- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
254

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


”Så ... intet vidare!” tänkte sergeanten och teg
durchaus.

Sara Videbeck drog af sig sina handskar, emedan hon
kände sig svettig om fingrarna. Hon vecklade ihop dem
och stoppade innanför kapotten.

Därpå började hon vifta med de bägge hvita knubbiga,
genom sina gropar skalkaktiga händerna upp och ned i luften
för att svala dem.

Efter en stund sade Albert mildt, men underligt, likasom
om han uppvaknade ur någonting: ”Säg mig, bästa, goda
Sara, händer det dig aldrig om nätterna, att du drömmer?”

”Jojo, hvad det händer.”

”Men det är väl mycket länge sedan? Du har kanske
aldrig drömt alltsedan du var ett litet barn?”

"Jag? Jag drömde i Arboga i natt.”

”Ah!... Nå, det kan jag icke få veta?”

Sara höll stilla med sina händer; hon lät dem ligga nere
i knäet, och de sågo där ut likasom sammanknäppta. ”Min
dröm kan jag icke tala om,” sade hon med låg röst, ”men
det var en ganska vacker dröm.”

Albert inföll: ”Jag, för min del, drömde icke sedan jag
somnat i natt, men väl förut.”

”Å ... det kan jag aldrig tro? Fast,” afbröt hon sig
själf, ”hvar och en drömmer på sitt eget vis, och det är väl
också det bästa.”

Sergeanten tog en af hennes händer. ”När du drömde
i natt, hade du äfven då dina bägge händer så här
sammanknäppta?”

”Jag minns icke hvar jag hade händerna. Fast det
minns jag väl ändå,” tillade hon tyst och nästan innerligt.

”Icke drömde du om, att du var i en skog åtminstone?
Det vill jag slå vad, och icke att du var på landet heller ...

”Och icke heller att jag var på sjön, Albert! Nej, jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:26:10 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/11/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free