- Project Runeberg -  Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det svenska fångvårdsväsendet /
91

(1931) [MARC] Author: Sven Axel Eschelsson Hagströmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91

Ovan har närmare utvecklats, huru den äldre skolan inom fångvården
främst lade vikten vid att hos fången söka åstadkomma en inre
sinnesändring. Den koncentrerade sig därför på att genom religiös och
moralisk påverkan söka omdana brottslingens karaktär. För detta
omdanings-arbete ansågs cellen häst lämpa sig. Denna äldre skola underlät
emellertid att på ett ändamålsenligt och praktiskt sätt — främst genom en
rationell arbetsdrifts anordnande — förbereda fångens återbördande åt
samhället. De fångvårdsanstalter, som denna skola fordrade, blevo
fördenskull så gott som uteslutande ceMfängelser. Den moderna fångvården åter
lägger givetvis även den an på att söka hos fången få till stånd en
sinnesändring, men den betonar i långt högre grad än den äldre skolan, ja,
lägger huvudvikten på, att fången skall under fängelsetiden så
småningom fostras till att, när han en gång återfår friheten, stå i olika avseenden
rustad att möta denna frihet samt bli en nyttig och laglydig
samhällsmedborgare. Vilka medel fångvården därvid tagit i sin tjänst har ovan
(sid. 67) närmare omnämnts. Vart och ett av dessa medel kan sägas hava
sin särskilda uppgift, men man torde ej göra de övriga någon orätt, om
man som det förnämsta medlet från nu ifrågavarande synpunkt anger
fångarbetet. Men ett rationellt ordnat fångarbete fordrar, särskilt sedan
arbetsgemensamheten kommit till så vidsträckt tillämpning, helt andra
resurser med avseende å själva anstalternas utrustande, framför allt stora
och i övrigt ändamålsenliga verkstadslokaler.

Uppfattningen om betydelsen av ett ordnat och ändamålsenligt
fångarbete har endast så småningom trängt igenom. Till att börja med
ansåg man, att det viktigaste vore, att fångarna över huvud hölles till
arbete — med vad slag av arbete de sysselsattes betraktades som mera
likgiltigt. Det var själva sysslolösheten man ville förekomma. Vad som
utmärkte den tidens fångarbete var därför, att det var enformigt, tungt
samt ej till någon större nytta, vare sig för fången eller för det allmänna.
Allt efter som tiden gått, har emellertid den åsikten allt mer gjort sig
gällande, att, för att fångarbetet skall kunna fylla sin dubbla uppgift dels
som disciplinmedel och dels — och främst — som ett led i fångens
fostrande för friheten, det måste, i förhållande till forna tiders fångarhete,
omläggas efter helt andra linjer. Det är den öppna blicken härför, som
dikterat den moderna arbetsdriftens införande i vår, liksom i de flesta
andra länders, fångvård.

Vid det närmare ordnandet och utnyttjandet av den moderna
arbetsdriften såsom fångvårdens viktigaste — för att låna en medicinsk term
— »terapeutiska» medel är det många faktorer, som göra sig gällande.
Skall denna arbetsdrift kunna i tillbörlig grad fylla sin viktigaste
uppgift — att skänka fången ökad möjlighet att efter frigivningen genom
ärligt arbete försörja sig och de sina — måste dels inom fängelsets
murar skilda yrken eller arbetsgrenar bliva företrädda i så stor
utsträckning, som omständigheterna tillåta, dels varje vid fångarbetet företrädd

Den moderna
arbetsdriftens
karaktär och
krav.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:19:43 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sou1931-36/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free