- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 29, Författare från 1900-talets början. 2 /
22

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

glad att den lyser ändå, utgå ifrån att vi skola åldras, och vi
skola förvåna oss över att vi äro så unga! — —

––Lek, spring, åk skridskor, slå boll och var ung med

de unga! Du skall få en sund kropp och en sund själ, som
skall tro på livet och med mod gå i kampen, ty kampen skall
komma, men den skall icke bli så vresig, så gallbitter; det skall
slås friska sår, så att blodet rinner rött, men där skall icke
förgiftas, så att blodet stannar svart och tjockt! Och du skall
slåss med glädje, ty din sunda kropp skall ge dig hopp om seger,
och om du ligger som en slaktad kalv, skall du ändock känna
att det kittlar i vänstra sidan och drar i mungipan, ty då har
du livsglädjen i nervändarna, och de hålla ut i det längsta;
ja, ända fram till den dagen då vår ande får en ny luft att
andas och våra själar få en annan föda, och då ha vi livsglädjen
på fullt allvar, men först då! Jag har läst för mycket av
Thomas a Kempis för att få vara med om den, men jag vill ändock
arbeta för den, ty jag tror på det kommande släktet!”

Amen. —

Och vill du höra en morgonpsalm?

En vilans natt har åter flytt.

Ur sömnens djupa, dunkla schakt
vi stiga upp med fröjd på nytt
i dagens ljusa, gyllne prakt.

Därnere djupt i gruvans schakt
vår oro sjönk i stillhet stor.

Där bredde dunklets milda makt
för våra ögon mjukt ett flor.

Där steg och sjönk ett stilla sus,
en lugn, av jorden gnolad sång,
och stundom glimmade ett ljus
djupt i en låg och dunkel gång.

En skugga stum, en skepnad hög
i skymningen förbi oss gled.

En gnista genom mörkret flög —
ett sprängskott ljöd i nattens fred.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/29/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free