- Project Runeberg -  Solguld och andra berättelser /
90

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klok för att arbeta. Det skulle inte förvåna mig om
han lassade allt arbetet på oss just tack vare sin
intelligens. Han hade kanske funderat på saken och
kommit till det resultatet att ett kok stryk då och då och
intet arbete var betydligt att föredra framför att arbeta
alltjämt och slippa stryk. Han var tillräckligt
intelligent för att räkna ut det. Jag har minsann suttit
och sett in i den hundens ögon tills det gick kalla
rysningar över ryggraden och märgen sjöd som jäst, så
intelligent sr g han ut. Jag kan inte finna nog starka
uttryck för hans intelligens. Den är höjd över alla ord.
J ag säg den, det är nog av det. Ibland var det som att
blicka in i en människosjäl, då man såg in i hans ögon;
och vad jag såg där skrämde mig och framkallade hos
mig själv alla möjliga idéer om reinkarnation och allt
sådant där. Jag vill påstå att jag såg en skymt av
något upphöjt i det där djurets ögon; de hade något
att förkunna, men jag var själv för obetydlig att
uppfatta det. Vad det än var (jag vet att jag nu gör mig
löjlig), så gick det över min horisont. Jag kan inte ge
en antydan om vad jag såg i den där hundens ögon;
det var varken ljus eller färg, det var något som rörde
sig, drog sig inåt, då si älva ögonen inte rörde sig.
Och jag såg nog inte heller att det rörde sig, jag hade
bara en känsla av att det rörde sig. Det var ett uttryck

— det var just vad det var —, och det fick jag ett
intryck av. Nej, det var inte bara ett uttryck, det var
mer än så. Jag vet inte vad det var, men det gav
mig i alla fall en känsla av att jag var besläktad med
honom. Nej, ingen sentimental känsla av frändskap.
Det var snarare jämlikhet det gällde. De där ögonen
sågo aldrig bedjande ut som en hjorts De trotsade.

90

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:54:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solguld/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free