipa, att utföra hans verk;
och de konservera det grundlagda, tills en ny yngling
kommer, som förer människorna ännu ett steg, hvarpå åter
gamle sätta sig att utföra, upprätthålla och bevara detta.
Sådan är den goda och sanna gången framåt på jorden. Icke
mer än en yngling har varit Gud; men han gick i spetsen
för de öfrige. Ingen rättskaffens, kunnig och vördnadsvärd
åldrig finnes, som ej erkänner att så är, så alltid varit och
så måste vara, för att vara väl.

Men det är sublimt att se, när — såsom här i kapellet
den omkring sin unga anförare samlade ålderdomen med
ögon, fulla af tillit, vänta hans röst, hans manande ord,
utvisande vägen hvartut man har att gå; och denna unga
anförare står och tiger! Tiger, ty han blyges och ser åt
himmelen.

Det är sublimt, när en ung man är redlig. Han är icke
då en charlatan. Han tiger; ty hvad skall han säga? Han
tiger: men han ser likväl åt höjden.

Tredje gången öppnade han sina läppar och sade:
"Fader förlåt mig! Förlåt mig för det jag har vågat
jag har dristat stiga fram att vara förkunnaren af dig ibland
människor här! Och jag är en syndare: jag, som står för
eder att tala; och 1 ären syndare, I, som sitten och af mig
förvänten tröstens och nådens ord. Hvad skola vi då säga
hvarandra? Låtom oss bedja tillsammans. Herre Gud,
himlarnas och jordens konung! Härarnas Gud, Zebaot!
Se icke på vårt elände! Vår skröplighet ligger inför dörren
till ditt hus: våra ben äro förkrossade, och dödens ängel
blåser på vår förvissnelse. Men du, Herre, trampar icke på
den som ligger, den rökande veken utsläcker du ej, och
honom, som äter ibland hundarna, sänder du mat ifrån ditt
bord. Till dig komma vi, hungriga, nakna; i mörker sitter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:36:57 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/11/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free