- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 21. Verner von Heidenstam ; Oscar Levertin /
320

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Diktare och drömmare - Dantes Vita Nuova

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vt- ’ " 1 1 ’ ’■ 11 ...- .... .1.1» .i^*

Oscar Levertin

domsdikter och skrifver den inramning till dem på prosa,
som ursprungligen blott skulle vara en kommentar, men i
hvilken hans kärlek till Beatrice och hans strid för att göra
den till sin existens’ förädlingskraft tecknade sig med långt
större mognad och natur än i dikterna. Och se, medan han
höll på därmed, blef det, som förut aldrig lyckats honom,
verkligt. Ett under, större än transubstantiationens, skedde:
kött och blod blefvo lefvande ande. Redan medan Beatrice
gick på Florens’ gator, hade hon blifvit mer lefvande inom
honom för hvart yttre band som brast emellan dem. Men
döden lät henne först riktigt stå upp till oändlig verklighet
i hans hjärta. Hon blef hans tankes och hans dikts sol,
värmen i godheten, glöden i fullkomligheten, och hennes
blotta namn tråden, som drog hans hjärta mot stjärnorna.

Men denna känsla af, att han i hennes bild bar inom
sig en ledarinna mot det gudomliga, dref hans själ till allt
högre konceptioner och tankar. Hans egen ungdomshistoria
blef en för ringa sak för det under, hvaraf han genom sin
kärlek blifvit delaktig. ”Vita Nuova” blef själf blott företalet
till det nya lifvets händelser, och de sista kapitlens egendomligt
korta och hopsnörpta karaktär tyder på, att han redan funnit
ramen för trång. Ett osynligt kors var fäst på hans skuldra
— han ville själf på en pilgrimsfärd, svårare och längre,
men också ärofullare än korsfararnes eller palmbärarnes,
som skulle öfver hafvet. Genom de dödes och de
återupp-ståndnes världar skulle han vandra och mönstra dem i sin
kärleks ljus, genom Infernos jättekittel och de fördömdes is
och brand, uppför Purgatorios klippyramid, hän till strålarna
och planeterna för att i paradisets empyré nå själens mål
och oupplöslighetens förening med Beatrice.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/21/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free