- Project Runeberg -  Söderhavsberättelser /
46

(1919) [MARC] Author: Jack London Translator: Birger Mörner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Koolau den spetälske

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stigar. De gjorde skallgång på honom genom
lan-t a n a-jungeln och g u a v a-snåren, de hetsade
honom som ett vildt djur. Men alltid undgick han
dem och försvann. Ansattes han för hårdt, höll
hans gevär dem på avstånd. Sina sårade buro de
längs getstigarna ner till stranden. Någon gång, då
hans bruna kropp ett ögonblick skymtade fram
mellan snåren, gåvo de eld. En gång lyckades ett
halvt dussin av dem inringa honom mellan
klyftorna. De tömde sina gevärsmagasin efter honom,
men han försvann. Senare funno de blodspår och
förstodo att han var sårad. Efter sex veckor
upp-gåvo de försöken. Soldater och polismän återvände
till Honolulu och Kalalau-dalen lämnades honom
till ostörd besittning, ehuru visserligen då och då
för prisets skull, som var satt på hans huvud,
våghalsigt folk till sin egen ofärd anställde jakt på
honom.

Två år hade gått. För sista gången hade Koolau
krupit in i snåren och låg där bland t i-blad och
vilda ingefärsblomster. Fri hade han levat och fri
ville han dö. Ett sakta regn hade börjat falla,
kring sin usla kropp svepte han en trasig filt. Han
var klädd i en oljerock. Över bröstet hade han
lagt sitt mausergevär, då och då strök han varsamt
regndropparna från dess pipa. Nu hade handen
som smekte geväret inga fingrar kvar.

Han slöt sina ögon; svagheten och det förvirrade
bruset i hans hjärna sade honom att lians slut var
nära. Som ett vildt djur hade han gömt sig i en
skreva för att dö. Halvt medvetslöst och i yrsel
genomlevde han åter i minnet sin ungdom på Nii-

46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:17:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/soderhavsb/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free