- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 30, Essayister och vetenskapsmän. Finländska författare från 1900-talets början /
56

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

boks lära, dock ka stannat vid mycket skilda livsåskådningar!
Någon har om bibeln skrivit följande latinska verspar:

Hic liber est in quo quærit sua dogmata quisque,
invenit et pariter dogmata quisque sua.

Här är den bok där envar plär söka sin trosläras dogmer,
boken där också envar finner de dogmer han sökt.

Tanken, som vill ha makt över dogmerna, och dogmerna,
som vilja ha makt över tanken, stå i dessa versrader och
stirra misstänksamt på varandra.

Genom det grekiska EETI, som Luther under samtalet
i Marburg 1529 med stora bokstäver skrev på bordet, stämplade
han som en strid om ett ord den överläggning som blev av så
ödesdiger betydelse för schismen mellan honom och Zwingli,
mellan lutheraner och reformerta. Frågan gällde, som bekant,
huruvida nattvardsorden ”detta är min lekamen”, ”detta är
mitt blod” ej rättare borde tolkas ”detta betecknar min
lekamen, mitt blod”. Om icke grekiskan här hade haft en
ofullkomlighet, om den ej åt ordet estf hade givit tvenne skilda
betydelser, skulle den viktigaste tvistepunkten mellan de tyska
och de schweiziska reformatorerna ha försvunnit, och Europas
religionskarta hade kanske då i våra dagar haft ett helt annat
utseende.

Den mohammedanska världens protestanter — eller
fastmer, enligt A. v. Kremers åsikt, dess hussiter — de s. k.
waha-biterna i det inre Arabien, grunda också på en språklig
tillfällighet ett religionsbud som för oss visserligen kan synas
oväsentligt, men som i deras egna ögon har högsta betydelse.
Samma religiösa avsky som en rättrogen jude känner mot
förtärandet av svinkött, erfara wahabiterna mot bruket av tobak.
De uppehålla förbudet mot rökning så mycket strängare som
de därigenom på ett synnerligen framträdande sätt skilja sig
från Islams övriga bekännare, med vilka tobakspipan nästan
synes oss sammanväxt. Det ifrågavarande förbudet stödja
wahabiterna på profetens förbud mot bruket av starka drycker.
”Röka tobak” heter nämligen i arabiskan och andra
österländska språk — persiska, turkiska, hindustani och till och
med i det västafrikanska Vai-språket—”dricka tobak”. Även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/30/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free