Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såsom hans lärjunge betraktade samtiden i främsta
rummet Samuel Columbus, hvilken vid blott trettiosju år skördades
af döden (1679) och som på lyrikens område sökte följa
mästaren i spåren. Hans svenska oden (Odæ Sueticæ) hafva
dock egentligen blott namnet gemensamt med Horatii och äro i
själfva verket svenska visor, hvilka emellertid utmärka sig för
en för denna tid ovanligt lättflytande rytm. Hans andra stora
dikt, Den Bibliske Werlden, är ett försök att åstadkomma ett
kristligt epos. Därtill var Columbus dock alltför mycket lyriker,
och den, som därför på detta område lyckades bäst, var enligt
stormaktstidens smak den fromme och lärde ärkebiskop
Haquin Spegel (f. 1645, d. 1714). Ur hans ytterst voluminösa
skapelseepos, Guds Werck och Hwila (1685), meddelas här
några korta utdrag såsom exempel på det gammaldags
älskvärda sätt, på hvilket ”fader Spegel” förtroligt kunde språka
med sina läsare. Den sunda lifsglädje, som här kommer
fram och som är så karakteristisk för hela stormaktstiden,
fanns också hos Columbus, och ett utslag häraf hafva vi i
hans anekdotsamling Mål-Roo eller Roo-mål, ur hvilken här
lånats en serie mycket karakteristiska anekdoter om
Stiernhielm och Lucidor.
På dramats område fullföljdes Stiernhielms verk af Urban
Hiärne, visserligen mest bekant såsom sin samtids kanske
främste läkare, men också, under ungdomen, poet. Då
Hiärne var student, hade han och några kamrater under
professor Olof Rudbecks ledning inrättat en teater i en sal på
Uppsala slott. Om denna trupps verksamhet känner man
emellertid ej något, förr än den unge konung Karl XI kom
till Uppsala för att, som det hette, studera. Härom berättar
Hiärne i sin själfbiografi: ”Det skedde ock igenom Guds
försyn, att högstsalig konung Karl XI om sommaren hade
resolverat sig att någon tid idka sina studier i Uppsala anno
1665. Och såsom Hans Maj:t då var på sitt elfte år, sökte
man bereda honom allehanda lustig- och roligheter. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
