Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rutger Fuchs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tersmeden, som varit upptagen i Lewenhaupts hus, sålde
sin välgörare, men detta torde vara en ogrundad
beskyllning; åtminstone uppbar hvarken han eller
någon annan de utlofvade blodspenningarna.
Vår humana uppfattning betraktar med afsky det straff,
som öfvergick de båda generalerna, men vi böra, innan
vi bryta stafven öfver deras domare, taga hänsyn till
tiden och de särskilda förhållandena. Statsprocesser
med blodig utgång voro så väl då som långt senare
ingen så sällsynt företeelse, och det i alla
länder. Fjorton år därefter fick världen bevittna
ett liknande fall i det högt civiliserade England:
amiral Byngs afrättning. Han hade, försiktigare än
hvad en brittisk amiral anstod, icke velat sätta
sin eskader på spel i strid mot en öfverlägsen och
bättre rustad fiende samt därigenom vållat förlusten
af en liten, föga viktig ö. Det var allt, men nog
för att bringa den engelska allmänheten i eld och
lågor. Lewenhaupt, å sin sida, ehuru för sin person
hederlig och i besittning af vanligt soldatmod, hade
genom att mottaga ett befäl, som han på intet vis
var vuxen, åsamkat sitt fädernesland obotlig smälek
och skada. Var då han mindre straffbar än Byng och
flera andra?
För hans minne hos eftervärlden var hans hårda öde
närmast att anse såsom en lycka. Genom att sona sin
skuld med sitt blod blef han i lugnare tider ett
föremål för medlidande och förtjänt att af historien
mildare bedömas, än de egennyttiga partigängare,
som med större skuld än han slugt förstodo att skydda
sig mot folkhämnden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
