Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på bådas hemskog, och det fanns i den unge grekisk-hebreiske
latinarens mörklagda klädsel, allvarliga kamning och
personliga renhållning ett drag av städad kyrklighet, som vitsordade
dessa hemtraktens grannskapsförhållanden.
Men ej något som helst av magerhet och blodlöshet som
ju är en av kyrklighetens former. Tvärtom.
Hur skall man kunna ge det rätta kännet på hans hull
med dess säregna gemytlighet? — den säregna mognaden i
hans ungdom?
Han såg kanske ut att vara 25 år, eller kanske han mera
såg ut som en övermogen sjuttonåring. Om man tänker sig
en välrenommerad, gift, 45 år gammal specerihandlare med
titel och karaktär av grosshandlare, enär han själv ej behöver
gå ut i boden utan kan läsa sin tidning, röka sin cigarr och
göra sina betraktelser på ”kontoret” innanför; tjockt,
ramsvart, välklippt, slätt, i mitten benat hår; ej fullt regelbundna
men välformade överallt rundade drag; ett en smula turkiskt
ansiktsuttryck av det lugnaste, minst romantiska, minst
oroande slaget; ett par små tjocka, ramsvarta
porslinsmustascher i naturlig form av Amors båge; därunder en liten,
liten svällande mun; kroppslängden fullt medelstor, figuren
något satt och från topp till tå förlöpande i jämna rundningar,
och lindrigt ansvälld––––-om man nu föryngrar denne
välaktade 45-åring enbart genom att återge åt hans
naturligt olivfärgade hy dess vackra sjuttonårsnyans, åt blicken
dess oberördhet av affärer och dess fulla obekantskap med
rubbningar i matsmältningen, och åt den lilla munnen ett
blekrött rosenblads friska färg: så må man tro att den ovanlige
sjuttonåringens yttre har rönt ganska mycken rättvisa.
Hans vardagsklädsel redan i dessa tidiga år hade i regeln
bonjour- eller livrocksnitt, den var välsittande, och den var
i färger, detaljer och allt av samma lugna 45-årsmognad som
hans figur.
Samma sak med hans hållning och rörelser: en harmoni
i rundade vågrörelser med benägenhet att snabbt stillna av
i meditativ vila. Inga omvägar varken ute eller inne utan
en rätlinig, vaggande brådska förljuvad kanske just av
vissheten om att räta linjen är kortaste avståndet mellan två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
