- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
87-88

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bågskytte - Bågskyttesportens historia - De osmanska bågskyttegillena, av redaktör R. Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BÅGSKYTTE

Tävlingssäsongen började på
Hidr-Iljas-dagen, Orientens stora vårfest, och
slutade på Kasimdagen (8 nov.). Med
ett undantag tävlade varje klass för sig,
varvid de olika klasserna sköto resp.
5, 7, 9 och 10 pilar (1 100
gez-skyttar-na).

Säsongen inleddes med ett slags
lagskjutning mot mål, puta, en på ett
avstånd av 300 steg uppställd korg.
Därjämte förekom en annan form av
målskjutning, ip altynda, varvid det gällde
att från sittande ställning träffa ett på
ett avstånd av 21/2 alnar vågrätt
spänt rep.

Populärare än målskjutningen torde
längdskjutningen ha varit. En form av
denna, sala kosusu, var öppen för
skyttar, oavsett vilken klass de tillhörde,
under förutsättning att »skägget ännu
var tunt», d. v. s. att de ännu voro
unga. För att utjämna chanserna sköto
alla skyttar med samma, gillet
tillhörande båge, som var svagare än de
vanligen använda. Vid alla andra
tävlingar i längdskjutning tävlade varje klass
för sig »ihwanile■», »med bröderna».

Turkarna sköto alltid med vinden,
aldrig mot. På skjutplatsen funnos
därför 5 olika banor, motsvarande olika
vindriktningar. Valet av bana skedde
efter vissa prov, varvid det bland
annat gällde att fastställa vindriktningen
i högre luftlager.

Pilskottets längd mättes i gez,
pillängder. Uppgifterna om hur lång en
gez var variera i olika källor, vartill
kommer, att den under olika tidsskeden
var olika lång (1236 gez efter äldre
mått motsvara sålunda 12511/2 efter
yngre). En viss sannolikhet talar
emellertid för att en gez var 1,07 m.

Nedslaget fastställdes av särskilda
markörer, som ursprungligen, och
under Mahmud II åter, måste vara gillet
tillhörande skyttar. Dessa meddelade
skytten resultatet genom överenskomna
signaler med en duk eller med en
turban. Vid ett skott på 1100 gez kastade
markören sin turban 2 gånger i luften,
»förstörde» den, vid 1 200 gez 3 gånger.

Ett rekordskott betydde kröningen av en
framgångsrik bågskytts bana.

Under det att de olika tävlingarna
voro bundna till viss tid av året, kunde
rekordförsök göras när som helst, även
under vintern. Ett rekordskott var en
stor ära för skytten, och hans namn
förevigades på en sten, som restes, där
pilen slog ned, och på en tavla, som
upphängdes i gillets kloster. Vid den
festmåltid, som följde, fick den nye
rekordinnehavaren, sahib mensil
(skott-längdsägare), för första gången sitta
tillsammans med övriga
rekordinnehavare på schejkens högra sida.

Rekordförsöken skedde under
skarpaste kontroll, och redan en alltför stor
avvikelse från banriktningen gjorde ett
skott ogiltigt.

Hur långt sköto turkarna?

I litteraturen finnas många uppgifter
om rekord, och ett verk innehåller
t. o. m. troligen fullständiga
»rekordtabeller» för 48 noggrant beskrivna
banor på olika skjutplatser,
omfattande tiden från Muhammed II (1451—81)
till Mahmud II (1808—39), alltså
omkring 400 år. Därur må hämtas ett
exempel, som gäller en av de äldsta
banorna på Ak meidan, en »bana vid
östvind».

ȁterigen under sultan Bajasid Chans tid
överträffade en skytt vid namn Sudja den
av Solak satta stenen med 32 1/2 gez, 143 gez
till höger om moderstenen (det äldsta
rekordet på banan), och ställde upp sin sten vid
en skottlängd av 1 271 V2 gez.

Därefter, åter under Bajasid Chans tid,
överträffade en pilskytt Iskender, känd
under namnet Toz Koparan
(dammuppvirvla-ren), Sudjas sten med 3 gez, 134 gez till
höger om moderstenen; då han emellertid ej
var nöjd härmed, överträffade han sin
föregångare med ytterligare 7 gez, tillsammans
alltså 10. På en skottvidd av 1281 V» gez
satte han upp sitt märke, som bar
inskriften: Ägare till denna skottvidd på meidan
är Toz Koparan.»

Toz Koparan var liksom många av de
äldsta rekordskyttarna janitschar. Han var
berömd för sin styrka och påstås ha med ett
pilskott genomborrat fem järnsköldar. Efter
honom är nu en gata i Konstantinopel
uppkallad.

87

82

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free